Att dumpa eller att dumpas. Vilket är egentligen värst? Spontant känner nog de flesta att det är värre att bli lämnad än att vara den som lämnar men gudarna ska veta att det kan göra nog så ont att vara den som fattar beslutet…
Ni som följer mig här har förmodligen förstått att jag under en tid har träffat någon som betytt och betyder mycket för mig. En man med hjärtat på rätta stället och båda fötterna på jorden. Varm, omtänksam, snäll, rolig, förstående, empatisk, generös, listan med superlativ kan göras hur lång som helst. Han är helt enkelt en toppenman, värd bara det bästa men det visade sig ändå inte fungera. Därför slutade vi träffas för ett tag sedan.
Foto: Vindro Tunika: Love Forever
Jag är ledsen för att det inte funkade mellan oss, eftersom det faktiskt funkade riktigt bra när vi väl träffades vilket inte var ofta p g a olika livsscheman. Det kan låta krasst men om förutsättningarna inte är de rätta och man inte ser en lösning inom överskådlig framtid tycker jag det är bättre att avsluta det man påbörjat än att fördjupa en relation som är dömd att misslyckas. Livet är för kort för det.
Med detta inlägg söker jag inte din empati, det är inte på något sätt synd om mig. Jag har haft en härlig tid, ångrar ingenting, mår bra och hoppas att jag kan behålla vänskapen med den underbara människan jag fick förmånen att lära känna. Nu vet du hur det ligger till och därmed känner jag att det inte finns något mer för mig att tillägga.
Kram Å
Kommentera (10)Jag känner ett behov av att spinna vidare lite till på det jag påbörjade igår i ämnet att inte vilja ha någon halvbra. Har nämligen fått både ris och ros via mejl och meddelanden på Facebook idag. Bl a skrev någon: ”Jag har matchat dina krav i USAs superdator, tyvärr är det ingen sådan man gjord än”. […]
Read More