Just nu mår jag inte så bra p g a yttre omständigheter jag inte själv kan påverka. För visst är det ofta så att när man känner en liten strimma hopp så händer något som påminner om att man inte ska ta ut någon lycka i förväg?
Men det är bara att bryta ihop och komma igen..igen..igen och glädjas åt det som, trots alla jävligheter, är bra i livet.
Som de fantastiska dagarna vi hade i Marbella och att Tim just lagat übergoda hamburgare till mig för att jag är lite ledsen.
Någon som inte är ledsen (men lite kinkig a´la män som har ont) är Tobias som rapporterar efter flytten från Karolinska i eftermiddags.
”Flyttad till vårdhem för att lära mig gå med kryckor, tillsagd att ta det lugnare av doktorn och komma ihåg att jag är helt nyopererad samt vara nöjd om jag kan ta mig till toaletten, som ligger tre meter bort, på egen hand (eller krycka).
Därmed konstaterar jag att morfin fungerar bra, men lurar kroppen att kunna gå innan den är redo för några längre strapatser. Personalen och maten är också bra på mitt nya boende och det enda jag verkligen lider av är hicka och en och annan liten smärtförnimmelse när jag använder benet.”
Själv lyckades jag få en akuttid hos för välbehövlig medicinsk yoga hos min sjukgymnast och den stunden av lugn på vårdcentralen vill jag påstå var dagens näst bästa efter Tims hemlagade burgare.
Men nu hoppas jag det vänder med John Lundvik i kvalet till ESC ikväll.
<3 Kram Å