Om vi bortser från skriken av smärta inatt, och att både jag och läkaren som hade jouren förmodligen får dras med tinnitus under lång tid framöver, är läget efter operationen äntligen stabilt.
Älsklingen summerar själv från sjukhussängen på Karolinska:
På plussidan:
– 99 % av duktig och trevlig personal
– Nytt och fräscht
– Eget rum
– God mat
– Protesen är på plats 
På minussidan:
– 1 % av personalen varit direkt otrevlig
– Höftkulan var i så dåligt skick att ortopeden beskrev den som en skalad apelsin och fullständigt obrukbar efter operationen
– Smärtlindringen inte fungerande på natten och jag själv ombads fatta beslut om jag skall ha fler morfin sprutor, men att de i så fall kunde leda till hjärtstopp
– Någon råkade gå iväg med min kateter när den fortfarande var inkopplad
Efter att ha hört skriken i telefonen och frustrationen när T inte ens kunde få nattsyrran förstå att han frös om de bara fötterna och hon hotade med hjärtstopp kan jag skriva under på att natten för Älsklingen var svår.
Kanske t o m tuffare än när jag inte kunde sova p g a densammes snarkningar häromnatten och mötte soluppgången över Marbella efter att ha givit upp min nattsömn.
Mera Marbella kommer men avslutningsvis vill jag bara säga att sjuksköterskan som hade svårt att förstå svenska INTE kommit till Sverige via mitt företag och att språkkunskapen inom sjukvården är viktigare än inom många andra yrken!
Kalmena har ALLTID språkutbildat ALLA läkare och sjuksköterskor vi rekryterat (mer än 500) till de svenska landstingen upp till C1-nivå enligt den europeiska språknivåskalan (riktig bra och nästintill flytande svenska) INNAN de börjat arbeta på sina fasta anställningar i Sverige. Något som jag är extra stolt över efter nattens skräckupplevelse för Älsklingen! //Å
Kommentera (6)