”Hur mår du egentligen”, det är en fråga jag just nu får av var och varannan person jag möter. När jag svarar ”inget vidare faktiskt” kommer oftast svaret blixtsnabbt ”Jag SER det”. Och faktum är att jag ser det själv också, och då syftar jag inte på behandlingen av cellförändringarna på min överläpp…
Det är i mina ögon jag ser det, de är uttryckslösa och säger ingenting. Jag är liksom avstängd och gör bara det som är allra mest nödvändigt. Kanske var det därför jag inte kom ihåg mitt lösenord till iPaden idag på Tekniska nämnden, eftersom det var viktigare att jag var där än att jag kunde logga in på kommunens intranät.
Jag varken kan, vill eller orkar gå in på allt som händer omkring oss just nu men om du tar 10 jävligheter och multiplicerar dem med 10 till så kommer du nog hyfsat i närheten av vad vi tampas med och det värsta är att det inte verkar finnas någon ände på jävligheterna.
För att ta en av de lindrigaste damp det ner ännu ett inkassokrav kopplat till Mathem. Döm av vår förvåning när vi faktiskt lyckades få ut originalfakturan från företaget som levererat ut från Mathem.se eftersom Mathem fortfarande vägrar att hjälpa oss.
Dock kvarstår frågan hur i h-e Mathem kan neka oss registerutdrag från de konton bedragaren registrerat på VÅRA PERSONNUMMER och beställt varor för mer än 60 000 kronor på. DET är och lär fortsätta förbli ett mysterium varför Mathem väljer att skydda brottslingar istället för att hjälpa offren..
Gissar för övrigt att vinet smakade ypperligt tillsammans med löjrommen och oxfilén man beställt på vår bekostnad tidigare.. //Å
Kommentera (18)