Igår kväll hade vi bestämt oss för att testa en italiensk restaurang som vi tidigare på dagen upptäckt längst bort på strandpromenaden. Det innebar att de stackars fötterna fick utstå ytterligare en hård prövning. Dryga tre km i höga klackar efter ett par löprundor tidigare på dagen sätter sina spår…
My var strålande vacker och jag valde att köra färgglatt. Jag blev för övrigt väldigt glad över att så många gillade min klänning från Lise Sandahlnär jag lade ut en bild igår kväll (om du vill så är du varmt välkommen att följa mig på Instagram, mitt konto hittar du HÄR).
Hungriga som vargar slog vi oss ner på mysiga Spasso och jag beställde något av det bästa jag vet, Fettuccine Frutti di Mare.
Om man bortser från en liten messenger fadäs då jag råkade dra iväg en illamående Snobben till någon jag bryr mig om så var allt frid och fröjd tills vi tog en taxi tillbaka till hotellet..
Något som gör mig väldigt irriterad är nämligen när människor uppenbart försöker lura mig, vilket tyvärr den idiotiska taxichauffören försökte göra. Både jag och My hade full koll på närmaste vägen till hotellet efter våra joggingrundor men puckot körde långa omvägar på mer eller mindre skumma bakgator. Något som gjorde mig rosenrasande! Som tur var hade min unga väninna ett betydligt stabilare temperament och efter att ha försökt tystat ner mig och upplyst mig om att det var allt annat än lämpligt att säga F-ord till taxichauffören nöp hon mig slutligen i sidan och morrade fram att vi förmodligen skulle bli utsatta för både det ena och det andra om jag inte höll truten. Turligt nog insåg jag att hon hade rätt men jag kunde ändå inte låta bli att smälla dörren jättehårt när vi äntligen kunde hoppa ur taxin vid hotellet. Moget…
Fina, stabila My i spetsklänning från Plain Vanilla. 
På återhörande!
Kram från den lilla arga.
Ps. för många år sedan kallades jag för övrigt för Lilla My p g a min stundtals korta stubin…
Kommentera (1)God morgon!
Här är verkligen så fantastiskt så jag måste nypa mig i armen konstant. Även idag startade vi dagen med att chocka kroppen och toppade löpningen med lite klipp- och trappträning. 😉
Galet jobbigt men jättehärligt att få känna sig lite som en bergsget på grönbete vid oceanen. My var dock snarare som en graciös leopard bland de vassa klipporna (det var jag som var geten).
Det är många tankar som kör igång när man stänger av allt annat och lyssnar till vinden, vattnet och låter sig förföras av klippornas sträva skönhet, vilka havet har format genom årtusenden. Just vid havet trivs jag som bäst. Kanske är det Fisken i mig som kommer till sin rätt. Vågorna lugnar själen på något sätt.
Tystnaden, stillheten var obetalbar och jag fick tid att reflektera, värdera och fundera över både det ena och det andra.
Dessa dagar gör mig gott.
Å
Kommentera (4)Just nu gnager ett litet dåligt samvete för att jag njuter av sol, värme och bad utan Hjärtat. Samtidigt vet jag att sonen hade fått krupp av svajigt/inget wifi, särskilt under de timmar jag jobbar och inte hade kunnat ge honom all den uppmärksamhet han tycker att han förtjänar. Med det i åtanke känns det ganska ok att han är hemma trots att jag kollat om han kunde fått ledigt från skolan och pratat med hans pappa om jag fick ha honom extra denna veckan.
Det som avgjorde att han fick stanna hemma denna gången var dock inte bara att det blivit betydligt dyrare med ett rum till och att han inte gillat att jag och My behöver jobba också. Han t o m påpekade ”My är väl inte så rolig att resa med, ni pratar ju bara jobb”.
Det som slutligen också avgjorde var att han hellre velat ha en Ajfån6 än en vecka med mig i Spanien, vilket är helt fel att säga till ett androidfreak som mig (gissa för övrigt vilken mobil som funkar bäst här..) 😉
Det som dövar mitt dåliga samvete något är att sonen hade rätt. Han hade inte haft roligt med oss. Dessutom har jag andra planer för oss framöver, även de utan Ajfån och wifi inkluderat.
I övrigt har Fröken Martens återigen släpat med mig på en kvällsjogg..
Jag gjorde verkligen vad jag kunde för att hitta ursäkter för att pausa lite emellanåt..
Nu är det dags för middag. Nedan är från vår mysiga middag vid strandpromenaden igår.
På återhörande.
Kram Å
KommenteraGod morgon fina! Vilken start jag haft på dagen. Fröken Martens fick återigen sjusovaren i mig att grina illa men oj vad skönt det är när man väl snörat på sig joggingskorna och låter endorfinerna starta igång kroppen. Vi trivs som fisken i vatten på mysiga Meliá Benidorm att det är en liten bit till stranden […]
Read MoreMan kan lugnt säga att jag chockade både kroppen och mig själv genom morgonens rivstart.. Hade fröken Martens haft den goda tonen att informera tant om att hennes plan var att klara milen så hade jag lätt valt att stanna i gymmet istället, så det var ju tur att hon inget sa… Jag gillar att träna och gör […]
Read More