Klockan närmar sig åtta och jag sitter redo med mobilen i högsta hugg för att ringa dagens första samtal som har med sjukskrivning, SGI och aktivitetsrapporter att göra. Dagen kunde dock börjat sämre, meddelas nämligen att jag bara har plats 52 i kön!
Jag får erkänna att vardagen känns som en smocka i ansiktet och det torra knäckebrödet som ett hån när jag tänker tillbaka till helgens sus och dus.
Samtidigt skulle jag såklart inte uppskatta det extravaganta så mycket om alla dagar bjöd på lyx och dessutom skulle jag rulla fram om jag alltid avrundade mina frukostar med semlor, tårta och geléhjärtan.
Ser fram emot att röra på fläsket tillsammans med svägisen senare idag (som för övrigt njöt av frukosten på Dorisa ännu längre än mig)… //Å
Förstår ej…vill du bli sjukskriven, eller???
För vilken anledning då?? Känns mer eller mindre som ett hån.. för dom som är riktigt sjuka..!!
Jag ÄR deltidssjukskriven men utförsäkrad, som de flesta andra efter 180 dagar…. Menar absolut inte att håna någon och tycker att innan man kastar sten bör ta i beaktande att allt inte syns på utsidan och överlåta till läkarna att ställa diagnos….