VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

Problemet med min Utmattning

Idag har det egentligen varit en helt vanlig dag. En dag som likt många andra påmint mig om hur dåligt jag fungerar men också om hur lyckligt lottad jag är som har nära och kära omkring mig.

Problemet med min utmattning är att jag slutar fungera när jag själv, omgivningen eller situationer ställer krav på mig och jag måste följa instruktioner. Så länge jag inte behöver ta in ny information eller inga krav ställs fungerar jag hyfsat bra men livet är ju inte så enkelt.

Vi kan ta ETT exempel från idag (det finns flera)…

I eftermiddags ringde tonårssonen och bad mig handla på vägen hem från Päronen, där jag på tal om lyckligt lottad bjöds på pappas (världens godaste) köttbullar och mammas (världens godaste) brunsås och gurka till lunch!20191008_172100 Trots att det inte var mer än en handfull varor sonen behövde från ICA bad jag honom sms:a inköpslistan eftersom mitt minne är som en guldfisks.

På väg till ICA butiken, där jag handlat flera gånger i veckan i 15 år, körde jag fel. Dock var det inget som upprörde mig särskilt eftersom det händer mig dagligen att jag glömmer vart jag är på väg eller hur jag hittar till ställen jag känner väl.

Eftersom jag scannar varorna lyckades jag lägga ifrån mig handscannern två gånger och mobiltelefonen en gång i butiken. Tack och lov mindes jag var jag varit i butiken (kunde ju följa inköpslistan) så både scanner och mobiltelefon återfanns snabbt bland salladshuvuden, frallor, och i mjölkkylen.

När jag skulle betala saknades mitt ICA kort, jag använt när jag hämtade ut scannern, varför jag fick tillkalla personal som lät mig betala manuellt med hjälp av personnumret, som jag hör och häpna, kom ihåg!

ICA kortet saknas fortfarande och när jag kom hem hade jag glömt köpa rakhyvlar som stod på inköpslistan. En helt vanlig dag med andra ord.20191008_172555Men man får vara glad för det lilla som fortfarande fungerar. Som att jag faktiskt hittade till ett av mina svampställen OCH att det fortfarande levererade av det gula guldet!

 Samt att svägisen och jag var urstarka idag på PT passet med Manne på Lohilo Fitness Club i morse, träningsvärken till trots!20191008_172243Bilderna är lite suddiga eftersom de är från dagens instastories, där jag självklart bara lägger ut det som jag lyckats med under dagen (som att avsluta en timmes mördarpass med att insistera på en ”armhävningsboomerang” med Fia på ryggen). Inte det jag misslyckas med… //Å20191008_172303


Annons

Kommentarer


  1. Katarina Ek 8 oktober, 2019 on 20:21 Svara

    Heja dig! Allt det där är världsliga ting ❤️

    • Åza Brennander 8 oktober, 2019 on 20:50 Svara

      Så sant min vän!🙏❤

  2. Tina 8 oktober, 2019 on 20:23 Svara

    Instämmer helt o hållet med det du skriver, fram till avsnittet om träning.
    Jag skulle åka o köpa hundmat, kom hem o mannen frågar varför jag köpt kattmat!!!! Vi har ingen katt…
    En dag glömde jag ena hunden ute på tomten!!! Vi har stor inhägnad tomt, men det regnade och var allmänt ruggigt.
    Kram från en annan guldfisk

    • Åza Brennander 8 oktober, 2019 on 20:49 Svara

      Ja du Tina.. ibland måste man skratta lite åt eländet. Kram❤

  3. Ewa 8 oktober, 2019 on 21:10 Svara

    Styrkekramar i massor / Ewa

    • Åza Brennander 8 oktober, 2019 on 21:13 Svara

      Styrkekramar tillbaka.❤

  4. Anki 9 oktober, 2019 on 10:03 Svara

    Känner igen så mycket av det här du skriver, många gånger känner man inte igen sig själv. Från att ha varit en person med full koll blev jag en glömsk virrpanna med noll koll. Jag lovar man kommer tillbaka igen, det blir bra till slut men det tar tid och tålamodet får väldigt mycket träning. Det måste få ta den tid det tar, kram på dig ❤️!

    • Åza Brennander 9 oktober, 2019 on 10:13 Svara

      Precis! Vi delar samma erfarenhet. Skönt att höra det finns hopp.❤❤❤

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna