Buenos dias från ett soligt Spanien!
Lite visste väl jag när jag bryskt och lite osmidigt blev väckt kl. 06 i torsdags morse att jag tolv timmar senare skulle rulla in i ett trettiotre-gradigt Marbella, utan någon vidare packning for the occasion, och äta jätteräkor i whisky med maken och svägerskan på en mysig lokal resturang i solnedgången. Men låt oss ta det från början…
Kontrollmänniskan i mig vill gärna bli väckt kl. 06 med sång, bubbel, tårta och presenter. Men att på toppen på fireriet få ett hemligt kuvert med information om att behöva packa och göra mig klar på en timme – det övergår mitt förstånd!? Jag som trodde att fylla 40 var en dans på rosor och något lite ”smidigt och härligt” fick huvudbry och ångest delux när familjen Brennander stormade in i mitt hem och ville vara så där superfestliga som bara de kan…
Omtöcknad, yrvaken och ganska irriterad blev jag bilad till Landvetter av make och svägerska (med typ noll och fel bagage med mig) i ett rasande tempo efter att jag blivit ombedd att packa en väska som i slutänden visade sig vara helt opassande. Tack Fredrik.
Väl på flygplatsen fattade jag fortfarande ingenting… Men jag borde förstått att svägerskan inte har några problem med att bidra med en miljon kläder, smink, skor och solkrämer i samma storlek för att jag skulle känna mig lite lugnare när vi slutligen anlände solkusten och Marbella!
Och dagen efter kunde vi faktiskt ta en liten promenad till beachen utan att skämmas allt för mycket… utom för min bleka hud som inte sett solen på ett halvår.
Det blev lyx lyx lyx! Och när Tobias anslöt togs överraskningen till en helt ny nivå och vi var äntligen en komplett kvartett!
Har alla fått sangria?!
Hur kan man få ha det så här bra på sin fyrtioårs dag!! Ok, nu kanske ni tänker hur kan någon ens bli så jäkla blåst och inte genomskåda att ens familj planerar en resa till sydligare breddgrader på födelsedagen. Jag lovar… det går faktiskt jättebra att bli blåst trots ett sjuhelsikes kontrollbehov och jag lovar också samtliga inblandade att inte komma över det bryska tilltaget på myyyycket länge. Ni vet vilka ni är…
Cuarteto loco por la playa.
Blåst blåst blåst!
Med en väska packad för helt för helt fel väder och något snålt med solkräm så vaknade jag idag, med en vääääldigt rosa bränna på lår och mage. Trots Åzas equido completo i España måste jag citera Sällskapsresan: ”Det är fan vad solen tar här nere!”
Och så här sista dagen på fireriet (och alltså inget frieri vad jag märkt av) så har äntligen chocken lagt sig och här sitter jag just nu både smått vidbränd och grisrosa i kvällsbrisen och bloggelibloggar lite på Åzas blogg i väntan på kvällsmaten. Jag kan sammanfatta resan med perfeta och muy bien. Och hasta luego också – för om några veckor är jag tillbaka igen!
Puss och kram till mina närmaste som vetat, hållit truten och fnissat i smyg bakom min rygg. Ni är bäst!
/ Sofia – Så jäkla blåst och smått vidbränd i Marbella
Grattis på födelsedagen 😀 Sofia ! Ta med solen hit vetja .
Bra att det blev så lyckat.
Det är bra i bland att inte ha kontroll.
Välkomna hem.
Kram L
Råkade ut för något liknande på min 25 årsdag. Vi hamnade i London.
Ingen att låna kläder av som passade. Och kläder och skor var dom där som man har i garderoben för att en dag laga, ta bort fläcken på, sy i en knapp eller växa i igen ?????
Min man som inte var insatt i mina tankegångar tänkte att dem har jag inte använt på länge så dem kläderna kommer jag inte sakna.
Men oj vad roligt vi hade åt det ??
Stort grattis på 40 årsdagen
Ha,ha. Ja att barnen kunnat hålla tyst !
Jag skulle ha reagerat på precis samma sätt !!
Som mamma och allt är man så van att hålla koll på allt och tider och framförhållning …..
Men ni verkar haft det jättehärligt, det enda jag skulle haft lite issue med är nog just att inte ha mina kläder med.Grattis igen!
Ser ut att ha varit ett perfekt 40-års firande, kul för oss bloggläsare att få följa med lite grann. Grattis igen i efterskott?
Tack Katarrina, det var över alla förväntningar och jag försöker fortfarande smälta hur överraskad och blåst jag verkligen blev!