Med tanke på alla synpunkter som trillade in igår utgår jag ifrån att det finns de som kommer sätta i halsen och må lite illa nu när jag delar med mig av allt fantastiskt jag får uppleva hela denna helgen också.
Men till dem som påstår att jag ljuger om min utmattning och borde ligga hemma med näsan i vädret säger jag bara en sak. ”Jag skiter högaktningsfullt i vad ni tycker och tänker fortsätta göra saker som får mig glad”.
Roliga saker och vila är bästa medicinen för MIG, men förmodligen inte för alla.
Nog om det och vidare till något riktigt roligt. Nämligen vår helg på Österlen i regi av Tanja Fylking och Petit Hotels.
Hela helgen kör vi omkring med Nissans elbilar i Skåneland, bor på mysiga små hotell, smakar på god mat, dryck och umgås med härliga människor. Inte svårt att må bättre med de förutsättningarna tänker jag…
Som krydda på moset lär vi oss allt och lite till om skånska brottsplatsen vi passerar under resans gång. 
Igår gick färden till Karnelunds Krog och Rum där vi checkade in för övernattning.
Kolla in vårt fantastiska rum med de skönaste sängar jag sovit i på länge.
Så mysigt och fint inrett.
Älsk på golvet i badrummet!
Älsk på Cecilia i min kavaj från True Me också!
Kvällen började med bubbel och babbel på Karnelunds glasveranda…
..fortsatte med fantastisk mat.
..och avslutades med mera skratt och mordgåtor..
Stort TACK till Karnelunds Krog och Rum för en underbar vistelse hos er!
Idag gick färden vidare mot nya smakupplevelser och mål. Fortsättning följer… //Å
Den lustfyllda helgen på Österlen i gastronomins tecken arrangeras av Petit Hotel i samarbete med Tanja Fylking.
Trist att du inte kan ta kritik.
Att jag ifrågasätter dig betyder inte att jag är avundsjuk på dig och ditt liv.
Du verkar ha ett enormt bekräftelsebehov och jag hoppas att du kan börja känna att just DU duger som du är. Allt handlar inte om en liten flärp på örat eller en celluit.
Ok, så din ambition var att kritisera mig? Då vet jag det.
Eftersom jag inte har påstått att du är avundsjuk på mig och mitt liv finner jag det lite märkligt att du tar upp att du inte är det…
Även jag hoppas att jag kan känna att jag duger som jag är och det är något jag jobbar hårt på. Att göra saker som får mig att må bra är en del av min behandling och något jag kommer fortsätta med. Jag begär inte att någon ska förstå hur jag fungerar men är glad över de som gläds med mig. En fin start på veckan önskar jag dig. //Å
Jag är lite avundsjuk på dig för allt du får uppleva.
Men det klarar vi båda två att överleva.
Det viktigaste är att du mår bra.
Fortsätt som du gör .
Härligt .
Kram L
Det ämnar jag göra! Tack Lars. Kram Å
Skåne och Österlen är fantastiskt. Ska ner till min bästa väninna i slutet på maj för en veckas mys på alla sätt, längtar…
Det förstår jag! Magiskt är vad det är! Kram Å
DU skiner o är fantastisk o gör vad du vill Kram o bra skrivet ❤️
Att leva med utmattning är ett h-vete.
Min man vet aldrig vad han har att vänta när han kommer från jobbet.
Antingen sitter man som en urvriden trasa i soffan eller så här man putsat alla fönster.
Hur som helst så får man ”betala” för de saker man tvingar kroppen att göra trots att man egentligen inte orkar.
Så planering är A och O.
Samtidigt är den bästa medicinen för mig de stunder jag får vara den Maria jag verkligen är. Glad och social. Älskar att laga mat och umgås. Jobba.
Den som försvinner när trötthet och andra symptom tar över.
Så det gäller verkligen att ta tillfället i akt. Och att få njuta av uppstyrda dagar där man bara behöver ”vara” och följa med alla andra utan att själv vara ledare. Så såna här utflykter tror jag är bra terapi för dig.
Sen ser vi ett urplock av bilder/instastories av din dag.
Nu är du väldigt öppen och delar med dig. Så ”katastrofen” med necessären är ju ett tydligt exempel på hur stresshjärnan inte kan hantera en förändring, hur fjuttig den än kan tyckas vara i andras ögon. Hur mycket energi det kan gå åt att styra upp något som helt kan förstöra en dag.
I vanliga fall hade du troligtvis redan haft plan B klar.
Men som sagt har man inte levt med detta är det svårt att sätta sig in i det.
Och även om man lever med det så är vi alla olika.
Kram från en med teflonhjärna ???
Du sätter ord på situationen så bra för det är precis det som det handlar om. Inte sminkväskan i sig utan förändringen som fick mig att tappa den lilla kontroll jag hade. Kram och tack för fint inlägg. <3