Tårarna trillade nerför kinderna och jag kände hur jag svajade i duschen. Jag mådde illa och kände mig svimfärdig om vartannat och det enda jag orkade tänka på var hur trött jag var…
I ett tidigare inlägg hintade jag om födelsedagsmiddagen som blev en katastrof och här kommer den bittra sanningen som påminde mig om att lyssna på kroppen i helgen.
För en vecka sedan fyllde jag år och eftersom Tobias inte hade möjlighet att fira mig då hade han bokat bord på Los Abanicos, en restaurang han fått på rekommendation i den pittoreska byn Benahavis, dit många vallfärdar.
Tobias var uppspelt och förväntansfull inför kvällen men jag hade på känn redan under eftermiddagen hur krafterna började ta slut och när jag stod i duschen brast det för mig. Tårarna rann och jag kände att det enda jag verkligen önskade mig var att inte göra mig i ordning och somna i myskläder i tv-soffan.
Jag torkade tårarna och försökte gaska upp mig men det gick helt enkelt inte så jag berättade för T att jag inte mådde bra och gärna skulle stanna hemma.
Jag såg hur besvikelsen drog som en skugga över hans ansikte men snäll som han är sa han att jag såklart fick bestämma men att han fått hjälp att boka restaurangen för två veckor sedan eftersom den är så populär. Jag skämdes självklart över min otacksamhet och ”tog jag mig i kragen” för hans skull, vilket såklart var bland det absolut dummaste jag kan göra i ”mitt tillstånd”.
Jag fixade till mig, försökte låtsas att jag såg fram emot kvällen (vilket inte gick något vidare) och efter att ha skjutit fram bokningen en 45 minuter satt vi slutligen till bords på mysiga La Abanicos i Benahavis.Maten, servicen, stället, vinet ja ALLT var alldeles perfekt, bortsett från att jag bara hoppades att kvällen skulle ta slut så att jag kunde få åka tillbaka och vila. Det känns såklart oerhört bortskämt att inte uppskatta en kväll som den Tobias ordnat till mig. Men det är ju inte heller svårare än så att det inte spelar någon roll om man befinner sig på en lyxrestaurang i Spanien, kryssning i Karibien eller stirrar upp i sovrumstaket hemma om man känner sig fullständigt utmattad och inte mår bra i sig själv.
Jag borde förstått det då och förhoppningsvis har jag lärt mig att vara tydligare och avstå när orken tryter nästa gång.Helgens höjdpunkt blev verkligen ett dyrt lågvattenmärke för min älskade. Men ingen skugga på honom, han gjorde verkligen allt för att jag skulle få en fin kväll. Jag var bara inte mottaglig och hade förmågan att uppskatta allt det goda och omtanken han visade mig.
Med tanke på hur kvällen utvecklade sig var det nog en mening med att affärerna var stängda dagen efter. Min födelsedagsshopping, som var den andra presenten, blev ju därför inställd och vi kunde inte heller åka till möbelaffärerna vi planerat.
Istället kunde vi bara njuta av solen, värmen och varandra, vilket var både billigt, behövligt och bäst på alla sätt och vis! //ÅPs. om du någonsin besöker Los Abanicos behöver du inte vara rädd att gå hungrig därifrån… 😉
Det är så viktigt att lyssna på kroppen.
Jag brukar ta vilohelg och gå i morgonrock och se på serier och sova hur mycket jag vill. Det är så himlens skönt.
Middagen ser fantastiskt god ut, men det bästa är att ni nu har lgh där nere och kan gå dit igen när du fått mer ork ?
Kram och grattis i efterskott ?
Vill helt är grejen!
Ja det är verkligen en dröm.
Tack snälla du. Kram Å ❤
Men det blev ju bra ändå.
Ni fick mer tid för varandra i lugn och ro.
Hör av dig när du vill att jag ska boka dig.
Kram L
Ja det är sant. Bokar gärna en 22 tid i veckan.?❤
Vilken dag?
I morgon kanske?
Sedan ska du sova nu.
?
Nu ska jag sova och gärna imorgon.??
Hej Åza
Jag vill tack dig för en intressant och givande blogg. Precis som du lider jag av utmattning och förstår vad du går igenom. Just det här att aldrig veta från dag till dag hur man mår och hur man orkar. Jag skrev själv ett inlägg om det på min nystartade blog. Ett inlägg som jag namngav när orken tar slut, bilket många gångte är svårt för omgivningen att ta in, även om de är hur kärleksfulla och fina som helst. Är göad också om att du är öppen med hur du mår, eftersom vi är många som har hamnat där.
Mvh
Ewa Einarsson ewaeinarsson.blog
Nej man kan nog inte begära att någon som inte varit där ska förstå fullt ut så jag förstår mer och mer hur viktigt det är att man själv är tydlig och sätter gränser. De i omgivningen som inte kan ta det får man helt enkelt sortera bort tills orken är tillbaka igen.
Roligt att du börjat blogga. Jag tror det är jättebra om man orkar skriva om sitt mående. Dels som ventil för sig själv men även för att stötta andra i samma situation. Vår sjukdom syns ju inte på utsidan och därför är det ibland lättare att klä den i ord.
Stort lycka till med din blogg och ditt mående. Kram Åza
Tack och detsamma till dig?
Åza det finns ett ord som du måste lära dig att använda.
Mycket oftare än vad du gör nu.
Håll i dig nu skriver jag det.
NEJ
Såg du det?
Kram L
Hmm.. . Har du pratat med min terapeut? ?❤
Nej men jag har träffat flera och levt med någon som dig.
Är väldigt vanligt.
Men du fixar detta om du kommer ihåg ordet.
Hehe nu till något annat.
Jag är din vid 22 i kväll.
Kram L
Jag ska tänka på ordet. ”Ses” ikväll. Kram Å
Nej men har mött flera som du och levt med någon också.
Jag vet tecknen. Och vad ni behöver säga.
Men du fixar detta.
Lite annat nu.
Hehe jag är din vid 22 i kväll.
Kram L
Oj du får städa lite.