Återigen ställer jag mig frågan om jag verkligen är på RIKTIGT eller om jag är din värsta MARDRÖM?!..
Det jag lätt kan konstatera är att det är ett UNDER att jag har några vänner kvar i mitt liv.
Inte nog med att allt just nu är så hysteriskt att jag inte svarar när de ringer, skickar meddelanden eller föreslår att vi ska ses (denna veckan har jag utan kompromiss lagt all arbetsfri tid på Tim). Nu har jag dessutom gått så långt att jag inte låter dem sova för att JAG behöver något. Utsidan må se lugn och beskedlig ut men inuti bor det ett monster i kaos.. Insikten slog mig när jag tidigt i morse skulle med tåget och du som känner mig vet att just det där med att vara i god tid inte är min grej..
Jag steg upp mitt i natten för att undvika panikstressen men det spelade såklart ingen roll eftersom jag då invaggades i en falsk förhoppning om att jag hade gott om tid..
So as usual sladdade jag in i Alvesta på två hjul och tvärbromsade utanför hundvaktens hus med 15 minuter i marginal tills tåget skulle gå.
Eftersom jag inser att jag under inga omständigheter kommer hinna parkera bilen vid stationen bultar jag på Björns dörr för att be om skjuts.
När ingen öppnar kliver jag in och ropar HALLÅ (med accelererande styrka) men får inget svar.
Det är då paniken börjar surra som kolsyra i kroppen så jag sliter upp telefonen och letar upp Björns nummer med darriga fingrar.
Efter vad som känns som en EVIGHET svarar han med sömndrucken röst, vilket inte är konstigt med tanke på att det var tidig morgon, och med panik i rösten stammar jag fram att mitt tåg går om mindre än en kvart och att jag behöver skjuts. Självklart fick jag skjuts och hade t o m TRE minuter tillgodo..
Till ALLA er som står ut med mig och alltid finns där när jag behöver er vill jag säga TACK! Jag lovar inte att jag kommer bli bättre på att skapa tid men jag lovar att jag ska fortsätta göra allt för att finnas där för ER på andra sätt. Ett särskilt tack till Björn och ytterligare tusen förlåt för det abrupta uppvaknandet.
Och glöm aldrig att EN riktig vän betyder mer än 100 bekanta..
Trevlig helg. Kram Å
Fröken….det verkar vara dags att dra i nödbromsen….innan det spårar ur.
Kram o trevlig helg
En helt korrekt slutsats Tina… Kram Å
Hihi det är verkligen typiskt dig Åza.
Ha det nu gott i helgen.
Kram L
Mmmmm det kan man lugnt säga Lars…. Kram Å
Björn förtjänar en riktigt fin Single malt.. ?
Eller TVÅ Fredrik… 😉
Så härligt att läsa om när din son och du träffades och att han nu har flyttat tillbaka! 🙂 Att du lägger din arbetsfria tid på honom är ju helt normalt som förälder, det förstår säkert alla och fortsätt med det – mer tid leder till bättre tid tycker jag! 🙂 Men att väcka kompisar i ottan för att vara taxi…mer tveksamt! Men coolt! Kram och tack för fin blogg.
Ja det är fantastiskt Cecilia! Och visst ska jag fortsätta prioritera rätt. Stor kram Å