VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Skitsur och uppretad

God förmiddag… eller kanske snarare en Sisådär förmiddag.

Anledningen till att den varit sisådär är att jag redan innan klockan passerat 8 hade stött på inte mindre än tre puckon.

Den första redan utanför mitt hus. Jag menar hur tänker man om man med sin hund stannar och stirrar rakt in i mitt hus och samtidigt låter hunden ill-skälla och göra konstanta utfall mot Råttan som sitter lugnt och sansat i dörröppningen? Trots att jag ropar till hundägaren ifråga att jag inte vill att hundarna ska hälsa på varandra så står han kvar med sin hund och småflinar. Slutligen får Råttan nog (och jag också för den delen) så hon far ut och ger skällhunden en rejäl uppsträckning vilket resulterat i att både hundägare och hund pyser iväg med svansen mellan benen.

På skogsrundan händer det igen! Råttan springer lugnt och fint bredvid mig. Vi möter ytterligare en gubbe med en skällhund som redan på 20 meters håll hänger i kopplet, ill-skäller, morrar och visar tänderna. Gubben visar också tänderna, det gör inte jag, och precis när vi passerar gör hunden ett utfall mot Inez vilket gör att hon återigen tänder till på alla cylindrar.

Herregud, håll reda på din hund och sluta le som om det är ett ok uppförande från din hund tänker jag! Ser du inte att det är en bulldog jag är ute och rastar, innebärande att hon har ungefär lika kort stubin som sin matte när någon beter sig illa. Om ingen muckar med henne så är hon hur lugn och beskedlig som helst.. Denna gång hade jag henne kopplad så den enda konsekvensen av det otrevliga uppförandet blev en muttrande, blängande matte och en skitsur Råtta.

IMG_20141022_191514

På väg till jobbet händer nästa grej som får mig att gå upp i höga C. Nämligen är när cyklister helt utan hänsyn till omgivningen och med uppenbart dödsförakt slänger sig ut framför bilarna på obevakade övergångsställen eller inte håller sig till trafikreglerna i rondeller. Detta gör att jag ser rött och jag brukar då nyttja min tuta i form av en lång och ihållande ton. Oftast resulterar mitt signalhorn i tämligen uppretade cyklister, vilket jag tycker är märkligt eftersom det är de som gör fel. I de undantagsfall som cyklisten nickar urskuldande upphör jag givetvis genast med mitt tutande och vinkar istället glatt tillbaka i förvissningen om att de lärt sig en läxa.

Nu har jag dock lugnat ner mig lite grann och när jag ser lite mer sansat på incidenterna vill jag förtydliga att det inte var jag som var inblandad i detta i morse. Bara så det inte råder några missförstånd..

http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/cyklist-pakord-vid-rondell(4575888).gm

Nu är det dags för lunch!

Hej hopp! //Åza


Kommentarer


  1. Malin 18 december, 2014 on 15:13 Svara

    Hahahha Du är ju bara såååå underbar! Hahaha dina rader hade lätt kunnat vara mina. För att inte tala om råttan .. Love!

    • aza 18 december, 2014 on 15:33 Svara

      Härligt att du fattade poängen Malin och vad glad jag blir över din kommentar här! Stor Kram

  2. Fia 18 december, 2014 on 21:58 Svara

    Är det trafikpuckonas dag idag månne… ?
    En riktigt otäck sak hände mig när jag körde från kontoret mitt i city vid kl. 16:30 och det var både MÖRKT UTE och till råga på allt DUGGREGN.

    Varje måndag till fredag eftermiddag när jag kommer körandes genom stan både ser och upplever jag dessa puckon till människor som antingen går eller cyklar.
    I fel riktning, utan att titta sig omkring, i helsvarta kläder utan en enda liten reflex på kroppen, i sakta mak rakt ut i gatan, rakt ut i döda vinkeln och så vidare. DE TROR ATT DE SYNS I MÖRKER OCH DUGGREGN. Eller nåt.

    I alla fall så var det i fyrvägskorsningen mitt i stan vid teatern, där högerregeln gäller och det inte finns några övergångsställen på någon av de fyra gatorna. Men lik förbaskat så kommer det alltid någon och går rakt ut/över gatan så jag är minsann förberedd och kör sakta.

    Det var det som hände idag, minus att de två puckona faktiskt såg att jag kom körande men lik förbannat fortsatte gå över gatan. De gick så nära att jag såg deras fula och arga ansikten som liksom utmanade mig att stanna, så jag vågade inte veva ner rutan och skälla på dem. Men där gick ändå min gräns för hur man får bete sig, dels gå helt råprovocerat rakt ut i gatan och dels helt svartklädd utan nån reflex. Så jag fortsatte köra, och de fortsatte att gå.
    Det hela slutade med att jag lyckades köra förbi dem med en hårsmån och gubben hytte med näven, skrek – och SLOG TILL MIN BIL!!

    / Chockad

    • aza 18 december, 2014 on 22:01 Svara

      Men käre Gud!! Du skulle tutat Fia! Ja vad säger man, än är inte den siste idioten född! <3

  3. Fia 19 december, 2014 on 10:49 Svara

    Nästa gång….. nästa gång….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna