I morse när jag var ute med Råttan hörde jag något häpnadsväckande! En studie visar nämligen att var 10:e stockholmare tröstäter och att den största andelen av dessa är kvinnor!
Jag är ju inte stockholmare och inte heller tröstäter jag särskilt ofta men en tanke som slog mig är att kalorier som intages snabbt, i smyg eller av snålhet inte räknas i kriget mot kärlekshandtagen.
Visst är det väl så att om man i smyg (vilket jag gjorde igår) trycker i sig några praliner och en halv (så lite räknas väl inte) Twix, i skydd av kylskåpsdörren (så att Tim inte skulle se) och samtidigt svarar att man tog ett par vindruvor (när sonen frågar vad man tuggar på) omöjligt kan behöva räkna in de kalorierna i det totala dagsintaget? Eller möjligen kalorier motsvarande två vindruvor då…
Andra kalorier som inte heller kan behöva räknas är väl de där ”provsmakningsköttbullarna” som slinker ner när man står och steker vid spisen? Det är ju självklart bara de fem eller sex köttbullarna på den egna tallriken när man sitter till bords som gills!
Inte heller rester på andras tallrikar tycker jag är något som behöver tas med i beräkningen och den filosofin har jag haft sedan Tim började med smakportioner! Inte fasiken ska väl sådant som jag inte själv styr över räknas med? I så fall tycker jag livet är väldigt orättvist!
Kram Å
Helt rätt! Inte heller kan det väl räknas om man i smyg, när sonen lagt sig, gräver ett hål med en liten liten tesked i sonens Nutellaburk som bara används på helgen?
Tycker nog inte heller att den lilla lilla vita lögnen om att man inte gillar Nutella och aaaaldrig skulle vara den som nallat räknas när sonen misstänksamt gluttar ner i burken.
Även ”tjänstegodis” är okej… det är ju egentligen det godis som ska delas ut till våra kunder. Att provsmaka måste ju verkligen vara på sin plats! Det är ju pinsamt att dela ut äckligt godis.
Kan man annat än att älska kvinnlig logik? Jag tror inte det 🙂
Kram!
Underbaring!!! Jag dör av skrattkramper och kan verkligen inte annat än instämma i dina resonemang till 100 procent! Det känns skönt att någon verkar förstå mig fullt ut, även om jag inte förväntat mig något annat ;-). Kram
Huvudet på spiken!
Fenomenet du beskriver ovan existerar även i min bakvärld, där viss kantskärning på de flesta bakverk ofta krävs.
Själv lever jag efter den ovärderliga devisen ”Det fula som bortskäras bör av bagaren förtäras” och HUR skulle det se ut om det räknades in i det totala kaloriintaget??!
Nä… här gäller det att tänka till och bara äta de fula godbitarna – så att man klarar sig undan kärlekshandtagen!
😉 Kram!
Helt rätt Fia! Jag missade de fula kanterna. Förmodligen p g a att de självklart inte ska räknas med! KRAM