Jag har märkt hur lätt jag förträngt allting och hur jag brukade må föregående åren.
Igår spontant när jag skulle iväg och handla lite blev jag upphämtad av en vän med hens vän . Jag hade dagen innan skrivit ett citat där jag efterlyste spontana människor som kunde dyka upp 5 på morgonen och vilja leta efter dinosaurie ägg.
Jag blir ”kidnappad” och sätter mig i bilen och så säger hon,”du skrev ju om att bli kidnappad igår här får du vad du önskade dig”. Såklart så tänkte jag bara att det var väl trevligt att åka iväg rn sväng spontant och inte stt jag skulle komma hem typ döende .
Vi åkte till Solna och släppte av henne först och åkte vidare. Mitt blodtryck!!!! Jag hade totalt glömt bort känslan av att åka bil som gravid.
Jag minns första gången jag var gravid och jobbade in i det sista och varje morgon fick ta bussen . Jag led! Mitt blodtryck sjönk och jag brukade bokstavligt rulla runt på Sätena längst bak i bussen och kallsvettas. Jag klev alltid av bussen helt yr oc svag.
Jag kände igår hur spyan var ända upp i halsen,jag började bli yr,och svettas,jag var helt svag och mitt blodtryck var typ på 0. Jag satt bak i bilen och kämpade och försökte fokusera mig på annat för att slippa kräkas.
Jag kände hur saliven samlades i munnen,jag svalde och svalde , jag var helt svag och svettig . Vi var på motorvägen . Jag började i mitt huvud planera vart och hur jag skulle spy. Jag hade total panik och ville bara komma hem. Det åkte upp och jag kämpade emot så jag var helt gråtfärdig .
Jag försökte vara så social det gick så jag skulle slippa koncentrera mig på hur yr jag var i bilen . Det var såhär jag alltid mått när jag varit gravid och åkt bil förr. Men vem tänker på att alla graviditeter ska vara identiska ?
Dock har jag klarat av tåg och buss hittills vad jag märkt.
Det var en hemskt upplevelse igår. Jag tog mig hem helt svimfärdig och hjärtat pumpade.
La mig direkt i soffan. Under hela natten kände jag av blodtrycksfallet ändå, jag sov och låg ned men kroppen var lika skakis ändå.
Så idag tar jag det lugnt,känns som en ”baksmälla” dagen efter, det sitter spår kvar.
Det där var hemskt. Mitt jäkla blodtryck.
Tidigare på dagen hade jag iallafall solat och lekt med vänner i parken .
