”vad är du känd för”

Idag vaknade jag upp av att jag återigen syns på första sidan! Det är lika roligt varje gång att mina chefer här på portalen vill uppmärksamma om mig och mitt rosa liv som texten lyder .

Ja och som texten säger är mitt liv en blandning av trotsiga barn,skönhet ,mode ,alltid på vift med nya äventyr och hur jag bollar med livet som förälder, hur jag får ihop allting och hur jag orkar vara så aktiv. Jämt. Med 3 barn.

När jag granskade bland mina kommentarer idag fann jag lite intressanta frågor , bland annat hur gamla läsare som ”tappat bort mig” sen år tillbaka som funnit hit igen – välkommen , men också en väldigt intressant fråga där frågan löd ”vad är du känd för och hur får jag företag att vilja sälja min produkt …” 

För att besvara på frågan, för det finns dom som inte ens har en aning om ”vem” jag är och vad jag gjort, men ni som följt mina bloggar INNAN jag ens var gravid med första barnet , ni har koll!

För att börja med vem jag är så måste jag säga att jag  egentligen är en helt vanlig tjej på 28 år bosatt i stockholm som AVSKYDDE bloggar i hela mitt liv, än idag läser jag ingens blogg, jag snubblar in på bloggar ibland när jag ser en intressant länk.

När jag var runt 19 år levde jag rövare (bokstavligen) på stureplan med min ”tjejmaffia” som på den tiden bestod av ett helt gäng av olika kända profiler i denna bransch som jag har kontakt med lite idag och vissa försvann helt.

Genom dessa tjejer kom jag ytterligare i kontakt med massor av branschfolk , jag kände typ ALLA ägare på varenda ställe, till och med en viss hollywood fru var min vän som jag slängde iväg sms till när jag behövde tjänster.

Som 16-åring gjorde jag mitt ALLRA första offentliga jobb och det var en musikvideo för Sean Banan som på den tiden kallade sig för något annat och var med i en rapgrupp, med den vågen kom det in fler musikvideojobb (självklart betaljobb) och jag fick mersmak för detta. 

Jag kom i kontakt med Slitz,jag blev vän med fotografer och chefer och levde ladolce vita,bokstavligen! Har raderat en hel del bilder genom åren men ångrar mig idag att jag ej lät det finnas kvar . På så sätt fick jag mer kontakter och folk, jag syntes mer och folk på klubbarna började veta mitt namn vid detta laget.

På den tiden kallades jag för ”Pinky”, kort och gott. Inget annat.

Som 20-åring gjorde jag en stor tuttoperation (jag hade C kupa naturligt innan op) och fick sådan självförtroende,såklart som alla andra , så jag började posera i bikini för Bingo Rimer bland annat,jag blev ansiktet utåt för hans butik sexy by sweden när den startades för flera år sedan,det var mitt största riktiga modelljobb, sedan poserade jag för lite små företag osv osv , men jag höll mig mest till att vara värdinna på olika tillställningar , gå catwalk för olika märken och musikvideos. Jag skapade mig ett namn internt inom den branschen kan man säga.

I samma veva blev jag ”tvingad” att starta en blogg (som än finns kvar) , jag hamnade snabbt på topplistorna där och där fick haters nys om mig. Den där som stack ut, var annorlunda och vågade synas och höras! Jag har alltid gjort min egen grej utan att bry mig.

Men mest av allt syntes jag jämt ute på stan, 7 dagar i veckan! Man måste synas och höras för att skapa kontakter heter det också. Skaffade mig lite ”välkända” pojkvänner och åkte en aningens snålskjuts där kan man säga, inga namn nämnda 😉 Jag behövde dom inte mer längre, hur hemskt det än låter hade jag mina skäl också till att bli av med dom.

Jag blev gravid, jag blev mer diskret och partylivet började avta, dock fanns jag kvar i bloggvärlden,jag blev fortfarande erbjuden ”jippo”-jobb.

Folk blev så nyfikna på denna gravida tjejen som hade levt det motsatta livet till vad en mammabloggare lever. Bloggen blev stor och jag hamnade på en ny bloggportal. Det var nu jag bestämde mig för att kämpa mig till toppen! Jag fick betalt för att blogga och ska jag vara ärlig var min blogg kändare och mer betald då än idag. Känd blogg= mer jobb och mer företag.

Jag bröt med nästan alla inom den ”ytliga” världen som jag brukar kalla dom, och de flesta tog avstånd från mig när jag fick barn. Jag kom på en affärside som idag är redan tagen. På den tiden fanns det nog inga bloggar som tipsade om barnsaker, men jag började göra det. Intresset för blogg vaknade till liv och jag körde gasen i botten. Började bli erbjuden jobb för kända pr bolag som tog med mig på eventjobb jag fick hjälpa till med. It was fun och jag skapade mera kontakter nu, ca 5 år senare och två barn rikare!

Tills jag en dag blev erbjuden ett bloggkontrakt hos Finest där jag var toppbloggare i 2 år innan jag hamnade här hos allt för föräldrar vilket är mitt kall i livet trots att 2 andra bloggportaler erbjudit mig bra löner och kontrakt. Tro mig, det har varit en jobbig period just nu då en portal bokstavligen trackat mig för de vill locka över mig, nej ingen ni känner till i detta laget.

Det tog mig ca 7-8 år att hamna här jag sitter idag, allt som sker idag är hårt arbete under dessa åren, vissa kan ha turen att vakna upp med ett kontrakt. Men det var aldrig kontrakt jag strävade efter, jag strävade efter att slå mina drömmar och mål. En tävling med mig själv där jag vinner över mig själv. Hela tiden.

Och förutom bloggen började jag göra tv program, inte många som vet att jag var med i Mikael Persbrandts tv serie och annat smått, det mina läsare vill minnas och sett är de två stora tv programmen jag spelat in som heter ”kan du slå en pensionär” och nu i höstas ”tidsjakten” , och de tv programmen gjorde mig mer ”känd” och bloggen flög , det visade föregående lönespecifikation jag fick ut!  Det är jag tacksam för. Och det är jag värd.

Än är min resa inte över.

Jag nådde dessa målen som VAR för 8 år sedan bara en tanke och en dröm, och jag har min bloggchef Emilia att tacka en liten del utav detta, hon greppade tag i min sönderskrivna bloggarm och kastade in mig åt vargarna där ute och där fick jag klara mig själv, och det gjorde jag, som alltid! Sedan vandrade hon ut från denna bloggportal vidare på nya äventyr. Det är hennes jobb, att skapa framgång och sedan vinka hejdå.

Jag ÄLSKAR att blogga, jag älskar mitt liv, jag älskar detta. Men livet är inte bara en blogg eller kontrakt. Det här är min hobby, min fritid, mitt tidsfördriv. Mitt liv består av mer än detta ni ser. Detta är mitt ytliga liv.

Jag har satt nya mål mot framtiden och jag är på god väg att dra mig framåt som jag gjorde med bloggen, att skapa ett företag, jag är på god väg och varje dag blir jag överraskad över hur långt jag kommit. Jag sitter på så otroliga kunskaper, erfarenheter, verktyg och kontakter. Jag måste bara VÅGA, VÅGA ta det stora klivet. Det är här det tar i och vill säga stopp. För nu börjar det bli verklighet och läskigt. Mycket att äventyra. Men mycket att vinna på. JAG MÅSTE VÅGA HELA VÄGEN UT. Chansa! För livet är en chansning.

Men först ut är det min lilla rosa fransstudio som är min dröm , i januari <3 

Hoppas ni blev lite klokare , om ni är mer nyfikna så finns mina gamla bloggar utspridda lite överallt för att få en hum om vem jag en gång varit.

Kram.