VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

När stor blir liten// Dag 3 av 50

Under min sista tiden i Australien bodde jag i Sydney. Jag jobbade ganska mycket eftersom jag skulle spara pengar till de kommande tre månaderna i Asien. Bland annat satt jag i dörren och tog entré på en nattklubb. Jag som vanligtvis är väldigt stor, blev plötsligt väldigt liten i sällskap av maorierna som stod i dörren.

Jag tyckte väldigt mycket om mina dörrvaktsvänner, de var som en skock nallebjörnar och de frågade alltid hur det var med mig och var väldigt måna om mitt välbefinnande. Nattklubben var stället dit alla celebriteter åkte när de var på besök i Sydney men inte för att det var flashigt utan för att klubben är lite alternativ med alternativa öppettider och med en alternativ syn på droger, typ.

En svensk kille som jobbade uppe i baren vittnade om hur det vita pulvret flödade efter klockan 6 på morgonen då jag avlutade mina pass och gick hem. Ibland  var stället öppet fram till lunch, men jag som sagt gick alltid hem när dagen grydde.

Bilden ovan togs när jag skulle gå hem från mitt sista pass på Q-bar. De maoriska  männen var övertygad om att jag var maorier eftersom jag ser likadan ut som den. Faktum är att det är sant. När jag kom till Australien blev jag helt paff när jag såg maoriska kvinnor. De är stora som jag, har samma färger, hår och ansiktsdrag. Det kändes helt sjukt att se sig själv lite här och var.

 

Kommentera (5)

Höjden av förnedring // dag 2 av 50

Innan jag träffade min kille aka sambo aka mannen i mitt liv aka fadern till mina barn hängde jag en hel del vid Stureplan. Fråga mig egentligen inte varför jag hängde just där. Jag var varken flashig eller rik. Men mina vänner tyckte om att partaja där och eftersom det är bra partyliv där så fastnade även jag och blev en del av den glättiga världen.

En dag blev jag bjuden på en fest i en gigantisk våning på Strandvägen, den var stor som ett slott med minst 10 stora salar. Jag antar att jag var en dum och naiv småländsk bonnläpp som inte fattade bättre, men när den där trevliga killen som bodde i våningen och var ytlig bekant med min kompis limmade järnet på mig föll jag som en fura. Han var så härligt gentlemannaaktig och gjorde inga tecken på att vilja blanda kroppsvätskor med mig om man säger så.

Under veckan som kom hade vi lite sporadisk sms-kontakt och bestämde sen att vi skulle äta middag uppe hos honom. När jag kom hem till honom var han totalt iskall. Han satt med en pizza i sin egen biosalong och tittade på streamad golf från USA. När han inte pratade golf, pratade han bara om sig själv och hans framgång inom filmindustrin och skådespelaryrket. Jomen tjena. Då kanske jag tyckte det var imponernade men så här drygt 10 år senare blir jag inte särskilt statstruck på någon som spelat polis i en Beckfilm.

Hursomhelst, efter att ha suttit och häckat i den där jävla biosalongen blev jag trött och skulle ta taxi hem varpå killen i fråga blev supertrevlig och ba: Men åh förlåt såklart du inte tycker att detta är roligt. Du får gärna sova här bla bla bla.

Jag lät mig övertalas och kröp ner i överdådig säng som tagen ur en saga. Från taket hängde en gigantisk kristallkrona, sängen var enorm och rummet var inrett i barockstil. Jag kröp ner och väntade på att min ”dejt” skulle komma in till mig, men icke sa Nicke. Han satt kvar och tittade på sin jävla golf. Klockan blev både 3, 4 och 5. Jag kände mig så himla dum som bara låg där och hade ingen aning om hur jag skulle bete mig.

Tillslut kom han. Satte på mig i fyra sekunder och gick ut för att titta på sin golf igen. Då, först då packade jag ihop mina saker och gick. Ärligt talat tror jag inte ens att han märkte det. Efter detta lärde jag mig att skenet kan bedra och att aldrig någonsin utsätta mig för samma förnedring igen.

Detta var dag 2 av 50. Idag är det således 49 dagar kvar tills jag ska föda barn.
Andra bloggerskor som är med på temat 50 dagar ur mitt liv är:

Sofia Ekström
Maria
Nelin
Hallontuva

 

Kommentera (7)

Dagen då Apan åkte till fladdermus & apberget Del 1 av 50

Min mamma åkte till Thailand igår. Thailand, Thailand underbara Thailand. Med största sannolikhet har jag en annan relation till Thailand än många andra svenskar. Jag har i mitt liv både älskat och hatat Thailand. Men mest hatat.

Mamma kommer från Thailand och när alla andra mina kompisar i klassen fick åka till Grekland och Spanien på solsemester fick jag sitta hemma vackert på loven eftersom mamma sparade pengar för att kunna resa till Thailand. På den tiden var det svindyrt att resa dit, vilket gjorde att mamma turades om att åka ner med oss barn. Tvångskänslan av att Thailand skulle vara det enda landet jag någonsin skulle få åka till gjorde att jag utvecklade en form av hatkärlek till landet.

Pappa var alltid kvar hemma i Sverige, han är inte så förtjust i varen värmen eller maten. Jag har inte varit i Thailand sedan år 2006, då jag valde att avsluta min jorden runt resa där. I ett mammigt ögonblick någongång när jag hajkade runt  i Australien ringde jag mamma och föreslog att hon skulle möta upp mig i Thailand. Nästa gång vi talades vid hade mamma bokat resa och tagit semester. Vi tillbringade 3 veckor tillsammans och dessa tre veckor präglades av allt som tre veckor kan präglas med när man plötsligt befinner sig på sin mors domäner i ett främmande land med ett främmande språk. Jag var 25 år gammal, men kände mig snarare som 5 år. Vi grälade en hel del, kulturkrockade, lärde känna varandra på ett djupare plan under dessa tre veckor och självklart åkte vi på en massa utflykter och äventyr.

En dag hyrde mamma en bil. Vi skulle åka till ett fladdermus och apberg. Alla i byn som fick plats och ville följa med fick följa med.

Inne i detta berget bor miljoner små fladdermöss som varje dag när solen går ner  lämnar sin grotta ut flyger ut på äventyr.

Medan vi väntade på att solen skulle gå ner köpte vi mat från diverse cykelstånd. Jag klappade hundar och apor trots alla varningar om att de bar på loppor och baciller.

Tillslut gick solen äntligen ner och under en halvtimma tömdes berget på fladdermöss. Sen åkte vi hem.

Detta var del 1 av 50 i min nedräkningsserie ”50 dagar ur mitt liv” och idag är det alltså 50 dagar kvar till beräknad förlossning. Om ni också vill dela med av 50 dagar av ert liv få ni mer än gärna vara med. Ta loggan, länka till mig så länkar jag till dig.

Kommentera (2)

För att få de senaste uppdateringarna