Äntligen hemma. Vi lämnade den slumrande skärgårdsön i morse och nu är vi hemma. Vilket känns skönt för jag har längtat efter att komma hem. Jag filar på min träningsblogg och intalar mig själv att bara jag har en träningsblogg så kommer jag lyckas med att nå mitt mål. Patetiskt, jag vet. Men alla sätt är bra. Hoppas bara att det funkar.
Allt går bara man vill
Jag mötte er i förmiddags på Söder, men kom mig inte för att gå fram och säga tack för en fin blogg (och du kanske inte vill bli störd heller). Så tack här i stället!