Välkommen till nätets mysigaste blogg. Jag heter Anna och är mamma till tre, bor på Södermalm, är galet förälskad i min sambo och sporten Roller Derby. Grundare av sajten mammaformer.se. Läser till ämneslärare i svenska och religion vid Stockholms Universitet.
Oj vad förvånad jag blev när jag upptäckte denna bilden i telefonen. Sätt en i-phone i handen på en kvinna som föder barn och de mest märkliga saker inträffar.
Imorgon bitti kl 6.50 är det en vecka sedan jag födde barn. Det var en mycket vacker morgon och soluppgången var magisk. Jag minns att jag ville föreviga den med en bild, men så var kameran inställd att fota åt andra hållet.
Jag tycker att smärtan syns duktigt på bilden. Att öppna sig 5 cm på 10 minuter gör skitont, men som sagt. Smärta är bara en form av känsla. Thank God för lustgas.
Jag är INTE förtjust i lustgas. Det var den enda smärtlindring jag tackade ja till under min förlossning, men den låg mest bredvid mig på kudden och pös för jag gillar inte att bli så där luddig i huvudet 😛
Jösses vad fort! Jag vågade aldrig testa lustgas eftersom jag läst att man kan få ångest av det, och jag lider redan av ångest. Men smärtan var fullkomligt-inte kunnat-föreställa-mig-vidrig och höll på 1½ dygn. Jag som folk tidigare kallat smärttålig sade att jag inte ville mer och inte orkade mer. BM sa åt mig att ta EDA tillslut för jag hade så ont.. Men det saktade ner allt så det fick värkstimuleras. Och EDA kan ha läskiga bieffekter. Skulle man våga lustgas iaf nästa gång?
Jösses, vad fort. Här ser du mig djupt impad. (Ännu fler siffror som barnlösa kompisar inte kan relatera till.)
Ajajajaj. Jag tackar också för lustgasen! Och jag vet PRECIS vad du menar med minuterlånga förlopp. Haft det tre gånger nu. Min MVC-läkare sa att jag ”skjuter ut” mina barn 😉