Välkommen till nätets mysigaste blogg. Jag heter Anna och är mamma till tre, bor på Södermalm, är galet förälskad i min sambo och sporten Roller Derby. Grundare av sajten mammaformer.se. Läser till ämneslärare i svenska och religion vid Stockholms Universitet.
Moa, 33 år, mamma till en ettåring
Med en lång historia av ätstörningar bakom mig känns det skönt att jag idag har ett så avslappnat förhållande till min kropp. Jag brukade vakna varje morgon och starta dagen med en intensiv hatkampanj mot mig själv. Jag granskade mig själv i spegeln och hittade varenda liten skavank på kroppen.
Idag kan jag sträcka mig så långt som att jag faktiskt tycker om min kropp, och det är stort. Efter att jag blivit mamma tycker jag om den ännu mer. Den har ju skapat något så fint, min underbara son!
Graviditeten lämnade inga större spår på min kropp, mindre än jag hade väntat mig. Visst hänger brösten lite mer, men de flesta märkena jag fått är bristningar från ständiga upp- och nedgångar i vikt tidigare i livet. Visst är jag inte i toppform, men väger konstigt nog mindre än på många år. Tror att det har att göra med att jag accepterat min kropp i större utsträckning. Har slutat kämpa mot mig själv, liksom.
Det är galet att tänka sig att den kropp som jag hatade var många kilo lättare och mycket mer vältränad än jag är idag, och ändå gillar jag mig själv mer nu. Kanske är det moderskapet, kanske har jag helt enkelt mognat mentalt. Hursomhelst känns det skönt att numera vakna på morgnarna och tycka om mig själv och min kropp.
Grattis till din son, en riktigt snygg kropp och att du vunnit kampen mot dig själv!!
Du har en toksnygg kropp! Wow. Har alltid haft en önskan om att min kropp såg lite mer ut som din kropp gör.
Var stolt och glad!