VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Vi lever våra liv och tror ibland att vi är ensammast i världen om att uppleva vissa saker

Men hallå! 

Gissa hur det känns att vakna svettig i en säng helt i inklämd mellan två barn som lagt armar och ben huller om buller över en. Att vakna där lite lätt klaustrofobisk och veta att det är något man har glömt. Något som måste göras.

Sen kommer man på: Ja, just det! I morgon ska jag lämna in en tenta och jag är långt i från klar. Det blir till att nattarbeta. Kan ni förstå att detta förhoppningsvis är sista tentanatten på ett bra tag, så vida jag inte nappar på dagens erbjudande som dök upp i mailboxen: 

Alltså, det skulle vara så himla roligt att läsa en sommarkurs och särskilt om dinosaurier, men jag är ganska säker på att jag behöver ett studieuppehåll. Måste sova på saken, eller just det. Sova vaddå sova?

Vill även passa på att tacka er för att ni gör mig så himla glad allihopa. Vad roligt att ni har börjat använda er av hiss eller diss knappen och vad roligt att ni är så himla gulliga i era kommentarer. Jag får väldigt snälla kommentarer nuförtiden och det värmer mitt bultande aphjärta:

Visst är det häftigt att det finns människor i ens omgivning som lever ett liknande liv som en själv. Vi lever våra liv och tror ibland att vi är ensammast i världen om att uppleva vissa saker, men se – det finns alltid någon som har samma erfarenhet. När jag var gravid med Lovi eller när hon var ganska så nyfödd fick jag en bloggsoulmate i form av Mamma Karlsson. När vi blev bloggsoulmates fanns det så många likheter mellan oss att det nästan var skrämmande. Om ni vil läsa Katta Kvacks blogg hittar ni den här.

Nu ska jag plugga och äta paj. Jag bakade en stor, knäckig äpple/hallon/blåbärspaj. Den fick agera förmiddagsmellis, lunch, eftermiddagsmellis och nu nattmål. Himla bra det där med att passa vid många olika tillfällen.


Kommentarer


  1. Sophie maj 30, 2012 on 09:38 Svara

    Glömde skriva att jag är glad att du valde att fortsatta blogga! Det är kul att följa dig. :) Lycka till med tentorna! Själv börjar min hemtenta först på måndag nästa vecka. Politik, välfärd o resurser. Så där pepp…. 😛

  2. Anna maj 30, 2012 on 14:45 Svara

    Det är otroligt fascinerande att upptäcka tycker jag, och viktigt också. Ibland kan en känna sig ensammast i världen med just sina problem och då är det så värdefullt att veta att andra finns/har varit i samma situation och ibland behövs en tas ner på jorden när en tror att en är den första i världshistorien som gör något. (Of topic: jag försöker påverka mitt eget språk medvetet och har bestämt mig för att ersätta alla ”man” med ”en”, det har fått mig att inse hur ofta man, se där, skriver man. Och så måste jag alltid gå tillbaka och ändra.)
    Jag blev så glad när jag hittade din blogg nån gång i vintras för jag tycker att du skriver både bra och roligt och den nya designen är för övrigt to die for. Hur som helst, det jag tänkte skriva från början var att jag tycker att vi är väldigt lika på vissa punkter, samtidigt som vi skiljer oss åt på andra. Vi heter båda Anna, kommer från Småland och är intresserade av jämställdhet och humanitära frågor. Du pluggar till lärare vilket jag också gjorde i 3½ år innan jag hoppade av och satsade på sexologi och genusvetenskap. Nu kan jag inte räkna upp mer för det blir alldeles för långt. :) Lycka till med tentorna! (Där känner jag också igen mig, sitter nu med ett tomt worddokument och illstirrar på det för jag vill att det ska uppenbara sig en färdig hemtenta till på fredag.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna