Bobby

Världens bästa hund

Bobby är bara så underbar! Han förstår mer än vad jag tror ibland. Vi har haft en hemsk natt. Damen ville verkligen inte sova och var inte riktigt nöjd på heeela natten. Jag var vaken när H åkte till jobbet, han går upp vid 5 på morgonen. Jag provade det mesta för att hon skulle sova. Amma, fylla på med ersättning, byta blöja, sätta i bärselen osv. Jag tror hon hade lite ont i magen för efter att ha bajsat och ätit lite till somnade hon, vid halv 8!

11.15 vaknar jag av en bobbynos som sniffar på mig.  Han vill såklart gå ut. Detta är sent för honom att gå på morgonpromenad. Men jag vet att jag måste mata Alvora innan vi går. Medan jag ammar ligger han lugnt och väntar. När jag reser mig och börjar byta blöja och klä på henne blir han lite mer otålig. Inte förens vagnen står startklar i hallen och jag försöker få på mig kläderna gnyr och skäller han, och nu har klockan hunnit bli 12. Han är så duktig!

Bobby och Alvora

Jag har fått en hel del frågor hur det har gått med Bobby och hans reaktioner på våran nya familjemedlem. Märkte innan Alvora föddes hur mycket tips folk hade att dela med sig om vad vi skulle göra med Bobby. Hur viktigt det var att vi gjorde det ena och det andra. Och många gånger var det av folk som varken hade barn eller hund, eller ännu mer viktigt, inte kände Bobby.

Bobby brukar normalt inte bry sig om barn. Han håller sig gärna på lite avstånd från barn och hälsar på dem om vi har sagt till honom att göra det. Ska också tillägga att Bobby har varit ”min bebis” i 3 år. Jag är hans #1 och han har alltid ett vaktande öga på mig. Vi har också sedan han varit valp, gått alla kurser man kan gå. Vi tävlar agility ihop och han sover i våran säng. Så åter till alla tips vi fick innan, så har jag bara svarat att vi kommer göra på vårat sätt. Jag tänker lita på Bobby och låta honom vara med, och ta problemen om/när de dyker upp.

När vi kommer hem från BB har vi varit borta från Bobby från fredagens morgon t o m tisdag eftermiddag. Normalt när han har varit ifrån oss en längre stund blir han väldigt kontaktsökande och vill vara nära oss. Det finns ingen gräns på hur länge vi kan hälsa och bli pussade på när vi ses efter att vi varit ifrån varandra. Men när vi träffades efter BB hälsade han först som vanligt. Överdrivet glatt med hopp och pussar. Sprang emellan mig och H några gånger. Men snabbt började han istället att sniffa. Lukta på mig och reagera på doften. Sedan helvänder han om och ställer sig på bakbenen för att nå upp i vagnen (vilket han är långt ifrån), för att lukta på Alvora. Innan var han ganska rädd för vagnen och gick inte nära den. Men nu ville han verkligen komma upp för att lukta.

Vi tar Alvora och sätter oss ner så han kan sniffa. Och han sniffar, sniffar och sniffar. Han vill slicka på henne och all hans uppmärksamhet ligger på henne. Vi ser till att inte skuffa undan honom utan låta Bobby sniffa men jag vill inte att han slickar henne i ansiktet. Så fort hon gnyr eller vi håller i henne vill han vara med. Han är väldigt alert och lyssnar till varje andetag och rörelse hon gör. I flera dagar pågår detta. Och detta från en hund som normalt inte vill hälsa på barn. Det märks så tydligt att han vet att detta är ”våran valp”.

Han har inte visat några tecken på att vara aggressiv. Däremot har han varit lite låg och man märker att han är ”svartsjuk”. Vi är noga med att ge honom egentid och jag ser till att involvera honom i aktiviteter som tex vid amning, att han inte blir bortskuffad. Han får vara med och sniffa och sedan är han nöjd. I sängen sover Alvora i ett babynest mellan mig och amningskudden. Bobby ligger där babynestet slutar.

Såhär 3 1/2 vecka efter att Alvora föddes är hon inte lika intressant som första veckan. Han har vant sig vid det nya och nya familjemedlemmen. Han har blivit mer vaktig här hemma och varnar oss när han hör något/någon utanför. Han har blivit något lugnare och mer vuxen sedan vi blev fler i familjen.

En gullig sak han gjorde när vi varit hemma i ca en vecka. Vi hade vagnen stod brevid soffan. Så han klättrar upp på armstödet så han kan kika ner i vagnen. Där lägger han sin favoritleksak som han har haft sedan han var valp. Den leksak som alltid han har med sig och han aldrig biter sönder (normalt håller en pipleksak i 2 minuter men denna piper efter 3 år). Denna lägger han brevid Alvora. Om det är för att leka med lilla eller för att dela med sig kan vi inte veta, men gulligt var det.

BF+1

Okej, nu har jag gått över tiden. Men det känns inte annorlunda idag från igår. Folk har pratat som om jag gått över tiden redan i ett par veckor, men idag är första dagen. Kollade graviditetskalendern vad det skulle stå nu, när BF datumet är passerat. ”Beräknat förlossningsdatum var Tis 1 november 2011” står det så fint.

Funderar om jag ska ta och baka (och sedan äta) de där kanelbullarna jag har funderat på länge. Det finns inge godare än nybakta kanelbullar (jo, nybakta lussekatter, men jag har inte saffran hemma) och det är alltid bra att ha lite fikabröd i frysen om man får besök. Har redan tvättat lite och ska vika tvätt. Köket städade jag här om dagen, men nog kan jag göra mer där. Hmm känner att jag kommer bli rastlös av att gå och vänta och vänta…

Har varit på promenad med Bobby. Vågade inte gå vår vanliga runda mot elljusspåret då man sett 5 st vargar där!  Herregud, 5 vargar. Vad gör man om man möter dem i skogen? Skriker, fläktar med armarna och morrar som en varg medans jag drar upp Bobby i famnen? Undrar hur rädda 5 vargar är för en höggravid tjej på hela 155 cm?!  Det är nämligen två vargkullar födda här i somras med 7 respektive 8 ungar i varje kull, och deras föräldrar. Hoppas att det finns en plan på vart alla dessa vargar ska ta vägen, för inte kan alla bo här!

Min egna lilla varg med ett ”byte”

Söndag i slöhetens tecken

Idag har vi haft en riktig slappardag. Tyvärr sov jag mycket dåligt inatt pg a det vanliga (halsbränna, fogarna och toalettbesök) och en himla förkylning. Så när det var dax att gå upp kändes det inte som om jag hade sovit. Men vi hade en mysarfrukost tillsammans. H’s föräldrar kom förbi en stund på eftermiddagen. Rester till lunch och till middag gröt, smörgås och te . Men det är skönt att ha sådana dagar ibland. Min prestation är två tvättmaskiner och ryckt hår ur Bobbys öron. Det senare kräver både list, uthållighet och tålamod. Tyvärr måste man göra det på ”pälshundar” då det annars växer ner i hörselgångarna.

Vi har gjort lite fix i barnrummet tillsammans under dagen. Kommer lägga upp lite bilder allt eftersom i bloggen. Nu vill jag träffa min lilla bebis. Börjar känna mig otålig. Tänk att man kan längta så mycket efter någon man aldrig har träffat. Är nu i vecka 39 (38+4) och 9 dagar kvar till BF.

Nu latar vi oss vidare framför tvn!

Sitter här..

..med mitt te. Med massor av honung och mjölk, och hoppas på att det ska kännas bättre. Är feberfri idag iallafall och det är jag glad för. Bobby fick vara hos sin hundvakt idag också, vill inte behöva gå på promenad när jag är sjuk. Nu saknar jag Bobby och H, vill att de ska komma hem. Det är ett friskhetstecken iallfall för igår orkade jag inte ens reflektera över att jag var ensam. Låg bara i sängen.

Hur kan man inte sakna den här varelsen 😉