Alvora 2-3 år

Tillbaka till vardagen

Klockan är alldeles för sent och jag sitter uppe. Imorgon är det vardag igen. Vi städade undan julen idag, den gick alldeles för fort. Hela ledigheten gick alldeles för fort.

Om en vecka har Alvora gått sin första dag någonsin på förskolan. Såklart tillsammans med mig. Jag ser verkligen fram emot detta. Tror hon kommer bli lyrisk över att gå och leka med sina kompisar några timmar/dag. Packa sin lilla ryggsäck och ha en spännande förmiddag att se fram emot. Så nu ska jag märka kläder och skor.

Vet inte hur det ska gå för henne dock för hon har lärt sig att ljuga. ”Pappa är stark. Stark som en björn. Stark som bamse”.
-Nej, pappa är inte stark. Mamma är stark.
-NEJ, pappa är stark!

093

Trotsåldern

Varför följer det inte med en guide från BVC med varningstexter. Tänk på att vid 2-års ålder kan detta hända! 

 

  • Skrika och sparka
    Du befinner dig på en affär och din 2-åring får åka i en stoppa-en-tia-i-mig-och-jag-spinner-ett-varv-maskin. Maskinen stoppar såklart efter ett tag. Det kan också hända att en annan förälder och barn står på kö för att göra samma misstag, låta barnet åka. Du säger nu är det slut, nu ska vi gå. Barnet vägrar. Barnet gråter. Barnet skriker. Om du råkar vara höggravid är det inte lika lätt ta barnet på axeln och sväva ut.
    Vad gör denna mamma?
    Hon står och tittar på barnet. Som nu ligger på golvet, skriker och sparkar. Folk går förbi med olika uppsyn. Tur att hon är söt – den kommentaren säger en förbipasserande. Ojoj – säger en annan och jag sträcker på mig för att visa att det är ingen idé att du försöker förklara för mig hur jag ska göra (bäst att aldrig göra med en gravid kvinna!). Väntar ut tills barnet gör ett uppehåll i skrik och panik och får ner barnet i vagnen. Pratar om något spännande för att ändra fokus.
  • Gör tvärt emot
    Barnet tar muggen efter maten och säger kasta. Nej, det får man inte göra, hinner jag få fram innan muggen viner förbi och landar på golvet. Gömmer sig och ålar när det ska kläs på kläder. Vägrar sitta på den stolen du erbjuder. Vägrar ha det paret byxor som passade dagen till ära. Kramar en lyktstolpe i 10 minuter på promenaden. Kan själv när man erbjuder sin hjälpande hand i olika situationer – suck.
    Gör själv
    Jag utnyttja att barnet tror sig kunna själv. Vägrar att låta sig bli påklädd? – kan du ta på byxorna? Kan du ställa muggen på bänken? Det tar tid och kräver tålamod, men kan gå snabbare än alternativet. Alternativet är att du bara tar på kläderna på en mycket arg, ålande och skrikande unge.
  • Snor godis
    Vid ett besök på ICA-butiken så tar barnet sats när den får syn på lösgodiset och springer sitt snabbaste. Barnets snabbaste är snabbare än mamman. Snabb som en iller hinner barnet få ner en hand i lösgodislådan och snabbt som ögat in i munnen. Flåsandes kommer mamman och förklarar att så får man inte göra, då blir dom arga i affären. Man måste betala (och förövrigt får barnet inte ens äta godis men den diskussionen spar vi till en annan dag).
    Det händer igen!
    Tänk om historien hade slutat här. Inte att du måste betala, ta fram kort och slå koder. Då tar det lilla barnet sats och springer tillbaka. Mamman lämnar plånboken öppen vid kassan för att hinna ifatt. Fångar handen precis när den når munnen. Barnet har näven fylld med godisar men mamman hann! Barnet gör sin bästa manöver och lutar sig fram så mamman ska få det riktigt svårt att komma åt. Små tänder försöker förgäves få tag på en godis.
  • Gnäll! Det verkar ju som om en 2-åring har bestämt sig för att gnälla så finns det inget som kan stoppa det. Alla förslag får ett knytnävsslag av gnällighet tillbakakastat. Och när man blir tvungen att ta kommandot och placera barnet i matstolen så går jorden under. För att i nästa sekund vara glad igen och surra om annat.
  • Oanad viljestyrka
    Idag sprang min 2-åring 1 km i spåret, för att jag sa nu vänder vi och går hem. Snubblade och ramlade ett par gånger. Men upp igen och de små benen sprang. Mössan satt på sniskan och kinderna var röda. Allt för att jag inte skulle hinna ifatt.

Alldeles underbar
Ja det är jobbigt. Ja det tar på tålamodet. Ja, man undrar i vissa lägen om man ska ge upp, kapitulera. Men mitt i det jobbiga lyser en envis liten personlighet igenom. Det där underbara, att liten börjar bli stor. Vill lära sig, upptäcka och klara sig själv. Försöka testa sina föräldrar hur långt man kan dra det. För emellan varven får man också kramar. Lyssna på ett barns funderingar och kan nu kommunicera på ett nytt sätt. Liten är egentligen liten och när man sitter i soffan med barnet i famnen och små armar runt sin hals, har man glömt utbrottet tidigare, Allt är förlåtet.

 

 

 

 

20131202-150919.jpg

Dansuppvisning

I höst har Alvora gått på dans. Vi anmälde henne till det under sommaren då jag tänkte att det var kul för henne med något ”eget”, nu när hon skulle bli storasyster. 10 danstillfällen har det varit och idag var det uppvisning.

Hon var sprallig. Ville vara på scenen hela tiden. Ignorerade mig helt när det var uppvisningsdans och sken upp av lycka när hon såg mormor, morfar, morbror och gammelmormor i publiken. Tyvärr var farmor och farfar bortresta precis denna helgen, jag vet att dom ville se uppvisningen.

Lovade att dom skulle få se film sen när dom kommit hem. Men tyvärr var det kamerasnillet Henric som skulle filma. Var detta max inzoomat? frågar jag förvånat när jag tittar på videon. Nej, svarar han. Men man ser ju knappt Alvora, och man ser ju mig på tok för mycket. Känner liksom att se mig själv på film medans jag gör båtrörelser i famnen och låtsas att vattnet stänker, inte direkt får mig att vilja visa filmen till hela släkten.

005

Men, Alvora hade verkligen hur kul som helst idag. Hon sken som en sol och jag och Henric var överens om att hon sken mest och nog var sötast av alla. Såg i ögonen på alla föräldrar att dom tänkte samma sak om sina barn såklart. Ångrar inte att vi har dansat denna hösten! Alvora har utvecklas en hel del och har frågat om dansen dagligen.

007013

En annan otrolig sak är potträningen. Idag har hon hon inte kissat i blöjan på hela dagen, utan bett om att få gå på pottan/toan. Trots att hon hade blöja på sig och vi var borta på fika hos min farmor och farfar. Otroligt hur långt vi har kommit på kort tid.

Potträning

Alvora chockade oss i somras med att kissa på pottan, helt själv medan Henric stod i duschen. Vi hade pottan på badrummet och hon sprang naken hela sommaren och tyckte visst att det var roligt och spännande.

Sen blev det höst, en lillebror kom och fokus har inte helt legat på potträning, även om hon har gått på pottan sporadiskt under hela tiden. Men nu, när jag är hemma med henne hela dagarna så har jag slutat att ta på blöja. Så länge hon är inomhus och vaken så är hon blöjfri.

Hon är riktigt duktig. Kommer springande och säger att hon måste kissa på pottan. Minst 3 pottbesök per dag har vi nu. I januari ska hon börja på förskolan. Jag vet inte om hon blir tvungen att ha blöjan då, känns trist att gå tillbaka när vi har kommit så långt.

potträning

På UnderBARA BARN mässan fick jag en goodiebag genom bloggen. I den låg en kalender www.minpottkalender.se denna älskar hon! Vi försöker komma ihåg att klistra efter pottbesöken. Hon får själv klistra där det passar henne.

potträning 2 år