Snacka om att det är efterlängtat ibland. Att barnen ska somna.
Det är så många steg innan man kommer till den punkten. Ikväll var det bråk. Avdraget hår och slagsmål. Mellan barnen alltså, det var inte jag och Henric som drog varandra i håret.
Mitt i detta ska det lagas mat. Stressande mellan bråken och hungriga barn. När maten väl ställs på bordet vill barnen inte ha. Inte en tugga! Tack! Gjorde maten mjölkfri för din skull Marius! Valde kryddning efter dina preferenser Alvora!
Konstigt nog får barnen ny energi efter att knappt ha petat i maten. Nu är syskonen sams. Springer fram och tillbaka, fram och tillbaka. Lugna er! ”Mamma, dessa hästar tröttnar aldrig”
Som tur är, har Barnkanalen programmet Pyramid (även kallad Slime i detta hus). Barnen går ner i varv. Sitter som paralyserade till det konstiga barnprogrammet. Pyjamaser ska på och tänder ska borstas. Inte utan trots eller bråk.
Jag vill inte ha den där tandborsten. Den gör ont.
Nej!! Nej!! Bilar. Bilar på min mage.
Tillslut delar vi upp oss på en vuxen på varsitt barn. Jag ligger och småpratar med Alvora.
Mamma, sluta babbla hela tiden.
Sen sover hon. 2 minuter nattning. Det är lyx, nattning på 2 minuter. Det är då känslan av total avslappning infinner sig. Man lär sig skärma av synfältet och ignorera tvätten som borde sorteras och läggas in i garderoben. Den där maten som ingen åt måste in i kylen. Sen. Nu ska jag slappa!