Jag har jobbat hela helgen. Kommer hem sent på söndagskvällen. Precis i tid för nattningarna. Har saknat mina skruttungar i helgen. Anmäler mig som frivillig till nattning av barn nummer 1, Marius.
Vet inte om jag lyckats förmedla vilken gosig unge han är. Jag överdriver inte om jag säger att jag fick 30 pussar. Han klappar min kind och pussarna haglar.
Men tiden tickar. Smskonversation med Henric. Vi byter.
Alvora är ännu svårare att natta. Imorgon ska vi till Leos lekland. Hon är som en duracellkanin och snackar non stop.
Först ska solen gå upp. Sedan ska vi äta frukost. Sen ska jag ta på kläder, för jag har nattlinne på mig, inte pyjamas. Sen åker vi bil och sen är vi på Leos.
Gah, ger upp snart. Hon är för förväntansfull. Hon ska klappa Leos svans och krama honom. Åka rutschkana men inte Marius. Tänk ett barn dagen innan julafton, det är vi!