Idag hände det som jag som förälder gärna slipper vara med om. Barnet gör sig illa, när det inte är med föräldrarna. Det där telefonsamtalet att hon ramlat och troligtvis måste till doktorn, är såklart jobbigt för alla inblandade.

Hon var på pepparkaksbakning med pepparkakshus och skulle sedan få träffa tomten på julskyltning. Ivrig springer hon ut på den frostiga trappan och halkar. Huvudet och främst ögonbrynet slås i en järngryta (av alla saker).

Världens modigaste tjej hos doktorn och ett mammahjärta och pappahjärta som fick kämpa mot tårarna. Hon fick välja ett gosedjur efter läkarbesöket.

Jacket var ganska djupt och långt men nu är det tejpat. Kom ganska mycket blod ikväll och vi var tvungna att montera ett eget litet skydd ikväll. Snöpligt avslut på en trevlig dag och helg.

Det sötaste min öron hört.

När Marius säger Alvora. Det är inte det tydligaste uttalet på Alvora. Men det är ju vårt fel, som döper barnen till så svåruttalade namn.

Foto Miss Elvi

Han säger Alvora, Marius kan prata. Bebisar kan prata lite, Alvoras recension av denna nyhet.

Har jag sagt att jag har haft fjärlisfobi och är lite småfeg när det gäller kryp? Idag blev jag attackerad av en liten malliknande fjäril i soffan, när jag hade Marius i famnen.

Jag försökte få bort den, utan resultat. Försöker att inte se så rädd eller panikartad ut för att barnen inte ska tro att fjärilar är farliga.

Alvora kommer till undsättning. Hon blåser sitt starkaste blås på fjärilen så den försvinner från min rygg. Sedan tar hon knytnäven och slår på fjärilen.

Sådär ja mamma, den är inte farlig. Nu är den borta!

Ikväll var jag och några vänner på ett butiksevent hos My store by M. Min vän Lina tycker Alvora skulle ha en Mucka inte mössa eller tröja. Så skriver vi dit ….med min lillebror. För lika bra som hon är att försvara sin mamma mot kryp, är hon på att försvara lillebror mot… allt!

Se upp förskolan, Mucka inte med Alvoras lillebror!

Igår vaknade Marius några timmar efter att han somna. Ledsen. Jag gick in till honom och reagerade på att andningen lät konstig. Han hade problem med inandningen och skällande hosta.

Han hade panik och jag och Henric blev riktigt rädda. 17 samtal i kö på 1177 och en väsande Marius. Vi åkte in, utan att vänta på 1177.

Väl på barnakuten hade det blivit mycket bättre. Och sjuksköterskan förklarade att det lät som skolexemplet för falsk krupp.

Trötta barn när vi kom hem sent på natten. Tröttast pappa tror jag, som gick upp kl 5. Halvslöa idag hela gänget och regn utomhus, så vi har varit inne och pysslat.

Håller tummarna att denna natt blir bättre!

Här om dagen åkte vi till Västerås, jag och barnen.

Jag körde i det gråtrista småregnet och ungarna satt i baksätet. Plötsligt kommer en sån där gammal favoritlåt på radion. Ni vet en sådan som påminner en om en annan tid. I detta fall var det en reminder från reseledartiden och en och annan partynatt.

Plötsligt glömmer jag den gråa dimman som belägrat Sverige och skruvar upp volymen till hög.

Sjunger med musiken i volym hög och tycker dagen blev toppen. Tills:

–Mamma, tyst! sänker musiken och hör en antydan till gråt i rösten. – Du skriker!

-Nej jag sjunger!

Synd man har så torra ungar, som inte uppskattar lite skönsång!