Igår kväll när barnet somnat, köket städat och middagen undanplockad, säger Henric att nu ska jag bara slappa i soffan och kolla på tv.
Gör det, jag kommer om en stund, säger jag som har börjat på ett projekt att måla Alvoras dockskåp och dess möbler.
Var f*n är tv-kontrollerna?!?, säger en upprörd karl.
Har du kollat i soffan, säger jag lugnt.
En suck till svar på den frågan säger allt.
Sedan börjar en scen. Henric springer omkring à la iller, och letar. Han hämtar en ficklampa för att kolla under soffan. Han kollar i kylen, alla köksskåp och badrummet (ja, jag är ärlig!). Han skyller på Alvora. Han kollar ett varv på altanen.
Ja ja, dom är helt borta. Jag får kolla på barnkanalens sena sändning…
Sedan hör jag en suck och hur ett kanalbyte sker.
Antar att du hittade kontrollerna? Var dom i soffan?
Ja, men det är någon (idiot säger han här) som har lagt en massa barnkläder över kontrollerna.
Nu brister det. Jag skrattar så jag nästan kvävs. Du letar i kylen men inte i soffan?!
Det ska inte ligga barnkläder här…. Det är allt jag får till svar.
Hahahha underbart. Typiskt karlar att få sådär manisk panik över att en kontroll är borta! Jisses!