VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Lite tankar..

Som ni med ganska stor garanti vet så har jag ingen som helst kontakt med min familj, förutom min minsta lillebror.

Jag såg ett program häromdagen (Sofias änglar), dem hjälpte en familj här i stan efter att deras pappa samt mammans man gått bort för 6 år sedan.

En av programledarna frågade familjen:

-Varför kan inte ni som fortfarande lever vara rädda om varandra och bli en familj?

DET är en fråga jag ställer mig själv varje dag, varför vill inte mina föräldrar vara mer rädda om sina barn efter det att ett barn gått förlorat?

Jag har nånstans alltid varit den fula ankungen i familjen, den som fått stå på egna ben, den som knsppt har nån kontakt med familjen.

Jag trodde och hoppades att vi skulle vara mer rädda om varandra efter en sån tragedi, men inte alla älskar mig… bara å i se fakta.

Kommentera (4)

    För att få de senaste uppdateringarna