VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Gnistan är borta…

God kväll alla ni!

Jag har sån energi och lust till så mycket nu sen våren kom med sol och blå himmel! Som vi har längtat allihopa! LÖV IT!!! Jag har pluggat och gått Sh’bam kurs och kört mina första klasser, Melwin har bytt fotbollslag och jag har utökat massagen på företag. Men…jag har NOLL lust till att baka. Noll, noll, noll. Jag har brassat så förbannat hårt de 4 senaste åren och bakat många timmar varje vecka, inklämt mellan jobb, hämtning/lämning av kids, middagslagning, klasser på Sats, hundpromenader mm. Det har verkligen varit roligt men nu är jag trött. Herregud, jag planerar, köper ingredienser, bakar, fotar och bloggar vecka efter vecka, månad ut och månad in…år efter år…och det helt utan lön. Men nu har jag bestämt mig för att det är dax att ändra på det. Jag kommer bara göra inlägg när jag vill och känner lust och det känns så himla bra att äntligen ha bestämt mig för det. Det finns fortfarande tillfällen då jag verkligen njuter av att stå och baka i köket tex när jag får beställningar, bjuder på middag eller fika men att klämma in bakning som jag har gjort så länge kommer inte existera från och med nu. 1 gång i veckan gör jag hälsosamma recept åt Sats och det kommer jag fortsätta med. När dom recepten kommer ut ser ni som följer mig på Instagram under @alskaattbaka 

Så, nu vet ni det alla fina läsare. Fortsätt gärna att använda sökfunktionen i bloggen för här finns trots allt över 1000 recept. Kakor, tårtor, bullar mm. Mycket gott till alla tillfällen.

Puh vad skönt det här var. Känns såååå bra!

Vi ses och hörs! Bara inte lika ofta ☺️


Foto: Fredrik Nylén ❤

Kommentera (2)

R.I.P Nikon D5300

För 2 veckor sen så jobbade jag på en brunchbuffé i stan och fotade alla desserter som jag bakat. Jag susade direkt därifrån till min BodyPump klass på SATS och ville inte lämna men kamera i bilen så jag slängde ner den i träningsväskan. Höll min klass, susade direkt vidare för att hämta upp Melwin på fotbollscup. Jag slängde väskan över axeln och hör ett klafs, plofs. Vattenflaskan hade läckt och hela botten på väskan var fylld med vatten. Fy faaan. Jag slet upp kameran och mobilen och skakade av vattnet, testade att slå på dom men båda var stendöda. OH NOOOOO!!! Jag ville skrika könsord över hela Vällingby och visste fasen inte vad jag skulle ta mig till. 

Att vara utan mobil i 2 dagar var galet nog helt stört jobbigt. Vi har ingen hemtelefon…Hur skulle jag kunna spela musik på SATS, ringa Tobbe och be honom hämta kidsen, betala parkeringen på måndagar när jag jobbar på SÖS och kön till automaten är lååååång, sms:a dagmamman att jag var sen från jobbet, kolla massagebokningslistan mm mm mm. Listan kan göras lång på alla behov som mobilen skapat. Men, den räddades efter byte av moderkort, skärm och ett annat litet kretskort, puh! 

Och så har vi kameran då. Jag köpte den för 1.5 år sedan på FotoKungen i stan. Bästa fotobutiken! ”Lägg kameran i en rispåse och öppna den inte på 2 veckor” blev rekommendationen. Igår var det dax att testa att sätta i batteriet igen och poff så började det ryka om hela kameran. Jag åkte in till butiken och dom sa att det finns inget att göra. Det kostar mer än vad kameran är värd att byta hela innehållet. Kolla dagens värde, kontakta försäkringsbolaget och se hur mycket jag kan få ut för allt som den lilla vattenflaskan orsakade. 

Jag blir så less. Vilken start på höstterminen! Buhuhuhuuuuu! Jag älskade min kamera och tar kort nästan varje dag! Nu har jag bara mobilen och en liten fjösig Lumix pocketkamera att fota med tills jag har fixat en ny. ”Fixat en ny” Suck. Men, ingen är sjuk och det här är världsliga saker i livet. ”Tänk positivt Carro. För faan, tänk positivt nu!”

Så, om kvalitén på bilderna inte är 100% den närmsta tiden här på bloggen och Instagram så vet ni varför. Buhuhuuuuu! Snyft…

Vila i frid min lilla vän. Tack för den här tiden. Jag som precis hade börjat fatta lite hur du fungerade. 

Kommentera (2)