Hej! Jag heter Caroline Ahlqvist och här på bloggen skriver jag om allt från livet som 2-barnsmorsa, matte, sambo, kostrådgivare, massageterapeut och träningsälskare till mitt intresse inom bakning och vinnare av Hela Sverige Bakar 2013! Här bjuder jag på recept som passar den som är ny i köket och vill hålla det enkelt till den som har lite mer vana och kanske vill utmana sig lite. Jag vill att ni ska bli sugna på att baka mer hemma så låt oss inspirera och tipsa varandra i bakningens värld för fullärd blir man aldrig. Kom gärna med synpunkter och tips! Det ser jag fram emot! ROCKA LOSS I KÖKET OCH NJUUUUT AV ATT BAKA!
Jag och Milou har haft en mysdag bara hon och jag idag medan Tobbe jobbade och Melwin gick på fritids efter många dagars tjat..han var helt enkelt trött på sommarlov, hahaha, galet! Jag passade på att massera två kunder hemma och sen drog jag och Milou till Kista C för att hämta ut min tröja och chip till morgondagens Midnattslopp, YEAAAH! Jag har tränat på rätt bra och kutat milen några gånger men sista dagarna har jag känt mig seg i kroppen och får mjölksyra så fort jag går uppför en trappa! Fan då. Tråkigt. Men jag vilar idag och käkar massa mat och dricker bra med vatten. Det blir nog finfint. Ska gå en promenad ikväll för att få lite sprutt på benen.
Snygg färg på årets tröja! Jag har målat naglarna lysande neonrosa också så om det känns tungt i benen imorgon så ska jag bara fladdra med naglarna framför nyllet och få ny energi ?
Det är ju liksom först nu som sommaren kom. Jag tycker såååå jäkla synd om alla stackare som började jobba i måndags och har tillbringat sin semester i nån dyr hyrstuga i snålblåst och regn! Jag har ju lyxen att va halvt ledig den här underbara veckan och häromdan åkte jag och kidsen till mormor och morfar på Yxlan. Såååå mysigt men mormor är risig i Alhzheimers och morfar kämpar på med allt vardagsbestyr själv i huset. Så jäkla konstigt hur hjärnan bara lägger av ? Från att vara drottning i köket och lagat fantastisk mat till att inte veta vad man gör med en vitlökspress. Jag ser på när hon brer en macka med smör och leverpastej och lägger på ett tjockt lager apelsinmarmelad ”Har du testat det här Caroline? Så otroligt gott sörru!” Älskade mormor… Det är så förbannat sorgligt att se och det hugger i mitt hjärta som en kniv. Men så är livet. Jag masserade en kvinna för nåt år sen vars man drabbats av Alhzheimers…han var bara 37 år gammal och kände knappt igen sina barn.
Man ska helt enkelt vara väldigt väldigt tacksam för att man har en kropp som är frisk och stark och lyder i ur och skur.
Jag har tänkt på det där med att bli sams med sin kropp… Ju äldre jag blir desto mer gillar jag mig själv och min kropp. Den är ju för faan helt fantastisk! Den vaknar varje morgon och sätter fart med alla sysslor, jobbar och sliter, säger till när den är hungrig, gråter, skrattar, pruttar, kissar, bajsar, fryser, äter, nyser, sover, skriker, ger liv till ett barn och sen ett till och ammar. Kroppen är en fantastisk maskin och när det gäller kunskapen om den med all forskning och vetenskap så är vi bara uppe på ytan och skrapar. Det är ett sånt mysterium och många gåtor som vi inte har svaret på på långa vägar.
Sen jag började massera människor för snart 15 år sen så har jag insett att ingen är den andra lik och alla har vi våra skavanker och defekter och fantastiska olikheter. Alla är verkligen unika och det är himla fint. Vi är bara människor med våra nakna kroppar och hårtussar här och där, hahaha.
Tex häromdan så hörde jag på en pod varför det bara är vi människor som får russinfingrar och fötter när vi badar, hehe.. Jag har alltid trott att det är för att huden suger åt sig vätska och blir för stor och därmed rynkig men så är det inte. Det är själva fingertopparna som krymper och drar sig tillbaka så huden blir för stor och bildar veck. Man tror att det är bara för att vi sen så många tusentals år tillbaks har fångat mycket av vår mat i vattnet och då får vi bättre grepp om stenar och föremål! Hahaha, Alltså, det här är ju bara en liten promillelöjlig grej som kroppen gör men jag äääälskar sånt! Kroppen är sjukt cool! Och ju mer jag läser om kroppen och alla konstiga funktioner och förmågor desto konstigare och hemskt känns det att klaga på sin lilla kropp. Jo, det tycker jag! Vi borde ju ha fest varenda dag för att hylla kroppen vi bor i! Vara mer tacksamma! (Nope, jag tror inte på Gud. Finns inte en religös cell i min kropp… Jag tror på evolution. Ville bara säga det. )
Jorå, jag har också lagt onödig tid på att klaga på mina feta lår, hängiga tuttar med bristningar efter långa perioder amning och mina pigmentfläckar i hela nyllet men det är ta mig faan helt slut med det nu. För hur ser en perfekt kropp ut? Och i vems ögon? Nä, min kropp är inte till för att behaga nån annan än mig själv. Den är inte till för att se sexig ut på stan eller följa nån jääääävla norm som är helt omöjlig att leva upp till. Nej, jag vill ha en stark och frisk kropp som orkar allt jag ber den om. Ja, den har sina spår efter 35 år på jorden men den är tamig faan jävla fin. Jag gillar att piffa till mig och dona men det är nog mest för min egna skull. Jag vill tro det iallafall.
Så ska vi komma överens om att hylla våra kroppar lite mer i livet? Börja lite smått och se på det som är härligt? Säga 5 saker som man tycker om med sin kropp och fokusera på det! Nyttigt!
Jag ser på vår Milou… Hon skuttar omkring naken framför spegeln och putar med magen. Klappar nöjt på den och gräver i naveln och sjunger glatt. Sen vänder hon på sig och sätter händerna i golvet så hon ser sig själv bakifrån med huvudet mellan benen och sjunger ”rumpirumpa, snippisnippa!” Sen trallar hon vidare och viftar med håret som är fullt med tovor. Alltså, att se det kan göra mig så lycklig ända in isjälen så jag nästan svimmar! Och jag tänker att jag skulle bli så ledsen om hon en dag skulle se på sig själv i spegeln med förakt och avsky!
Det bästa vi kan göra för våra barn är att visa att vi älskar våra kroppar. Det kommer man nog himla långt med.
Vad gillar du mest med din kropp? Kan du nämna 5 saker? Kom igen nu!
Jag gillar min mun, mina händer, min mage, min rygg och mina tänder! YEAAAAAAAH! Feels good! ?
Bra inlägg. Blir lite berörd av att läsa om din mormor. Det känns för mig overkligt att inte komma ihåg något och främst är det nog de nära och kära som kämpe mest.
Jag gillar min kropp. Jag älskar mina ben och fötterna för alla mil jag kan gå med dom. Jag älskar min hjärna, otroligt vad mycket den kan och kommer ihåg. Jag gillar mina fingrar, dom kan skapa så mycket. Och jag gillar tungen, så många goda saker jag får smaka. Väldigt trist om man inte kunde smaka.
Ha en trevlig kväll och tack för en inspirerande blogg
Men ååååh vad glad jag blir! Vilken härlig lista på din fantastiska kropp! Visst borde vi tänka mer så här i livet?
Ja, min mormor…hon blir snabbt sämre och det känns så himla konstigt. Hon har ju alltid varit där liksom och nu ser jag saker med henne som jag inte känner igen. ? Visst, hon är 80 år men det spelar ingen roll. Fortfarande sorgligt. Och särskilt för morfar ❤️
Tack snälla för din kommentar! En fest för kroppen, yes!
Jag gillar mina händer, inte för att dom är speciellt bildsköna men fasen vad dom kan skapa, påta, fixa, slita, pyssla, bära,laga och arbeta hårt som tusan varje dag.
Mitt hår för att det är fint även när det är oklippt och ruffsigt.
Min livmoder för att den satte finaste ungen till världen.
Min rumpa för att min kille älskar att klämma på den, han säger att den är som en stressboll.
Min rygg för att den är sjukt stark och snygg.
Du är vacker systra mi, både på insidan och utsidan.
Love you?
Du e så härlig Carro. Vore så sköj om du kom och rocka loss lite på vårat Korpen. Jag är så glad att min starka 50 åriga kropp funkar och jag kan göra det jag älskar på jobbet – inspirera till rörelse! Och hänga med mina 5 fantastiska boys. Så bra det du skriver och fler borde läsa och tänka till. Pok till kroppen och 5 favvisar får bli armar, fötter, ögon, händer och rygg.
Lycka till på loppet och kraaaam
Mina händer tycker jag om, dom är min hjärnas spegel. Min hjärna, med sina ärr och minnen. Mina fötter som därför alltid får fint nagellack. Min mun som säger dom mest fantastiska saker och mitt hår som jag aldrig lyckas klippa av, jag kommer nog att ha långt hår hela livet!
Hmm, 5 saker var verkligen svårt när man är överviktig och har en massa skador och sjukdomar som gör det mesta svårt. Men jag är iaf väldigt nöjd med min hjärna (räknas den?), mina läppar, mina öron, får väl vara nöjd med mina händer också för de är iaf hela ännu så länge även om de börjar bli lite skrynkliga men det kan jag ta. Men sen kommer jag fasiken inte på nåt mer. Resten är typ trasigt mer eller mindre. Men jag kämpar!
Men åååååh Lina!!! Så klart du kommer på fler saker som är fantastiska med din kropp ?? Men i vårt hårda jävla samhälle fokuseras det bara på ytan, yttersta skalet av en människa. Så klart hjärnan räknas, hjärtat, lungorna, fantasin, skrattet…kroppen består av så mycket mer ön det yttersta lagret. Och det är ju verkligen det som är innanför skalet som är viktigast. Stor varm kram till dig ?
Du skriver så mycket klokt! Älskar din blogg även om jag är kass på att kommentera! -Men 5 bra grejer med kroppen, det ska jag minsann bidra med!
1. Mina ögon. De utstrålar nog mycket glädje. Vid mina snart 37 år så börjar jag få små rynkor vid ögonen, men de är ju från alla skratt! Skrattrynkor! Love them! 🙂
2. Min humor. Jag tycker att jag är skitrolig för det mesta!:P Hoppas andra tycker det med! 😉
3. Magen. Tänk vad den har fått utstå! Burit 3 barn, blivit strimmig och uttöjd. Att det fungerar! Heeelt fantastiskt! Strimmorna sitter där som en påminnelse om att jag har använt min kropp!
4. Fötterna och benen kanske… Som burit runt på hela min kroppshydda mil efter mil efter mil. Med massa extra kilon vissa år. Nu, när alla barn vuxit till sig och jag har haft lite mer tid till mig själv har jag lyckats göra mig av med många kilon. Inte för att passa in i "smal-samhället" (För jag är fortfarande en kurvig brud 😉 ), utan för att kroppen ska må väl och hålla länge. Viktigt ju!
5. Min förmåga att få ihop hela livet. Jag lyckas faktiskt få ihop ett liv med familjen, studera, hus och hela baletten. Däremellan klämmer man in lite utvecklingssamtal, hundpromenader, matlagning, och lite umgås med kompisar osv, osv. Fi fasen vad bra jag är! 😀
Heja oss alla! Så bra vi är på mycket!
Bra inlägg. Blir lite berörd av att läsa om din mormor. Det känns för mig overkligt att inte komma ihåg något och främst är det nog de nära och kära som kämpe mest.
Jag gillar min kropp. Jag älskar mina ben och fötterna för alla mil jag kan gå med dom. Jag älskar min hjärna, otroligt vad mycket den kan och kommer ihåg. Jag gillar mina fingrar, dom kan skapa så mycket. Och jag gillar tungen, så många goda saker jag får smaka. Väldigt trist om man inte kunde smaka.
Ha en trevlig kväll och tack för en inspirerande blogg
Men ååååh vad glad jag blir! Vilken härlig lista på din fantastiska kropp! Visst borde vi tänka mer så här i livet?
Ja, min mormor…hon blir snabbt sämre och det känns så himla konstigt. Hon har ju alltid varit där liksom och nu ser jag saker med henne som jag inte känner igen. ? Visst, hon är 80 år men det spelar ingen roll. Fortfarande sorgligt. Och särskilt för morfar ❤️
Tack snälla för din kommentar! En fest för kroppen, yes!
Jag gillar mina händer, inte för att dom är speciellt bildsköna men fasen vad dom kan skapa, påta, fixa, slita, pyssla, bära,laga och arbeta hårt som tusan varje dag.
Mitt hår för att det är fint även när det är oklippt och ruffsigt.
Min livmoder för att den satte finaste ungen till världen.
Min rumpa för att min kille älskar att klämma på den, han säger att den är som en stressboll.
Min rygg för att den är sjukt stark och snygg.
Du är vacker systra mi, både på insidan och utsidan.
Love you?
❤️❤️❤️ W O R D!!!
Älskar dig systra mi! Hahaha…stressboll…den var bra! ?
Du e så härlig Carro. Vore så sköj om du kom och rocka loss lite på vårat Korpen. Jag är så glad att min starka 50 åriga kropp funkar och jag kan göra det jag älskar på jobbet – inspirera till rörelse! Och hänga med mina 5 fantastiska boys. Så bra det du skriver och fler borde läsa och tänka till. Pok till kroppen och 5 favvisar får bli armar, fötter, ögon, händer och rygg.
Lycka till på loppet och kraaaam
Mina händer tycker jag om, dom är min hjärnas spegel. Min hjärna, med sina ärr och minnen. Mina fötter som därför alltid får fint nagellack. Min mun som säger dom mest fantastiska saker och mitt hår som jag aldrig lyckas klippa av, jag kommer nog att ha långt hår hela livet!
Hmm, 5 saker var verkligen svårt när man är överviktig och har en massa skador och sjukdomar som gör det mesta svårt. Men jag är iaf väldigt nöjd med min hjärna (räknas den?), mina läppar, mina öron, får väl vara nöjd med mina händer också för de är iaf hela ännu så länge även om de börjar bli lite skrynkliga men det kan jag ta. Men sen kommer jag fasiken inte på nåt mer. Resten är typ trasigt mer eller mindre. Men jag kämpar!
Men åååååh Lina!!! Så klart du kommer på fler saker som är fantastiska med din kropp ?? Men i vårt hårda jävla samhälle fokuseras det bara på ytan, yttersta skalet av en människa. Så klart hjärnan räknas, hjärtat, lungorna, fantasin, skrattet…kroppen består av så mycket mer ön det yttersta lagret. Och det är ju verkligen det som är innanför skalet som är viktigast. Stor varm kram till dig ?
Lina, är det inte fantastiskt att sin kropp håller ihop och kämpar på, trots övervikt och sjukdomar? Heja dig och din fina kropp!
W O R D ??
Du skriver så mycket klokt! Älskar din blogg även om jag är kass på att kommentera! -Men 5 bra grejer med kroppen, det ska jag minsann bidra med!
1. Mina ögon. De utstrålar nog mycket glädje. Vid mina snart 37 år så börjar jag få små rynkor vid ögonen, men de är ju från alla skratt! Skrattrynkor! Love them! 🙂
2. Min humor. Jag tycker att jag är skitrolig för det mesta!:P Hoppas andra tycker det med! 😉
3. Magen. Tänk vad den har fått utstå! Burit 3 barn, blivit strimmig och uttöjd. Att det fungerar! Heeelt fantastiskt! Strimmorna sitter där som en påminnelse om att jag har använt min kropp!
4. Fötterna och benen kanske… Som burit runt på hela min kroppshydda mil efter mil efter mil. Med massa extra kilon vissa år. Nu, när alla barn vuxit till sig och jag har haft lite mer tid till mig själv har jag lyckats göra mig av med många kilon. Inte för att passa in i "smal-samhället" (För jag är fortfarande en kurvig brud 😉 ), utan för att kroppen ska må väl och hålla länge. Viktigt ju!
5. Min förmåga att få ihop hela livet. Jag lyckas faktiskt få ihop ett liv med familjen, studera, hus och hela baletten. Däremellan klämmer man in lite utvecklingssamtal, hundpromenader, matlagning, och lite umgås med kompisar osv, osv. Fi fasen vad bra jag är! 😀
Heja oss alla! Så bra vi är på mycket!