VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Allt för min syster

Snor, svullet ansikte, blodsprängda ögon. Så ser jag ut nu. Jag har sett den otroliga filmen ”Allt för min syster” och jag grät typ i två timmar.

20140707-234739-85659944.jpg
Filmen är några år gammal och jag har sett den förut. Den handlar om en familj vars äldsta dotter får cancer och en lillasyster föds för att fungera som donator. En dag stämmer lillasystern familjen för att hon inte orkar vara en försökskanin längre. Endast 11 år gammal. Hon har rätt till ett eget liv utan operationer och sprutor.

Se den! Den är fantastisk.

Jag tänker såklart på mina egna barn.. Vad faan skulle jag göra om nånting hemskt hände dom??! Nån dödlig sjukdom eller olycka… Jag är inte nån som oroar mig för saker som inte har hänt utan tänker att jag tar problemet när och om det uppstår. Inte bra att oroa sig och fylla kroppen med en massa dålig energi.

Men tänk om nåt skulle hända… Faan och helvete, mina små älskade ungar. Hur skulle jag reagera, hantera och leva vidare? Människor mister sina barn och lever vidare och skaffar nya barn. Jag skulle kanske göra likadant.. Även om det känns helt jävla sjukt att man skulle orka kliva upp på morgonen och fortsätta med sitt liv..så gör människor just det. Går vidare. Ibland tänker jag att man är fan galen som ens skaffar barn, tänk om man skulle mista dom! Sjukt egoistisk tanke…

Jag hejdar mig för att väcka Milou bara för att krama om henne nu men jag vet att hon skulle bli skitsur och skrika nej om jag störde hennes heliga sömn, hehe. Melwin sover över hos sin bästa vän i Stenhamra men jag har redan varit inne i hans rum och snusat på hans kudde. Man kan säga att jag blev smått påverkad av filmen.

Äh, nu får jag släppa det här och snyta mig en sista gång. Jag har två friska barn som jag kommer träffa imorgon. En liten känslodipp bara..som jag tror alla föräldrar får nån gång då och då.

Barnen är ju det viktigaste, viktigaste, härligaste som finns och man vet ju aldrig vad som väntar en i livet..det är ju det som gör det så coolt, livet alltså.

God natt!

20140707-235923-86363531.jpg
Jag älskar er. Alltid alltid.


Kommentarer


  1. Malin 8 juli, 2014 on 07:46 Svara

    När nåt hemskt händer ens barn så är man starkare än man tror. Klart man dippar men man reser sig alltid upp. För dom. Nu gick det inte till döden med Tim, tack och jävla lov! Lev i nuet. Kramens!! 🙂

  2. Marie 9 juli, 2014 on 09:36 Svara

    Vår yngsta flicka drabbades av cancer i vår. Livet stannade mitt hjärta slog å jag kände blodsmak i munnen…
    Denna tid har varit obeskrivligt hemsk. Saga har blivit opererad och hon har genomgått cellgifts behandling. Jag skulle gjort det igen om det behövdes. Man gör allt för sina barn.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *