Vår Chicco går i graven!

Det känns ju verkligen både irriterande och vemodigt att veta att vi inför kommande semester (oavsett om den blir i Sverige eller inte) behöver köpa ytterligare en ny resevagn. För vår Chicco Liteway kommer inte att överleva en resa till, det var med nöd och näppe som han fick följa med hem från Bangkok. Och planen i sommar är ju semester (på ett eller annat sätt), vilket i sig betyder resevagn.

Samtidigt så har ju vår Liteway rullat många, många mil och med ett sånt från början instabilt chassi är det kanske snarare ett under att den inte rasat ihop vid det här laget. Vagnen är byggd för att klara 15 kilos belastning på ramen, det vill säga den kombinerat sammanlagda vikten från barnet, varukorgen och tyngden på handtagen. I ärlighetens namn har vi nog överstigit det gång på gång.

Den packade strandväskan, handdukarna, shoppingen från supermarkets osv. Allting har ju hängt på vagnen, när den då dessutom blivit mer trögstyrd av tyngden har säkerligen jag lagt ännu mer tyngd på handtagen för att tvinga den att styra. Fel blir fel och blir ännu mer fel eftersom jag tynger ner chassit ytterligare och skapar mer problem. Nu är ju knappast Lilla A den tyngsta av alla barn som åker i en Liteway – så vi kan ju inte vara ensamma om problemet?

Problemen började yttra sig i att den blev mer och mer svårstyrd, framhjulen slutade att lyssna på hur jag ville att vagnen skulle svänga och låste sig helt istället. Förmodligen la jag till slut så mycket tyngd på bakdelen att framhjulen bara agerade som ofrivilliga bromsar och istället för att svänga vagnen så höll de emot. När sen chassit fått tillräckligt många smällar (säkerligen från flygresor också där den kastats på/av band) så hamnade vi i det läget att den började fälla ihop sig själv, vilket gör styrförmågan ännu sämre. Vissa gånger kan vi inte ens fälla upp vagnen när den varit ihopfälld (som efter säkerhetskontrollerna) och jag är uppriktigt förvånad att E inte kastade den i väggen när vi fastnade med den i Amsterdam senast.

Själv började jag väl klaga redan på Kefalonia förra sommaren att den kändes trög, men reagerade inte mer än att den kanske inte var riktigt så bra som jag hade hoppats på. Lisa hade ju faktiskt varnat innan att deras chassi var lite skevt efter användande, men jag tänkte nog aldrig så långt att det skulle kunna vara ett sånt här stort problem som det nu ändå blev. Jag orkade till slut inte köra vagnen eftersom den hela tiden drog åt ett håll och det krävdes rejäl styrka i armar och axlar för att hålla den rätt, så vagnens framförande har nästan helt legat på E under hela semestern.

Att skumgummit lossat från ena handtaget (och glidit ner) tänker jag inte ens anmärka på, för det är snabbt fixat och är superläckert (ironi) fixat just nu med rosa maskeringstejp (handtaget tröttnade vi på först efter att ovan bild var tagen).