Nej, det blir ingen sommar i Sverige! I alla fall inte hela sommaren, även om vi såklart kommer att njuta av några lediga veckor även här i vårt avlånga land!
Vi väljer att trotsa eventuella oroligheter, känner oss trygga med att ha ett resebolag i ryggen om något skulle hända (vilket jag absolut inte tror). Dessutom känns det bra att sponsra ett land dit turisterna redan nu sviker, även om jag kanske hade kommit undan ännu billigare resemässigt om jag hade haft lite is i magen med att beställa.
Om några veckor kommer vi befinna oss här, jag kan garantera att det blir en underbar semester för oss alla! För mig, för E och definitivt för Lilla A. Vi prioriterar att planera resan utifrån hennes ”önskemål” för en lättare tillvaro, sen kan vi göra utsvävningar från vår grundpunkt som passar oss berorende på tid, plats och intressen. Ju mer aktiviteter och alternativ det finns för barn, desto mer kan du som förälder koppla av (då menar jag såklart inte släppa iväg barnen vind för våg).
Så var det ju bara det där med den där resevagnen som vi inte längre har eftersom den står i stort sett trasig och obrukbar i källaren. Helt plötsligt var inte den där charterresan så billig längre.. 😉
Jag vet att ni fått läsa delar av denna resa tidigare, men för mitt eget minne kommer den här i sin helhet med bilder.
Det var några svettiga timmar på förmiddagen tisdag den 12:e april. Inte nog med att Lilla A hade misstänksamma prickar på några platser på kroppen, hon började dessutom få feber. Vi avvägde olika scenarion och var i sista sekund beredda att avboka resan. Lyckligtvis gjorde vi inte det, trots att utslagen såg precis ut som de man ser innan vattkoppor blir just koppor var de alltså inte några vattkoppor utan vad vi nu förstått vanliga virusutslag.
Incheckningen gick smidigt, bagaget gick rejält överlastat iväg och vi fixade in vagnen i specialbagage. Numera finns även lånevagnar i anslutning till incheckningen och inte bara bland utvalda flygbolag. Helt nya Carena vagnar (hjulen på samtliga såg ut att möjligtvis varit i bruk någon enstaka gång tidigare) med fällbart ryggstöd. Heja Swedavia (som alltså tagit över flygtrafiken efter omvandling av LFV).
På Arlanda sprang vi annars. Busade, jagade och tog slut på energin. Vårt recept på en lyckad flygresa alla gånger! Av erfarenhet från egna resor innan barn vet jag nämligen att det inte någonstans är populärt med barn som ränner i gångarna (kanske är skillnad på charterflyg, men reguljärt är det ofta affärsresenärer som vill ha lugn och ro) och är det något jag inte gillar så är det sura blickar i nacken för att jag kommer med ett barn. Skrika kan de göra för andra saker än att de har spring i benen.
Ner till Amsterdam gick supersmidigt, vi hade rejäl medvind och flög in en halvtimme (som vi var försenade) och därmed hann vi med vår anslutning utan att behöva lägga benen på ryggen. Lilla A insåg att stewarden delade ut kakor och såg sedan till att fråga efter kaka varje gång han passerade. Lyckligtvis pratade han inte svenska, så någon mer kaka blev det inte.
På Schiphol tar allting tid, från gaten där vi anlände till gaten där flighten skulle avgå var en 25 minuters promenad utan några köer i säkerhetskontrollen. Första gången med kroppsscanner för min del, fast bara på avstånd. Såg till att gå med A igenom, då fick vi använda den vanliga. E däremot syntes på en skärm bredvid där jag stod. Coolt och läskigt.
Och det var ju först där som jag tittade på boardingkorten och såg vart vi skulle sitta. Fast jag trodde ju att det var ett dåligt skämt såklart. Har hänt tidigare att jag fått såna platser, när man sen kommit till gaten har det visat sig vara fel på bokningssystemet och andra platser har tilldelats. För det var absolut inga dåliga platser jag hade bokat in oss på från början.
Men där satt vi iaf. Längst fram i en 747:a, långt framför piloterna och det var rent ut sagt skitläskigt. Kan gärna tänka mig att åka business igen någon gång (fast aldrig någonsin betala för det – SÅ mycket bättre är det inte) men helst aldrig längst fram i ett flygplan. Möjligtvis en A380, men inte annars. Nej, läskigt var sammanfattningen, men övervåningen längtar jag efter att få testa oavsett.
Nyvakna
Lilla A och jag skedade delar av natten i vår liggstol, men sen fick jag ont i kroppen och la ner henne längst fram på golvet istället och där fick hon sedan sova tills det var dags att börja gå in för landning. Lite frukost i magen måste man ju få även som liten!
Bangkoks flygplats är verkligen enorm och härlig. Första gången jag kom hit minns jag att vi kände oss påhoppade av alla som ville få en att åka just deras taxi, men nu kändes det så mycket lugnare. Härligt, bättre intryck behövdes faktiskt!
Vi hade lite att fixa med innan det var dags för boarding, som att fixa biljetten till Lilla A, hitta nätverk för att föra över pengar till rätt konto (man kan ju inte komma ihåg allt). Tid hade vi iaf gott om, så när vi satte oss ner för att äta hade vi all tid i världen.
En notering om Bangkok och mat – se till att äta innan ni passerar säkerhetskontrollen om ni vill ha något annat än McD och Burger King.
Vi hamnade iaf slutligen på Bangkok Airways lounge dit alla som åker med flygbolaget får ta sig. Här finns gratis snacks, dricka och internet. För de mindre finns en popcornmaskin samt ett lekrum att roa sig en stund i.
Jag vet inte riktigt vad säkerhetsreglerna sager om barn under 2 år i egen stol på flygplan. Jag vet att man kan köpa till en egen plats, men har då ändå sett dessa barn sitta i förälders knä under start och landning. Den här flighten fick Lilla A sin egen stol (nej, vi hade inte betalt för den heller, snacka om flyt!) och fick därför sitta själv under både start och landning. Vad hon tyckte? Jag har verkligen ingen aning eftersom hon somnade bara någon minut efter att vi satt henne där och vaknade först efter att jag väckt henne vid gaten. Själv åt jag en riktigt läskig macka, nästa gång tänker jag inte ens smaka. Huvva, rysningar i kroppen!
Phuket välkomnade oss precis enligt väderprognoserna när vi hämtat ut väskorna. Det var helt svart på himlen och blixtrade precis överallt. Bara några minuter efter att vi lämnat flygplatsen började det att fullkomligt ösa ner.
Vi hade ju förbokat en bil från kids-on-board.se med bilbarnstol installerad, den stod redo att hämta upp oss. Trevlig chaufför, förstklassig bil och skön körning. Mindre skönt var den dödsolycka vi passerade bara några mil senare eller den andra allvarliga olyckan som inträffat bara några minuter senare. Påminnelse om varför jag inte känner mig helt bekväm med trafiken!
Förra helgen i stugan. Våren var på ingång, snön höll på att försvinna på riktigt. Idag ska tydligen ny snö komma, även om jag är trött på det vita täcket så är det trots allt bara mars månad och då ska det vara vinter.
Eller så är det så att jag lätt står ut eftersom vi bara har några veckor kvar av detta och att det när vi kommer hem har hunnit bli maj månad (med några timmar) och därmed inte ska finnas någon vinter att sikta.
Längtan efter att slippa tunga, tjocka och bylsiga overaller är stark. För trots att det sällan är något tjafs längre vid påklädning är det inte en syssla som man gärna ägnar sig åt. Vårskor finns, men ett par gymnastikskor saknas. Kanske finns det Converse till denna tjej att köpa i Bangkok?!
Just nu sitter vi iaf i bilen på väg till Nora. Vi hoppas på att slippa det värsta snöovädret och att trafiken inte är så tung trots att det är fredagskväll. Målet för helgen är att få tag i bra vårkläder, att få frisk luft och att min värk i kroppen ska ge med sig. Jo just, sen ska hon ju få umgås lite med mormor, morfar och hundarna också.
Ni som har föräldrar och släkt i samma stad har det rätt så bra. Vi har 20 mil åt vardera håll till våra föräldrar och till all släkt. Barnvakteriet klarar vi oss utan, det har vi underbara vänner som fixar åt oss, men alla barn har rätt till sin familj. Det är därför vi önskar att vi inte behövde bo i den här staden. Att vi kunde köpa ett radhus på mindre ort, arbeta nära hemmet och ändå ha tid och råd att leva.
Ska jag vara ärlig så blir jag avis på att ni ska på semester, men inte avis på att det blir Phuket. Jag höll med dig när du dissade platsen för det är verkligen inte riktiga Thailand… Men ibland kan det ju vara så att det viktiga är att komma iväg. Men själv återvänder jag aldrig till Puhket…. Fast jag tror ni får en kanonsemester ändå! Lilla A kommer ju få det fantastiskt!
Jag (om någon) förstår verkligen hennes kommentar och hennes avsmak mot Phuket. Vad sjutton skulle jag vilja åka till Phuket för? Och sanningen är att jag inte vill det egentligen. På samma sätt som vissa år på år åker tillbaka till Mallorca/Kreta/Rhodos eller Alanya för att det är bekvämt resonerar jag som att semester är semester. Eller så är det faktumet att jag var inställd på en chartersemester från början som gör att jag inte känner någon aversion alls längre. Men skulle jag få välja fritt bland alla resmål i världen skulle inte Phuket vara ett av dem. Inte för att det är något fel på Phuket, men söker man det genuina Thailand (om det ens finns längre vad gäller turister) bör man leta sig annorstädes trots att även de stora öarna har gömda vikar. Hell, det finns ju mängder med länder jag hellre skulle åka till än just Thailand överhuvudtaget.
För tillfället handlar det om att jag inte orkar krångla.Motsträvighet till att åka båt och en önskan att slippa längre landtransporter utan möjlighet till bilbarnstol åt A. Bokade biljetter (till vettigt pris) och en längtan efter sol och värme gjorde att mina krav blev minimala (ett tecken på att den här vintern verkligen varit för lång). Med Songkran som innebar dyra flygbiljetter hamnade vi med få alternativ och Khao Lak, Phuket samt Bangkok blev destination. Just för att det är bekvämt. När flighten landar har vi max en timmes transport kvar, inte mer och inte mindre. Men jag tar (och förstår) Millans argument att hon inte blir avundsjuk, precis som jag ryser av obehag när jag hör talas om Sunny Beach.
Fast vet ni vad? Jag tror faktiskt att det blir bra. Nej, stryk det. Jag tror faktiskt att det blir förbaskat bra ändå ! 😉
Jakten efter resmålet fortsätter, det verkar som att vi missat en liten detalj. Nämligen det faktum att det firas Songkran (Thailändska nyåret) när vi kommer ner. En dag som är populär och innebär högre hotellpriser, dyrare flyg och framförallt att man mest troligt blir blöt. Det sistnämnda gör mig absolut ingenting i år eftersom jag inte planerat att vara sjuk denna gången (vilket jag var 2007 då vi blev dyngsura i Karon). Men det innebär ju också att vår ”budgetsemester” riskerar att bli väldigt dyr i sammanhanget och våra tidigare alternativ på resmål har av en eller annan anledning börjat ruckas. Men i slutändan känns alla alternativ likvärdiga, så länge vi inte behöver åka tillbaka till Phuket igen eftersom vi faktiskt vill se något nytt.
Men det är ju såklart bara Phuket som det går att få tag på vettiga flyg till under just denna period och därmed har vi rätt dåligt med alternativ om vi åker åt det hållet. Ett alternativ som låter otroligt lockande så länge jag bara tänker på bilderna, på stranden, på läget och på hotellen är Khao Lak.
När vi skulle åka till Kata Beach (som inte var speciellt hårt drabbad av tsunamin) valde jag hotellet som låg på evakueringsplatsen. Dvs, högt upp på en kulle. Khao Lak drabbades värst i Thailand och även om jag vet att risken för att exakt samma sak skulle hända igen är minimal (obefintlig med dagens utbyggda varningssystem) tar det ändå emot. Å andra sidan är det väl precis det här resmålet som thailändarna behöver få tillbaka turister till?! Från Khao Lak kan vi nämligen göra utflykter till närliggande dykparadisen Similan och Surin, vi skulle även kunna åka över och bo några dagar på den avskilda ön Kho Kho Khao som verkar helt enkelt underbar, åka på elefanttrekking och besöka nationalparker.
Vi har hittat ett helt underbart hotell som Fritidsresor har i sitt utbud under chartersäsong som uppfyller (och mer därtill) våra krav, då inga resor går dit längre i april är det relativt billigt att få tag på ett stort och fint rum när vi vill åka dit.
Hade du liksom jag varit lite avvaktande mot resmålet eller hade du bara åkt?
(Och igår bloggade Bambi om hur otroligt dyrt det var i Khao Lak, så det får väl ligga som ytterligare en nackdel om hon nu inte bara syftar på shopping – för den struntar jag fullkomligt i. Shoppar gör vi i Bangkok de sista dagarna på semestern! )
