Snart är det bara den där magiska månaden kvar, den som man förväntar sig ska dröja i all evighet och sen ska vi åka. Iväg. Länge. Enorm längtan just nu, vi har klarat oss igenom en lång och tung vinter med det här framför ögonen. Snart är vi på målsträckan. I onsdags var jag och Lilla A och fixade våra pass hos polisen, dessa behöver vi nämligen få till nu ganska fort eftersom vi sedan måste ordna med alla dokument som krävs för att hämta ut visum. 39 dagar i landet kräver nämligen det, men visade sig vara ekonomiskt fördelaktigt för oss än att ta flyget inom de 30 som är öppna.
Vi har också tagit oss i kragen och bokat upp våra allra första nätter, då vi (trots de ursprungliga beskeden att det inte gick) på Hutcha Resort i Mae Nam. Dels för att vi kommer fram på en torsdag och väldigt gärna vill vara med på deras mysiga marknadskväll, dels för att vi ändå uppskattade den stranden något enormt. Tänker att det är en lagom lugn och skön start, för vi lär nog vara lite ur gängorna när vi kommer ner. Lagom till Ida med familj ansluter så flyttar vi oss bara en liten kort bit längre bort på stranden (på gränsen mellan Mae Nam och Bo Phut) till Escape Beach Resort. Omväxling förnöjer!
Första nätterna på Koh Samui med grannarna är äntligen bokade, vi vill ha ett ställe att varva ner på några dagar när de kommer (vi ska hitta ett hem för de första fyra nätterna med) innan vi får se vart vi tar vägen. Valet föll på Escape Beach Resort i Mae Nam, ett nybyggt bungalowhotell en liten bit från huvudgatan men på stranden där vi hoppas att det är våra ungar som lever rövare i sommar.
Kanske hyr vi ett hus ett litet tag sen, kanske sticker vi iväg till någon ö. Kanske stannar vi några nätter till – vem vet? Det fina i att ha en lång semester att se fram emot – vi behöver inte planera upp varenda sekund på förhand, vi åker dit vi känner för.
I januari upplevde vi ett fruktansvärt blåsigt, men charmigt och avkopplande Caleta de Fuste på Fuerteventura. Tillrättalagt och med ett överskott av äldre resenärer passar det för även familjer och par som söker lugnet. Den sömniga lilla byn bjuder på en mysig strandpromenad som soliga dagar är perfekta för att stanna upp och lapa sol. Den där solen såg vi ju inte så mycket av, men jag och Lillasystern hade en magisk vecka tillsammans och jag kände att det här med att resa själv med en nybliven 1-åring helt klart var något jag kunde göra om.
I april hoppade vi på Tallink Silja till Tallinn med bästa resesällskapet, trots icke-existerande utlovade vagnar och att kylan var värre i Estland än här hemma i Sverige. Vackra små bakgator, mysiga restauranger och gamla byggnader. Torget som spirade med löfte om vår, marknadsstånden som livar upp ett annat kalt underlag med borgväggarna. Vackert, fattigt och så tillgängligt. Perfekt med en helg hemifrån för avkoppling och variation.
Furuviksparken öppnade sina portar i maj när vår blev till sommar och vi var där, redo att testa alla attraktioner och leva rövare i parken. Superhärligt alternativ till de klassiska Kolmården och Parken Zoo till humana priser, med vettig mat och lagom avstånd från Stockholm för en utflyktsdag. Trots att de egentligen är för små var det på Äventyrsön vi fastnade mest av tiden, det vill säga när de inte ville åka karuseller.
Sen blev det juni och innan alla andra tog sin semester landade vi i ett regnigt men hett Bangkok, där vi vandrade Asoke Road upp och ner för att acklimatisera oss innan vi for vidare mot Koh Samui och lugnet på Mae Nam. Vi åt mat för en spottstyver, lärde oss att varva ner och hann knappt se solen innan vi förflyttade oss vidare till lite mer livliga Bophut och senare Lamai. Efter att vänt ut till Koh Phangan och det nästintill paradislika lugnet på Haad Salad ifrågasatte vi vårt val att avsluta tillbaka i Lamai. Veckorna summeras i matglädje, matmarknader och utslitna Hawaiianas. Hela resan finns att läsa under Thailand 2013.
När juli blev till augusti tog vi en roadtrip till Västerås och Strängnäs, bodde på hotell och njöt av lugnet med bara ett barn. Västerås med sin stekande hetta, livliga uteserveringar och mängder av stadsdelar som vi inte kände till. Strängnäs med sin makalöst vackra hamn, sin oerhört goda och vällagade thaimat fick mig att falla. Småstadscharmen, jag gillar den. Sommarstadsfeelingen. Det här att turista i Sverige kan vara makalöst vackert. När solen skiner.
Så när sommaren närmade sitt slut bar det mot Smålands mörka skogar och Vimmerby för en helg på Astrid Lindgrens Värld, en underbar helg fylld av spänning, aktiviteter och glada ungar. Lördagens ljumna vindar byttes mot kyliga kastvindar någon gång under söndagsnatten. Solomamman i mig hade finfint sällskap, vi åt lyxig middag och såg rumsgrannen springa tre kilometer hem för att hämta bilen och agera gentleman. Hälsade på Kling och Klang, välkomnade nya Lönneberga och fann hela uppbyggnaden och organisationen kring ALV klanderfri och väl värd flera besök i framtiden!
I sista minuten gav jag och Lilla A oss iväg på äventyr till Turkiet, Side. Vackra vyer från klanderfritt hotell med alla bekvämligheter tillgängliga, shopping av de vanliga turistattiraljerna upphöjt i tusen på de snirkliga gatorna kring Side. Strandlivet levde inte upp till förväntningarna med massiva vågor men det gjorde Lollo&Bernieklubben istället för en överlycklig fyraåring. Vår vecka fick mig att öppna ögonen, att bli mer nyfiken och att allt annat än stryka Turkiet från framtida resmål.
Jag kan inte mer än tacka 2013 för ett fantastiskt reseår, här i sammanfattningen har jag inte ens tagit med våra trippar till Nora och St Annas, vilka för barnen är minst lika stora äventyr som att åka till Thailand.
Det är rätt många som undrat hur tusan man åker billigare till Thailand (under längre period) än två veckor till Medelhavet under sommaren. Därför vill jag visa hur vår budget sett ut, vart pengarna har ”försvunnit” och vart vi tjänat in. Självklart är detta beroende av att man hittar flygbiljetter till bra priser, att man inte tänker sig att bo på lyxhotell hela vistelsen. Vi har bott bekvämt på tre och fyrstjärniga hotell men hade absolut kunnat bo ännu billigare och ändå haft det tillräckligt bekvämt. I dagens valutakurs står 1 SEK för ungefär 4,6 THB (vi avrundar ofta upp till 5) för enkel översättning av nedan angivelser.
Ska man resa så långt som till Asien kommer man alltid att ha en kostnad för flyg, den går inte att komma undan. Billigast brukar det bli om du kan tänka dig en mellanlandning, vilket vi faktiskt föredrar när vi reser med barn (mer om det i ett annat inlägg), dyrast blir det självklart om du tänkte dig att flyga direkt. Viktigt är att hålla ögonen öppna när flygbolagen har kampanjer ute på resor, från Sverige är det oftast Finnair, Turkish Airlines, Air China, Aeroflot samt nu även Emirates som börjar flyga via Dubai i höst till Asien.
Vi valde att flyga mellan Bangkok och Surat Thani, men som jag avhandlat i det här inlägget finns även alternativ som buss, tåg, direktflyg. Mellan Surat Thani och piren i Donsak är det en dryg timmes transfer, därefter tar båten ytterligare en och en halv timme till Nathon Pier på Koh Samui. På ditvägen reste vi med SeaTran Express, på hemvägen med Lomprayah. Den sistnämnda är en katamaran som även trafikerar hela vägen ut till Koh Tao, det är det dyraste alternativet men än så länge även det fräschaste. Vi blev dock varnade av thailändarna själva att använda oss av Raja Ferries, då dessa ska vara gamla och slitna. Ett tips när du ankommer till Koh Samui är att förbokat transfer via hotellet då det brukar kosta ca 400-500 THB beroende på destination (eller som med Lomprayah faktiskt ingår i biljettpriset om du har tur) istället för att ta taxi utanför där lägsta angivna pris är 800 THB.
Vad gäller boende så har jag tänkt att det ska vara fräscht, det ska vara nära havet och det ska finnas pool tillgänglig. Det här med mysiga små bungalows på stranden är en härlig tanke, men utan ac och varmvatten vill jag inte vara med barn. Reser man dessutom som vi gjorde med två stycken valde jag alternativ där det fanns spjälsängar tillgängliga, där dessa faktiskt fick plats.
Dyrast på resan är helt klart maten om man ser till överlag. Mae Nam är en liten pärla när det kommer till prisvärdhet, en rätt på stranden låg på ca 120 THB medan du uppe på gatan var nere i runt 80 THB. I BoPhut (och då främst Fishermans Village) var det inga svårigheter att hitta menyer för 1500 THB per person, medan du på stranden köpte kycklingspett för 20 THB/styck. I Lamai var priserna klart dyrast, då de flesta restauranger skyltar med färska skaldjur men här fanns istället ypperlig matmarknad uppställd varje kväll. Koh Phangan låg i ungefär samma krokar som Mae Nam prismässigt, men med lite större variation uppåt. Med andra ord, det är helt möjligt att äta för vilken budget man själv väljer. Vi upplevde att maten överlag var riktigt bra, smakrik. Det som skiljer sig mellan de stora och de små restaurangerna bortsett från priserna är ofta inredningen och möblerna du sitter på. Vår absoluta favoritrestaurang (kommer det med sen) låg i utkanten av Lamai och kostade 49 THB för stekt ris med kyckling. Svårslaget.
Nedan kan du se hur vi landade på en resbudget för 30 dagar . Jag säger inte att det är billigt att resa, men det är faktiskt några tusenlappar under än det som Fritidsresor/Ving ville ha av oss för två veckor under sommarlovet med Bamse/Lollo och Bernie. Vi har dessutom fått dubbla tiden på resande fot, vi har hunnit varva ner rejält och jag känner utan att tveka att vi har fått rejält med värde för våra pengar med nästintill folktomma stränder och utan stress. Framförallt har vi haft en helt otroligt bra semester hela familjen, tillsammans.
Reskostnad:
Flyg Air China Stockholm – Bangkok (via Peking) t/r 2 vuxna, 1 barn och 1 spädbarn 12 600:-
Flyg Bangkok – Surat Thani t/r 1570:-
Buss samt båt Surat Thani- Donsak – Koh Samui 150:- (THB 350/person, barn under 1 m gratis)
Transfer samt båt (Seatran Discovery) Koh Samui – Koh Phangan 175:- (THB400/person, barn under 1 m gratis)
Båt samt transfer (Lomprayah) Koh Phangan – Koh Samui 260:- (THB600/person, barn gratis)
Boendekostnad:
Asoke Residences **** 2 nätter 400:-/natt
Florist Resort *** 5 nätter 400:-/natt
World Resort *** 3 nätter 350:-/natt
Lamai Wanta Resort **** 5 nätter 400:-/natt
Salad Beach Resort *** 5 nätter 250:-/natt (OBS tar THB200 extra/natt för spjälsäng)
Buddy Oriental Resort **** 5 nätter 285:-/natt
Chatrium Riverside Hotel ***** 3 nätter 800:-/natt
Det är verkligen så idiotiskt det där att anlända till resmål på kvällarna, för man ser inget, trafikens kaos skrämmer skiten ur en och det känns mest som att man har hamnat helt fel. I alla fall har det varit så för oss så många gånger nu. I Cebu exempelvis var vi nästan på väg att börja gråta av ruskiga bakgator.
Men så imorse när det blev ljust och vi hamnade i en riktigt trevlig liten frukostrestaurang med vänlig personal, smaskiga nystekta ägg och yoghurt som ungarna bara slukade så kändes det bättre. Efter en promenad till Terminal 21 kändes det som att vi hamnat helt rätt. Köpcentrat däremot tyckte vi väl var sådär själva innehållet, men idén och tanken gillades. Riktigt coolt med inspiration till varje våningsplan från olika delar av världen. Som badrummet fyllt med krabbor både i golvet och i taket känt från Dödlig Fångst. Förstå paniken när jag ser dem i taket innan jag förstod temat.
Nu längtar vi tills de kommande 3 nätterna vi ska ha i Bangkok på väg hem. Däremellan har vi 23 nätter att fylla ut. Tjugotre. Overkligt många och ändå så få. Så nu, idag har vi fått se till att fixa oss en taxi för att ta oss till flygplatsen. En helt vanlig bil. Utan några bilbarnstolar. Lite fet ångest på den, men så kan det bli ibland när datum blandas ihop. Fast jag måste verkligen kolla upp det här med min virrighet nu. Det är inte likt mig.
Vi har också tagit oss i kragen och bokat upp våra allra första nätter, då vi (trots de ursprungliga beskeden att det inte gick) på Hutcha Resort i Mae Nam. Dels för att vi kommer fram på en torsdag och väldigt gärna vill vara med på deras mysiga marknadskväll, dels för att vi ändå uppskattade den stranden något enormt. Tänker att det är en lagom lugn och skön start, för vi lär nog vara lite ur gängorna när vi kommer ner. Lagom till Ida med familj ansluter så flyttar vi oss bara en liten kort bit längre bort på stranden (på gränsen mellan Mae Nam och Bo Phut) till Escape Beach Resort. Omväxling förnöjer!
