Etikettarkiv: Lilla A

Varning för föräldraskryt!

I måndags när grannens barnbarn var på besök och tog fram sin cykel för säsongen blev Lilla A sugen på att själv lära sig cykla. Vi har försökt en del gånger tidigare, men märkt ganska fort att hon inte varit intresserad på riktigt och därmed inte pressat henne utan låtit det vara. Så mina förhoppningar var ändå inte höga när vi gick ut på gården i måndags för att köra några varv. För nog var det vingligt. Hon hade inte koll på att man måste styra, eller att man måste stanna. Ändå kunde jag släppa taget några meter i taget, men fick ju vara med rejält. Anser dock att det kan vara farligt att vara där och kompensera för mycket eftersom de måste lära sig balansen.

I tisdags gick det ännu lite bättre och nu kunde jag bara springa bredvid och korrigera där det bäst behövdes (kurvor ja). När E kom hem från jobbet fick han minsann möta upp ute för att titta på och springa med cyklisten. Idag drog hon bara iväg på egen hand och jag kunde stå kvar och titta. Bara sådär. För nu har hon fattat att hon kan. Dessa barn alltså, att få se när de knäcker koden och vågar är något helt magiskt! En kvart om dagen alltså, mer krävdes inte.

Så ja, nu ska jag börja titta efter en cykel att köpa till hennes födelsedag. På så sätt kan vi köpa något vettigt, som verkligen behövs och som kommer användas. 

Febrigt

2013-08-31_alv (5 av 53)

Igår blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, för Lilla A vaknade febrig mitt i natten och även om hon vaknade feberfri så kom den knallande under dagen och så vips så var vi uppe i de där 39. Igen. Stackars barnet som aldrig får vara friskt tänker jag, speciellt eftersom hon har en lillasyster i den åldern som inte förstår att sjuka storasystrar faktiskt bara vill få vila ifred.

Så idag är den lilla på förskolan och vi har tjejhäng här i soffan. Jag med jobbdatorn igång (nej, nu räcker det med VAB för ett tag) och den lilla med Dumma Mej 2 snurrandes. Kan ändå inte klaga på den fördelningen faktiskt, fast jag hoppas ju såklart hon får bli frisk nu. Gärna jag med, för här har den där sablarns förkylningen vägrat släppa taget. Kom igen nu!

Grattis på 4-årsdagen Lilla A!

Så var hon fyra år nu. Den här lilla, kavata och underbara lilla ungen. Blygast av de blyga. Tuffast av de tuffa. När hon vill. Som är så stor i ett sånt litet skal, som förstår så mycket att det ibland gör ont i mig. Vår lilla idol. Som fyraåring är det bra att kunna vissa saker enligt Lilla A. Som att prata engelska, så det övades flitigt på under semestern. Att kunna beställa själv på restaurang. Att kunna simma utan puffar. Det sista har vi en bit tills dess hon simmar längder, men simtagen sitter och hon tar sig redan nu fram utan hjälp i bassängen.

2013-06-26 (59 av 70) 2013-07-07 (3 av 35) 2013-07-07 (18 av 35)

Stort grattis på födelsedagen världens bästa A! 

På SöS förlossning 15 juli 2009.

02-SÖS

Den femtonde juli när året var 2009 hade jag haft regelbundna värkar länge, jag hade redan gjort ett besök på SöS för att få med mig sömnpiller hem. Efter en timme i sängen satte smärtan igång med besked och tätare än tidigare, strax efter lunch var vi återigen på väg in till sjukhuset. De följande timmarna var många och långa, i alla fall fram tills dess att jag fick en EDA satt och jag kunde slappna av tillräckligt mycket för att sova mellan värkarna. Mellan lustgasen och smärtlindringen uppfattade jag bara att tiden gick och jag öppnade mig långsamt. Det hade blivit den sextonde.

Bebisen som kom att bli Lilla A satt högt upp i förlossningskanalen, hade svårt att komma förbi spinae på grund av mitt trånga bäcken. Med oroväckande pH-värde från skalpen och fosterljud som inte var tillräckligt varierande blev det fart på slutet. Skickliga läkare som gjorde allt för att slippa det där akuta kejsarsnittet som flöt i ett moln närmare och närmare. Utan hjälp av varken mig eller min livmoder som redan var för trött och som inte hade någon hjälp av värkarna längre fick de så äntligen ut det lilla knytet efter flera försök med sugklocka och yttre press på magen. Lugnet som la sig efteråt när rummet tömdes på person efter person och jag slutligen fick upp den där lilla varma, skrikande bebisen på magen. Hon som kom att bli vår förstfödda. Vår lilla unge. En då namnlös liten tjej.

05-SÖS

Kl 03.47 den 16 juli 2009

Imorgon fyller hon fyra år. Fyra. Det var ju det här med att stanna tiden.