Inne i Borgholm sprang jag på en trevlig liten barnklädesbutik med både kända och okända märken, eller vad sägs om Desigual för barn? Eftersom garderoben i detta nu är ruggigt dominerad av rosa nyanser har jag infört ett litet förbud på just den kulören vad gäller nyinköp. Alltså, utbudet minskas radikalt. Men, så finns det ju alltid undantag som exempelvis Villervalla. Sällan i könsstereotypa färger (om man nu bryr sig om sånt) men alltid i lekvänliga materiel och med slitstarka tyger. Jag gillar! 

Så när jag sprang över den här klänningen med tillhörande tights var jag riktigt glad. Tillbaka i stugan satte jag sen på klänningen som möjligt var lite för lång, men satt bra i stl 92. Men så var det ju de där byxorna. För de förtjänar faktiskt inte att kallas tights. En sak att de är för långa, det kan man ofta ordna genom att vika upp dem men jag är i ärlighetens namn osäker på om de någonsin kommer passa i midjan. Ramlar ner är en underdrift, ja. Får ta mig en funderare på om de går att sy in på något sätt. Alternativet att åka tillbaka till Borgholm för att lämna tillbaka dem finns ju inte. Det suraste är att de är så jäkla snygga i färgen att jag VILL ha dem kvar.

Nåja, klänningen var ju åtminstone en hit. Till och med Lilla A som inte alls har några preferenser vad gäller kläder verkade gilla tyget och ville helst inte ta av sig den alls. Synd bara att byxorna bestämde sitt eget öde där. Besviken ja.. 🙁