Alltomingetochalltihop

Ska vi smygstarta då?

Gissa vad? Det börjar bli klart. Det är en del småpill kvar, men snart så är det dags att på riktigt öppna upp och köra från den nya bloggen. Framöver kommer jag att dela upp bättre i kategorier, för att ni som inte vill läsa om exempelvis derbyn inte ska behöva. För bloggen kommer ha en hel del sånt i sig. Men är ni lite nyfikna på hur det kommer se ut?

Välkomna in till Fab F’Ämme och titta! 

Var sak har sin tid

Jag har känt ganska länge nu att jag börjar växa ur Alfva. Inte i storlek, men i ålder. I mognad. Intressen. Det spretar ganska rejält, vilket det måste kunna få göra eftersom det är min plattform och jag står för innehållet men njae – när man inte längre har motivationen att styra upp det som är och har varit så är det bättre att säga hejdå. Derbyn tar alltmer plats i mitt liv, men här i bloggen har jag inte velat låta den ta över. Trots att den borde. Derbyn, träningen för att bli bättre på derbyn, resorna, och till viss del barnprylarna kommer följa med mig framöver, för att de är en del av mitt liv.

Alfva föddes någon gång på 90-talet, senast 1997 när det blev mitt login till Lunarstorm. Därefter har det följt med och när jag velat vara anonym är det min fasad jag gömt mig bakom. Där jag har velat skydda barnen har jag gjort det genom att inte låta deras namn vara sökbara, för bilder är flera av mängder tänker jag. Nätet är så pass stort att jag egentligen inte är nämnvärt rädd för den exponeringen, inte heller är jag rädd för att jag hänger ut dem. De kommer fortsättningsvis självklart existera i bloggen, men småbarnslivet är ändå förbi (på de allra flesta sätt). Jag vill ha mer fokus på mig, på mina intressen. Det blir kanske inte mindre spretigt för det utifrån er synvinkel. Och så reklamen. Ska jag ha någon reklam kan jag lika gärna ta betalt för den. Annars slipper jag den helst.

Alla inlägg rörande resor och barnprylar kommer finnas kvar på något sätt. Detaljerna kring själva varandet är inte klara än. Den nya bloggen håller på att sättas upp och jag jobbar på den. Tills dess kommer det vara en del stiltje här. Jag hoppas ni förstår. Men jag försvinner inte, jag vill bara ha mer plats att vara mig själv. Oavsett om du vill läsa eller inte. Adressen? Den kommer inom kort och har mer än viss koppling till mitt nya derbynamn.

Puss på er!

Mot Gustavsberg!

Fy tusan vilket otroligt trist väder Stockholm bjuder på idag. Det är grått, så pass grått att det inte riktigt ens blir ljust. Men men, jag har bråkat med rastlösa ungar hela förmiddagen och lämnar nu över för skiftet till E (som fick sovmorgon) några timmar medan jag ger mig ut på rull. Sån himla tur det där att Ekvallen har tak över sig, för då kan man utan problem köra trots att regnet hänger i luften. Så länge man har rejält med kläder på sig.

2014-05-10 (12 av 13)Fast jag fick såklart hjälp med att göra skatesen redo för rull. Allt annat vore otänkbart.

Ikväll ser jag fram emot veckans höjdpunkt (även om vi fuskade lite igår) nämligen musslor!

Säsongens bikini

En sak som hade varit riktigt bra (och intressant) att haft med på Loppis event häromveckan (som jag inte ens hunnit blogga om – skäms på mig) hade varit hur man väljer rätt bikini efter sin kropp. Jag är nämligen hopplöst dålig på just det, vilket innebär ångest varje gång jag trampar in i ett provrum. I år vill jag ha en ny bikini, men jag känner samtidigt att jag inte vet om det är värt det.

Det må låta fåfängt, men så länge jag inte är nöjd med min kropp (vilket jag tyvärr inte är) så får jag väl leta efter den som i alla fall får mig att känna mig mest smickrande på stranden. Vilken det är? Det vettetusan. Det jag däremot vet är att jag inte ska satsa på någon typ av boxertrosa eller liknande eftersom det då gör att mina ben ser onödigt korta ut. bikini

Jag gillar den här blå bikinin från Lindex. Om den passar mig? Njae. Inte så troligt. 

När man plötsligt inte får luft

Jag är hemma. En timme tidigare än tänkt, med andan i halsen. Inte för att någon har varit dum, inte för att jag är ledsen utan helt enkelt för att jag inte får tillräckligt med luft. Eller fick. Det har lugnat sig nu, så pass att jag i alla fall känner att kroppen orkar. zombie.jpg zombie1.jpg

Vad de håller på med? Övar på att vara Zombies såklart. Oombett. De är bara en bunt pajaser, precis som jag. 

Vi var i Gubbängshallen och skulle köra de 27 varven. Det handlade om 5 minuters intensiv åkning och jag fick gå av efter 3 eftersom jag inte fick tillräckligt med luft. Det var antingen att stanna eller svimma. Och vet ni vart man inte vill svimma av? Jo, i full fräs på skates kan jag berätta. Så jag satte mig och lugnade ner mig. Men så fort pulsen ökade minsta lilla så började det svartna för ögonen igen. Väste i andningen och sved i lungorna. Jag vet att vissa går igång på sånt, men när jag får kippa efter andan och hostar vid djupa andetag har det gått för långt för mig. Så, här är jag. Aningen irriterad på att min astma plötsligt dykt upp igen (när medicinerade jag för den senast – 6-7-8 år sen?) från ingenstans, aningen less på pollen.

Men ja, sånt är livet – så jag passar på att tröstshoppa lite sommarkläder istället!