Uncategorized

Förkylning på G

Jörgens hosta är nog antagligen en infektion som påverkar luftrören. Ikväll har det slagit till på mig med och sonen hostar, snorar och har feber också. Så vi får se hur mycket besvär Jörgen får. Jag har känt mig extra trött ikväll och lite ont i kroppen så jag hoppas jag klarar mig från febern, annars får väl minstingen ta hand om oss allihopa eller så får jag ringa hit lite förstärkning ;o)

Det är läskigt att lyssna på Jörgens bubblande luftrör men ASIH läkaren var här idag och hon verkade inte oroad utan såg till att J har olika varianter av hostmedicin hemma samt inandningsmaskin som kan komplettera J:s astmamedicin.

 Nu får vi se hur det blir under helgen….

Reser mig igen…….

Trots att lördagen var så vilsam och lugn så var tankarna smärtsamma när det var dax för att sova på natten.  Jag  lovar den natten då jag gick och la mig kände jag att nu räcker det jag orkar inte mer. Jag tänkte att imorgon tar jag mig inte upp ur sängen jag har ingen kraft att ta ifrån längre. Tankarna gör ont och känns svåra att styra över. Det är svårt att verkligen kunna ge en bild av den känslan som bara tar över. Jag somnade med den känslan och lyckades ändå sova okej under natten. Trots känslan av att inte orka nästa dag så ställde jag klockalarmet på mobilen då minstigen skulle på fotbollsträning på söndag morgon.

Vaknade av larmet på morgonen, kliver upp och hjälper minstingen med frukost och tar fram träningskläder. Börjar plocka i köket efter gårdagens middag, plockar ur den rena disken från diskmaskinen. Reflekterar över att idag känns det bättre. Jag har en helt annan energi än kvällen innan, det känns skönt. Jag reser mig igen trots att det kändes så tungt kvällen innan. Tänk att vi fungerar på det här sättet. Om vi som människa litar på att kroppen klarar det här och låter den få styra så klarar vi mer än vi någonsin kan tro.  Jag har känt det förrut och jag lär mig det om och om igen så till alla er som kämpar. Kom ihåg eran kropp är på er sida!

Så från en kväll där allt kändes omöjligt och jag bara ville stanna kvar i sängen, forever. Till att jag var igång hela söndagen med allt möjligt. Vanligt plock till attjag var och köpte en hallbänk till vår hall som jag monterade och ställde på plats. (Lägger kanske upp bild på färdiga resultatet senare) .Det är jag stolt och imponerad över.

Jörgen har åkt till sjukhuset för att göra sin datortomografi röntgen. J:s bror hjälper till idag och kör J samt håller honom sällskap. Jag ska iväg med vår äldsta till specialist tandläkaren så då är det svårt att räcka till.

 

Ingen bra känsla, J känns sämre

Jag börjar bli mer och mer orolig. Jörgen har legat mest i sängen de senaste dagarna. Han sover till och från hela tiden känns det som. Vaknar till lite när jag tittar till honom och äter när jag kommer med lite frukost eller middag. Men han känns väldigt inåtvänd just nu. Pratar inte så mycket.  ASIH var här igår och konstaterade att alla blodvärden såg ok ut och att det inte tyder på att J har någon infektion. Sköterskan frågar om inte läkarna tidigare informerat om att J kommer bli sämre och sämre och att detta kan gå över av sig själv men att det också kan ha med sjukdomsförloppet att göra.

Jag är rädd att det jag länge fruktat nu sakta börjar närma sig. Måste prata med ASIH läkaren eller sjuksköterskan imorgon och fråga hur de ser på saken. Inte känns det som om jag är redo, det smärtar i hela min kropp.

Det som är så hemskt med denna jävla cancer är att jag vet inte hur många gånger om jag upplevt inom mig att Jörgen ska dö. Från första beskedet om att han fått cancer till vart enda återfall och  varje dåliga besked. Att om och om igen få uppleva dödsdom kring sin käraste är något obeskrivligt, det finns inga ord för hur smärtsamt det är.

Inget speciellt

Hela veckan som har passerat har varit så otroligt intensiv för mig och det känns ordentligt i både kropp och själ. Men flera problem har blivit lösta som bland annat detta med hemhjälpen. Igår fick vi hjälp med tvätt och från måndag blir det hjälp måndag till fredag, då får vi se hur det går.

Här hemma känns det som om smärtpumpen nu faktiskt börjat hamna i rätt nivå. Jörgen pratar inte om smärtan alls på samma sätt som förut men jag vågar inte lite på den helt ännu. Pumpen avläses varje dag av en ASIH sjuksköterska och behöver fyllas på med jämna mellanrum. Ibland tjuter den och varnar för något men oftast kan vi fixa det själva.

Sitter med ett halvt öga och tittar på ”Coctail” på 5:an med en mycket ung och snygg Tom Cruise. Jörgen sitter bredvid och sover sittandes. Ögonen håller på att trilla igen på mig också så jag blir väldigt kort idag. Ska upp i morgon relativt tidigt då minstingen ska på fotbollsträning. Så nu blir det sängen för mig och dessutom ska jag försöka få med Jörgen också……