Roliga grejer :)

Julklappsshopping och Dunkin Donuts provsmakning

Idag har jag och minstingen varit ute och tittat på julklappar. Då råkade vi stöta på en Dunkin´ Donuts butik och vi köpte ett gäng som vi sedan tillsammans på kvällen provsmakade. Jag, Jörgen, båda barnen och Jörgens mamma delade på varje Donut/munk och betygsatte 1-5. Vi fick en 6:e del var av Donuten och provsmakade 10 ;o) stycken….

IMG_3329[1]

Våra favoriter blev Chokladstjärnan med chokladkräm i och den med jordgubbsglasyr.

De sämsta enligt oss var Kanelen, Lönnsirapen och Dubbel karamell.

Efter provsmakningen var 4 av 5 i princip illamående av sötma medans 13 åringen gärna hade tagit en liten provbit till ;o)

En Gåva!

Igår fick vi världens underbaraste gåva. När klockan var kvart i åtta på morgonen ringde min mobil och jag undrade vem det var som ringde. På andra sidan luren ringer en vän till Jörgens mamma. Hon undrar om jag är vaken och vad jag har för planer för dagen. Sedan berättar hon att det kommer en tjej hem till oss klockan åtta och att hon själv också kommer straxt därefter för att städa och tvätta hos oss. Okej, visst säger jag och tänker wow, vad är det som händer. Jag behöver köra min äldsta till skolan och sen när jag kommer hem har de redan kommit.

Vi får hjälp med att storstäda hela lägenheten och även tvätten. Det dammas, dammsugs, plockas, bäddas, våttorkas, fixas i köket, rengörs i kylen och hela tiden bara görs allting utan att jag behöver påpeka särskilt mycket. Vi får det så rent och städat hemma. Utöver det fick vi hemlevererat storpack av tvättmedel, sköljmedel, rengöringsmedel och även nedfrusna färdiga köttbullar som vi kan ta till middag då jag behöver ta något lätt fixat.

Gåvan kommer som en skänk från ovan då jag senast i måndags hade ett möte med kommunen där både jag och ASIH slogs för att vi ska få mer hjälp. De som har hand om hemhjälpen menar att om man är två i ett hushåll så bör den andra kunna ta lite mer ansvar om den andre blir sjuk. Ja, inte har de förstått hur livet påverkas då cancern tagit sitt fäste. Då när jag nästan känner att jag struntar i att slåss för att få hjälp för jag orkar inte strida då kommer en gåva som denna.

Barnen, Jörgen och jag har både igår och idag pratat om hur värdefullt detta var. Barnen tyckte det var så fint i deras rum och att nu har vi mer tid till varandra istället för att ta hand om hemmet. För alla fyra gjorde denna handling en stor, stor påverkan. TACK snälla Achan med familj <3 <3 <3

Dagen avslutades med stor julshow som minstingens skola anordnade. Trots en mycket trött Jörgen så lyckades han följa med och det betyder oerhört mycket. Samtidigt blir det så känslosamt då mycket tankar och känslor kopplas till om detta är sista gången J kan vara med…. Men wow vilken upplevelse, det är något jag bär med mig och jag ger en extra eloge till att Jörgen genomförde detta. Det betyder massor för mig och minstingen såklart!

Här och nu lever vi och är tillsammans, tacksam för livet, tacksam för våra fina underbara barn!

Pepparkaksbak och Lussebullar och extra ASIH besök

IMG_3297[1]

Igår passade vi på att baka lite pepparkakor jag och barnen på kvällen. När vi har pratat om vad de tycker är viktigt till julen så tillhör julbaket en av delarna. Sen tycker ju jag mycket om att baka, bara det sker på mina villkor och inga krav. Så det gäller att passa på nu och få ihop lite julbak innan julhelgen. Eftersom barnen vill vara med får det bli på helgen då de är lediga. Igår fick vi även lite tid efter middagen som vi använde till pepparkaksbak. Tidigare år har alltid Jörgen gjort ett pepparkakshus med barnen och det har varit alla möjliga olika önskeideer från barnen. Förra året toppade de tidigare åren genom att göra en pepparkaksberg och dalbana.

20131215@223547[1]

Ett mästerverk enligt mig, och så typiskt Jörgen att se möjligheter istället för begränsningar. Det är klart vi ska göra en berg och dalbana sa han när vår yngsta önskade det.

Detta år blir det nog inget pepparkakshus genom Jörgen utan jag och barnen försöker göra två små hus utifrån, färdig pepparkakshus form som går att köpa. Det känns sorgligt men jag försöker fokusera på vad jag kan erbjuda barnen istället. Det blir ju inte samma sak men något i alla fall.

Idag har jag haft siktet inställt på att baka egna lussebullar och det ville barnen också vara med och göra. Så efter lite jäsning och bullgörande så fick vi lite olika resultat utifrån olika bagare.

IMG_3304[1]

Så idag har vi på eftermiddagen provsmakat årets Lussebullar och de blev klart godkända.

Mitt i bullbaket kom ASIH då vi ringt för att Jörgen haft problem med smärta under hela förmiddagen. Jag upplever att det varit lite mer stökigt med Jörgens smärta senaste veckan. Vet inte om det kan ha att göra med vår medicin förändring, men tycker inte vi gjort någon ny förändring nu……. Senaste 3 dagarna har vi fått ringa hem ASIH en gång per dygn för att det inte fungerat med enbart tabletterna.

Annars sliter allt värdigt mycket, i går kväll/natt kunde inte vår äldsta sova. Det var mycket tankar och oro igen som gör att det är svårt att komma till ro. Mellan pepparkaksbaket igår så tillade vi på Svenska Hjältar galan och det kanske blev lite för mycket att möta. Så det blev en låååång kväll igår då vi satt och pratade många timmar innan han till slut kunde somna. Tror klockan han bli ett, halv två. Då var jag helt slut och hade nästan somnat själv.

Ikväll slocknade jag bredvid minstingen och hade svårt att ta mig upp därifrån men lyckades tillslut och snart ska jag väl också krypa ner i min säng men först se till att J får sina kvälls/natt mediciner.

Kram på er alla fantastiska människor <3 <3 <3

Torsdag, fredag., lördag

Det har varit lite händelserika dagar med lite energi boostning tack vare lyckosamma möten.

Det var länge sedan jag gjorde något utanför cancerbubblan och tack vare en kollega så gav jag mig in i en chansning och gick på jobbets julfest. Många gånger när jag kliver ut ur vår bubbla blir kontrasten till vanliga världen väldigt stor. Då har jag svårt för att kliva  ut från allt som pågår hemma plus att insikten till hur ”alla andra” har det blir tung att möta. Allt blir så definitivt med att Jörgen är sjuk och att vårat liv påverkas av det till 100%. Inför julfesten ville jag verkligen inte komma dit och bara prata om allt elände vi har hemma och vi pratade i närståendegruppen om att man har faktiskt ett val. Man behöver inte berätta allt hela tiden. Men sen gäller det ju att människor som man möter respekterar det. Det är svårt att säga – Jag vill inte prata om det, om någon frågar – Hur är det hemma då? Men i torsdagskväll klarade jag det, med bravur. Jag sa att det var jätte kul att vara där och att jag ville att det skulle stanna där. Så jag åt god julmat och pratade med kollegor, tittade på uppträdande och skrattade åt busiga kollegor. Efter middagen var det dans och eftersom jag faktiskt kände mig relativt avslappnad och road av tillställningen stannade jag kvar och dansade lite. Eller rättare sagt, jag dansade skiten ur mig själv. Jag tycker om att dansa och tänkte väl lite så här, bäst att passa på när man kan.

På fredags morgonen hade jag så ont i hela kroppen och även skrattmusklerna i ansiktet. Tror inte jag skrattat så mycket sen ja, vet inte när. Skönt och förlösnade. Förutom kroppen så hade jag vråål ont i huvudet, jag man skulle kunna tro att jag pimplat 20 öl men inte jag inte. Det var Loka och julmust som gällde.

Under förmiddagen på fredagen tog jag och sov några extra timmar, se kom ASIH med läkaren. Vi pratade och hon undersökte Jörgens nacke som han haft så ont i och hon trodde INTE att den har med sjukdomen att göra, jag känner mig väldigt lättad!!!!!!!! Sen gick vi också igenom lite inför nästa veckas cellgiftsbehandling som Jörgen ska få på torsdag. ASIH ska vara förberedda om det behövs sättas dropp eller andra hjälpmedel för att mota biverkningar av cellgifterna. Så just nu känner jag mig faktiskt lite mindre oroligt över den här cellgiftskuren. Hoppas, hoppas, hoppas att det går bra!!!!!

Tack vare en trevlig julfest och lite lugnande besked från ASIH läkaren har jag fått lite energi boosting inför helgen. Idag lördag har jag pulat hemma samt gjort saker tillsammans med barnen. Vi har satt upp ytterligare två adventsstjärnor och faktiskt bytt till juligare gardiner. Trots motstånd i veckan så känner jag mig ganska nöjd nu, det blev faktiskt fint ;o) Jag har även spelat Star Wars Schack med båda barnen, åkte på torsk mot båda två. Jag är nog lite för snabb i mina drag tror jag. Jörgen har mest legat och sovit antingen i sängen eller på soffan, men barnen har hanterat det bra idag.

Lite energifyllda dagar

Denna gång är det positivt att jag inte skrivit på några dagar. Jörgens mamma, Lena, har ju varit hos oss ett par dagar och hon har hjälpt mig med flera saker som varit liggandes sen jag vet inte när. Det är så fascinerande vilken hjälp det är när jag/vi får lite hjälp med energi när någon annan kommer hem till oss. Återigen har dessa dagar med Lena hjälp mig till att få lite energi. Så nu sitter en lampa på plats ovanför köksbordet och fina draperier har kommit upp i hallen som jag så länge tänkt att göra.

I måndags förmiddag var det dax för min tremånaders kontroll som innebär blodprovstagning för att ha koll på mina cancermarkörer och ”levaxinvärden”. Nu blir det någon veckas väntan på att få svar på att allt är ok, men i min värld orkar jag inte tänka något annat än att det är ok. Sen kan jag inte koppla av helt från det innan jag fått besked men jag måste ju hoppas på det bästa tills annat är bevisat. Japp, men nu är det gjort i alla fall.

20141117_085030[1]

Utöver en massa fix så har farmor Lena bakat frallor åt oss flera gånger, vi har även fått en frys uppfylld med ny bakade bullar, mmmmm så gott!

20141117_124901[1]

Vad det gäller Jörgen så är det i princip oförändrat här hemma. I går morse hade han lite feber men resen av dagen höll det sig i schack. Han sover väldigt mycket men tack vare att Lena sovit i soffan dessa dagar så har Jörgen kommit in i sängen i tid på natten och faktiskt sovit hela nätterna utan stök. Varpå han faktiskt vaknat till på morgonen när barnen gått upp för att gå till skolan. Sen har han behövt gå och lägga sig igen men ändå. Två mornar har han vaknat av sig själv på morgonen för att han hört oss gå upp. Jag kommer inte ihåg när det hände senast…. Det är de små nyanserna i vårt liv som gör skillnaden på bra och dåliga saker.

I dag blir det tandläkarbesök med sonen och sedan möte med biståndshandläggaren. Så i kväll har vi ju spelkväll också, får se vad vi spelar idag då?

Kramelikram vänner, hörs snart igen