Träning

Annons

Tjejvättern 2017

Sorry för dålig uppdatering här. Det är fullt upp just nu med trädgårdsarbete, städning, tvättning, träning och bröllopsfix. Här kommer i a f en sammanfattning av Tjejvättern.

Jag var uppriktigt ganska orolig de sista dagarna eftersom jag fått någon bristning/snedbelastning i ländryggen. Jag hade känt det komma krypandes i några dagar och när jag cyklade på tisdagskvällen kände jag riktigt hur det började strama och på onsdagen när jag vaknade var det inte alls kul. Jag gjorde övningarna som jag gjort tidigare och stretchade massvis, och det hjälpte, men det var fortfarande inte bra. På fredagen när jag och mamma åkte kände jag ingenting när jag gick, däremot blev jag väldigt stum när jag satt still för länge. Hur det skulle kännas på cykeln i 3-4 h var lite oroande. Jag kan absolut härda ut sådan smärta, men frågan är hur bra det är?

Vi kom till Motala vid lunchtid och hämtade ut våra nummerlappar, gick i Stadiumtältet och reafyndade lite på Lindex.

fullsizeoutput_2497

Vi åkte sedan till Linköping där vi skulle sova på Frimurarhotellet. Där checkade vi in, ställde in cyklarna och packade upp. På kvällen var vi ute och käkade och jag åt en gudomligt god hamburgertallrik med tryffelmajonäs och pommes. Mums!

fullsizeoutput_2498

När vi hade käkat gick jag och köpte smågodis och sedan kollade vi en film på rummet. Jag tror att jag somnade runt halv elva och sov helt OK. Första gången jag gjorde det innan ett lopp, tror jag.

Vi började dagen tidigt, vid halv sju, och gick ner och käkade frukost. Mumsigt värre det också!

fullsizeoutput_2499

Jag hoppade in i duschen en snabbis (gillar att känna mig fräsch även om jag ska svettas som en gris kort efter) och packade ihop grejerna. Vi hade sådan tur när vi kom till Motala att vi kunde parkera vid Sporthallen. Där duschar man sedan och avståndet ner till starten är också kort. Skönt! Vi fixade våra grejer, pumpade däcken, satte på nummerlappar och chip och rullade sedan ner till starten. Där lämnade vi in våra väskor med ombyte. Ett hett tips när ni cyklar/springer lopp och ska äta efter och i mitt fall vänta på mamma till hon är klar. Byt kläder direkt så du inte fryser! Så skönt!

fullsizeoutput_249a

Sedan sist hade de flyttat starten upp till torget och det var faktiskt mycket bättre. Lättare att starta i svag nedförsbacke när du ska klicka i skorna och det var också mer plats.

fullsizeoutput_249b

fullsizeoutput_249c

fullsizeoutput_249e

Vädret var perfekt, förutom duggregnet som kom precis innan start, men jag valde att inte ta på mig regnjackan eftersom det blir så himla varmt med den. Jag hade bara linne och cykeltröja på mig och det var precis lagom.

Hur kändes det i kroppen då? Jo, det kändes riktigt bra. Jag hade inte gjort någonting på 3 dagar och det bara spratt i benen. Kroppen var redo att röra på sig. Ryggen kändes också den OK, inte bra, men OK.

fullsizeoutput_24a2

fullsizeoutput_24a3

Snart dags för start.

Jag började ganska lugnt för att framförallt ryggen skulle bli varm. Jag kände av den hela tiden, men det var inte direkt så att det värkte utan att det spände. Jag märkte tidigt att många cyklade rätt så mycket långsammare än mig, vilket innebar att jag fick cykla i ”ytterfilen” i princip hela tiden. Bara det är en rätt häftig känsla. Adrenalinet bara sprutar. Efter 3 mil kommer den berömda uppförsbacken i Omberg och då vill du inte vara allt för trött. Jag snittade ca 30 km/h dit och kroppen kändes OK. Backen var inte så lång och brant som jag kom ihåg och när jag kommit igenom den delen visade mätaren 4,5 mil. Snart hälften! Det här går bra!

Efter ytterligare 1,5 mil svischade tre tjejer förbi mig och den första tjejen ropar: ”Haka på om du vill!”. ”Det kanske jag gör”, svarar jag. Jag bestämde mig direkt och trampade på järnet för att komma ikapp. Sedan gick det undan! Jag kollade hastigheten på pulsklockan och den visade 36,5 km/h. Vilken kick! Vi tog följe och jag låg bakom och rullade med fram till sista 1,5 milen. Jag gick då upp och drog för att jag tyckte att det gick lite för långsamt, plus att det var min tur. Jag kände pressen på mig att ligga i 31-32 km/h och körde på bra. Jag tittade bakom mig några ggr och tyckte att jag såg en tjej. Jag märker sedan att det bara är hon. Var är de andra? Hon ropar: ”du var för stark för dem”. Vilken kick igen! Vilket självförtroende jag fick. ”Jag är ju rätt bra på det här ändå”, tänkte jag.  Vi turades om att dra fram till Motala och då tog jag slut. Hon stack iväg och jag rullade lite och samlade krafter för de sista kilometerna, sedan gav jag mig den på att komma ikapp henne och när jag kom till mållinjen rullade vi över efter varandra.

Jag hade en drömgräns på 3 h och 20 min. Ett mer realistiskt mål var 3 h 30 min. Jag kom i mål på 3 h 22 min och är så nöjd med den tiden! Så häftigt att kroppen klarar av att ligga i nästan 30 km/h i 10 mil. Detta var verkligen inte sista Tjejvättern och inte sista cykelloppet. Åh, vad lycklig jag var efteråt!

fullsizeoutput_24a5

Tårarna började rinna nerför kinderna och ville liksom inte sluta. Så häftigt!

Jag drack en del vatten, lämnade in min cykel på cykelparkeringen och hämtade min ombytesryggsäck. Sedan var det dags för mat. Så gött! Jag var hungrig som satan! Det bästa: den alkoholfria ölen! Det går knappt beskriva med ord hur gott det är med den efteråt!

fullsizeoutput_24a6

Mamma kom in 1,5 h efter mig på 4 h 52 min vilket var en superbra tid för henne. Hon var jättenöjd också!

Sammanfattning:

Mitt livs lopp som blir väldigt svårt att slå!

Annons

Regn och rusk

Herre Gud vad vår trädgård behövde regn nu! När det inte regnar så ofta är det rätt mysigt att sitta inne och mysa och höra hur det smattrar mot rutorna. Agnes sover just nu och jag har fixat till mig lite inför lunch och lekdejt med mina mammavänner. Det ska bli jättetrevligt, precis som alltid!

Bild 2017-05-31 kl. 10.55 #3

Bild 2017-05-31 kl. 10.55

Jag hade först tänkt att gå ut och gå en runda så att Agnes kunde sova då, men sedan kände jag mig lite sliten så jag struntade i det. Det är ju bara en dryg vecka till loppet och då ska man inte slita för mycket utan ta någon extra vilodag. Så det får det bli idag. Jag var ute på en kort intensiv runda igår med 5 stora uppförsbackar och det känns i benen, men det var behövligt. Nu har jag 2 cykelpass kvar, sedan är det vila. På lördag blir det en längre runda på ca 6 mil och på mån-tis en kortare och lätt runda på kanske 3 mil. Sedan får det gå som det går helt enkelt. :) Jag är så himla laddad för det här! Så kul ska det bli!

Hoppas ni får en fin dag!

KRAM

Annons

10-milaren

I torsdags förmiddag var planen att cykla 10 mil, lika långt som Tjejvättern, för att verkligen känna på hur kroppen reagerar. Det gjorde jag förra gången också och även just Kristi himmelsfärdshelgen. Den gången tror jag dock att det var på fredagen. Jag mätte upp en runda på någon sida på nätet kvällen innan och blev nästan lite nervös bara av det. :) 3 veckor innan loppet tycket jag att det är lagom att göra det längsta passat. Tightare inpå hinner kroppen inte återhämta sig till fullo. Så har det funkat för mig i alla fall, men alla är vi ju olika.

fullsizeoutput_2410

fullsizeoutput_2411

Jag var inne på ICA här hemma innan och köpte två snickers (skit i proteinbars gott folk. Snickers är det bästa! Innehåller det du behöver!). Vid strax efter nio gav jag mig iväg och det kändes helt OK första biten, men inte mer än så. Efter 3 uppförsbackar var jag varm i kläderna och kunde gå in på den lätta delen av rundan. Vi har lyxen här att ha mycket cykelleder. De har asfalterat gamla järnvägen så du slipper trafik helt och hållet. Ska du bara nöta mil är det perfekt. Eftersom Tjejvättern bara innehåller i princip en backe så har jag faktiskt inte kört så mycket backar på mina rundor den här gången. Jag hoppar att det inte ska stjälpa mig.

Jag kände mig riktigt pigg i benen och kroppen fram till 7,5 mil. Då tog det stopp och jag fick börja massera höger baksida lår under tiden jag cyklade. *pust* Då gäller det att bara försöka tänka bort smärtan och fortsätta köra. Dricka mycket så att du inte får kramp. När jag bara hade 5 km kvar träffade jag på två Vätternveteraner från Borås. Jag cyklade om dem i sista uppförsbacken och de hakade då på mig. Efter några km gick de om mig och jag kunde bara ligga bakom och ha det gött. Vilka gentlemän! Sådan skillnad det är att ligga bakom. Jag fick tänka på något helt annat och smärtan i benen bara försvann. Så skönt! Vi sa hej då när jag svängde in på vår uppfart. Tusen tack för draghjälpen!

Väl hemma lade jag mig på gräsmattan för att äta min andra snickers (den första åt jag efter 5 mil) och dricka upp mitt sista vatten. Hade faktiskt med mig en halv liter som jag inte drack. Jag stretchade låren som var som två stenar och sakta men säkert började krafterna komma tillbaka. På eftermiddagen var jag faktiskt ganska pigg. Konstigt hur snabbt kroppen återhämtar sig!

fullsizeoutput_2413

Lagom grusig på benen efteråt. :)

fullsizeoutput_2414

Så jäkla trött, men lycklig.

fullsizeoutput_2415

fullsizeoutput_2416

Hur gick det då? Jo, jag cyklade på 3 h och 29 min. Så jäkla nöjd! Snitthastigheten låg på 28,7 km/h vilket är högre än när jag cyklade förra gången. Nu ska tilläggas att vädret var kanon och rundan inte alls kuperad, men undantag för första 2 milen. Jag hoppas att jag ska kunna kapa några minuter på den tiden på själva loppet, men det beror helt och hållet på vädret och dagsformen. Det är svårt att säga innan.

Idag var jag ute och cyklade 3 mil och satan vad jag var stark i benen. 10-milaren gjorde verkligen resultat. Igår tränade jag inte utan vilade och det gör supermycket. Glöm inte att vila gott folk! Det är då du bygger upp kroppen!

Annons

PB på 3-milsrundan

fullsizeoutput_23b9

fullsizeoutput_23ba

fullsizeoutput_23bb

Så skönt att kunna cykla i bara kortärmat! Äntligen! Det har jag längtat efter! Den nya cykeltröjan fick godkänt!

Det blåste ganska häftig sidvind idag, men ändå kände jag mig riktigt stark. Mycket vatten innan på dagen och mellis lagom lång tid innan. Det var första gången någonsin jag snittade över 30 km/h. Så häftig känsla! Tekniken börjar sitta, benstyrkan har hittat tillbaka. Nu hoppas jag bara att jag håller mig frisk fram till loppet och kan få in de rundorna jag vill. Den här veckan får jag faktiskt ihop 3 pass, två 3-milare och en 7-milare. Så himla skönt! Efter det har jag bara 6 mil kvar till mitt egentliga mål, men det kommer bli några mil över det. Skönt när det är åt det håller och inte tvärt emot!

Annons

Polar M400

En av de sakerna jag ville ha pengar till när jag fyllde år var en pulsklocka. Jag hade en från Suunto för några år sedan som enbart mätte puls, varaktighet på passet och kaloriförbrukningen. Ett mål som jag har i sommar är att utveckla min löpning och det underlättare mycket att ha en GPS-klocka där du ser din hastighet om du vill förbättra dina tider. Jag har tittat runt en del och valet föll på en Polar M400 och efter att ha testat den både när jag varit ute och sprungit och cyklat är jag så nöjd.

fullsizeoutput_2370

fullsizeoutput_2371

Den har även en aktivitetsfunktion där du kan se hur många steg du går varje dag, hur mycket ”aktiv tid” du har, hur många kalorier du gör åt, etc. Den funktionen var jag inte ute efter egentligen, men den är småintressant. Jag vet ju att jag inte sitter ner mycket på dagarna och det visar den tydligt också. Jag tror inte att jag kommer att använda den i framtiden utan endast använda klockan när jag tränar. Just nu tycker jag bara att det är intressant att se hur en snittdag ser ut och hur det är när jag inte tränar. Jag kanske har den på mig på jobbet några dagar i höst bara för att se. Att logga för mycket av ditt liv tror jag inte på i längden. Det kan lätt bli en ond spiral där du ska kontrollera precis allt, motion, kost, sömn, etc. För min inre hälsa är det inte bra! Alla får såklart göra som de själva vill. Är du elitidrottare finns det ju ett annat syfte än för en amatör som mig.

Det ska bli kul att ta med den här lilla raringen på många träningspass framöver och se hur jag utvecklas.

Använder du pulsklocka? Vad har du för någon och hur använder du den?