Dagarna rullar på med vårt lilla busfrö och hon utvecklas i rasande fart just nu. De senaste veckorna har hon varit på kanonhumör och allt har fungerat kanon. När vi var i Stockholm i helgen var hon hos mormor och morfar i 3 nätter och det kändes lite väl optimistiskt innan vi åkte, men det gick verkligen super, inga bekymmer alls. Vi hade inte ens övervägt att ”lämna bort” henne om hon inte varit så trygg i sig själv och sovit så bra på nätterna. Då hade vi valt att ta med henne istället.
På bara några dagar har hon börjat gå, igår 5 steg, idag 7 steg. Så häftigt att se! Nu har hon börjat ta något steg mellan två möbler, innan satte hon sig ner och reste sig upp igen. Hon vinkar, hälsar och säger mamma och pappa (Dada). Hon förstår så mycket mer nu jämfört med innan. Säger jag ”drick lite vatten”, tar hon vattenflaskan och dricker. När jag frågar henne om hon är mätt tar hon tag i haklappen och vill dra av den. När hon bajsat kryper hon fram till skötväskan och drar fram en blöja. Hur coolt!? Detta har hänt på bara 2 veckor.
Efter magsjukan sov hon oroligt i två veckor ungefär, men nu hör vi knappt henne på nätterna och får själva sova kanon. Sådan lyx! Jag tackar och bockar! På dagarna känner jag att jag är en bättre mamma bara för att jag är pigg.
Hon sover fortfarande 2 ggr/dag, totalt ca 2,5 h. Oftast en gång mellan 9 och 10 och en gång vid 13:30-ca 15. Hon klarar sig på mindre sömn, men då gäller det att det händer saker, annars är hon supergnällig. Hon är precis som sin mamma, utan mat och sömn fungerar hon inte och visar det väldigt tydligt!
Nästa söndag fyller hon 1 år. Herre Gud! Vart har det här året tagit vägen?? Det kommer säkert inte gå långsammare heller. Stanna tiden, snälla!