Threst har städat. Det är han bra på. Finns inget att klaga på. Det är lika varmt som jag mindes den från förrförra veckan. Men jag har glömt att köpa med mig vita doftliljor. Klockan är bara 9 när jag kommer släpandes på min resväska och nessecär.
Det här ont-i magen-hej då är en mardröm. Vi pussas. Solen är varm, den värmer redan. ”Vi ses om en vecka mitt hjärta, ha det bra i skolan” säger jag med den bästa charaden i världen.
I kylen finns frukost. Threst har köpt alla mina favoritsaker. De kommer ruttna. Bli gamla. Så var det sist. Jag äter inte.
Jag går till Malmen efter jobbet klockan 19. Dödar tid. I min värld är det fredagsmys. I den förra världen
Det luktar alkohol, dammiga mattor, krog. Jag dricker cava. Ler. Skrattar till ock med. Men vill inte vara här förstås. Patetiskt. Inte jag.
Längtar efter mitt utymme så jag kan få släppa Oscarsnomineringen. Fem killar vill ses. Jag vill bara spy.
Träden längst Tussmötevägen är fortfarande gröna. Klockan är 1:43 när jag går förbi Hemskogsvägen där jag bott de senaste 12 åren. Men jag svänger inte ner utan fortsätter rakt fram. Nästan 200 meter bort sover kärlek i lakan jag bäddade i morse. Är hans mun lite halvöppen som igår natt? Har han kastat av sig täcken? Fanns det kvar flingor?
Jag är inte där, jag går förbi vår avtagsväg och gråten är inte längre i mitt bröst. Den tar sig djuriska läten. Forsar nerför kinderna, droppar ner i min halsöppning, hulkningar jag inte kan styra alls. Fy fan vad vad det här suger. Hur gör man?
RSS-flöde
