Örebro-Dyltabruk-Stockholm. Det gjorde mig gott att vara hemma hos de mina. Jag märker det. Att även om vi inte hörs varje dag är det ändå familj. I lördags tog jag och Lennox bilen till min bror som köpt ett så fint hus i Dyltabruk med sin sambo Jenny och hennes barn Alicia och Gabbe.
Men innan dess sov vi hos min kusin Steve. Satt uppe halva natten och pratade. Jag somnade på soffan med Lennox bredvid mig och på lördagen ville barnen till ett lekland.
Hos brorsan åt vi kräftor. Och pajer samt tårta som mamma fixat. Hon gillar inte att laga mat, men är trots det grym i köket. Barnen lekte, hoppade studsmatta och vi vuxna pratade. Min syster Louise var där med en ny pojkvän och jag skojade med Lennox och sa ”Tänk, nu har både Lisa och pappa nya kärlekar, det är väl härligt? Har du någon flickvän? Men förväntade mig inget svar.
Jag tycker det är viktigt att han vet att jag är helt cool med hans pappas flickvän och att jag anser att desto fler bra, trygga vuxna kring mitt barn, desto bättre.
Sedan, igår tog vi bilen hem och kom hem lite sent. Så väldigt mycket köer vid Södertälje som vanligt. Att man aldrig lär sig.
Kommentera (4)
Det var sex månader sedan jag flyttade in på Postiljonsvägen i Svedmyra. Ett stenkast från mitt gamla hus. Exakt 13,5 minuter i promenad, dock i rask takt. Samma område, samma T-banestation. Samma ICA Bea med samma expediter som ler och som jag känt till i över 14 år. Jag gillar ju sådant. Mycket av mig […]
Read MoreTack, tack för alla kloka ord och funderingar. Tre år säger någon. Ett år att ta själva beslutet. Ett år att landa i det nya och ett år för att normalisera sitt liv, hitta en ny plattform, en egen. Gud, tänker jag. Och så är det ju förstås att även om beslutet är bra och […]
Read More
RSS-flöde