VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

TIO VECKOR SENARE

 

Sådärja. Tio veckor på terapisoffan till ände.

Hemläxa: Sluta vara så förbannat ängslig för vad andra ska tycka.

Omfamna den lilla Lotta

Låt inte demonerna härja fritt i mitt huvud.

Gör upp med energitjuvarna.

Lev inte någon annans liv.

Alltså samma damn issues som vi alla lider av, mer eller mindre.

unnamed-14

Jag ska inte klappa mig på bröstet och säga att jag är duktig. Jag har inte jobbat så konkret med redskap jag fått med mig. Men det har väl bara landat i mig. Och anledning till mycket av det där rädda, lilla jag som ingen verkar känna igen, utom jag själv har jag faktiskt inte så mycket skuld i.

unnamed-13

Jag frågade min terapeut om han tyckte jag skulle fortsätta. Eller om det räckte så här. Och svaret är: ”Om du gör det du ska behöver du förmodligen inte gå i terapi mer. Du är på god väg, du kom hit och var villig att förändra utan att veta vad det innebar”.

Att skiljas är en mycket, mycket större process än vad jag hade kunnat föreställa mig. Dum som jag var trodde jag att man skildes åt och sen var det var inte så mycket mer med det, rent mentalt. Och frågan handlar mer om mig själv än om Threst. Förlust, den känslan är stor och ska inte förväxlas med bitterhet (terapeuten). Förlust över det som gått förlorat.

Bloggläsare Annika slog huvudet på spiken:

”Sorg är en naturlig reaktion på en känslomässig förlust. Och den förlusten kan se otroligt olika ut. Det mesta handlar om relationer och intensiteten och kvaliteten på relationen avgör sorgens vidd. Inget annat. Jag tycker det är ledsamt att man tror att man kan avgöra andras känslor.

Jag har arbetat med sorgbearbetning i ganska många år och jag kan säga att det har handlat om allt från att förlora ett husdjur till att barnen flyttar hemifrån och allt däremellan. Många tror att sorg är något man känner när någon dör och aldrig annars. Inget kunde vara mer missvisande.”

Kommentera (10)

Annons

OM ATT INTE VILJA MER

  Det var längesedan jag pratade om P. Sist jag gjorde det blev ni väldigt upprörda. Delade bloggen i två läger. För eller emot. Men så igår kväll, när jag låg i Lennox säng, och han frågade om jag kände någon som tagit sitt liv. Kom jag att tänka på P. Och hur pratar man […]

Read More