VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Vi har inte…..

Lämnar resorten idag mer än för en kort pluttepromenad på stranden…….

Allt finns ju här.

Det är nästan löjligt bra. Till och med cancerspöket smälter bort. Vi solar och badar, badar och solar. Favoriter är några av de sex! poolerna som finns. Och enkelt och lätt att äta på någon av  restauranger Fino eller La Tasca. Desutom bjuds det på barnshower och anriksmålning, skattjakt och olika event, för barnen Lollo och Bernie är stora favoriter.

Sedan kan man tycka vad man vill om dessa familjekomlex. För mig är det perfekt! Barnen har har kul som helst och allt finns nära. Det är helt enkelt uppbyggt för barn och år efter år återvänder barnfamiljerna hit. Vi ska ju vidare till Kho Lanta , ett enklare boende senare och får på så sätt ta del av två världar men det att vara här i två veckor är guld. Passar lika bra för mamma, pappa, barn, (eller varför inte mamma, mamma, barn eller pappa, pappa, barn, som för mig och Maria, två väninnor med barn.

Annars är det inte bara ledig tid jag bedriver. Att börja planera kring mitt bokprojekt tar lite tid. Jag skissar på det några timmar per dag och jag tänkte göra lite djupdykningar i verkligheten också och leverera till er så det är inte bara semester, sol, bad och egentid Men ni som känner mig vet att jag gillar att ha mycket på agendan.

Kommentera

Heaven is a place on earth….

Jag hade glömt hur det var. Att stiga av ett plan efter totalt 17 timmar och ingen sömn (för mig)Lennox har varit en absolut ängel. Inget knorrande, bara idel sol och tålamod. Vi hämtas upp av hotell transfern och kommer till Sunwing Resort & Spa Bang Tao. Det är den ultimata familje idyllen och Lennox går upp i spinn trots att han bara sovit fyra timmar.


Elsa och Lennox på flygplats
i Bangkok 

Det är 38 grader varmt och otroligt fuktigt. Hotellet ligger som en inbjudande oas mellan palmerna och trots att det verkar fullbelagt känns det inte alls stimmigt. Vi är helt slut efter den långa resan med byte och väntan i Bangkok. Jag och Maria och varit vakna nästan två dygn. Elsa sovit 1, 5 timmar och Lennox 4.

Det är fantastiskt att vara här. Jag vill aldrig mer åka hem. Det vet jag och när vi låter barnen glida ner i den stora poolen finns inga tankar på” skitsjukdomen” nära. Vi bestämmer oss för att sova i en timma.
Återkommer i morgon. Nu SOOOOOOOOOVA!


Det är långt till hämtning på dagis och kalla vinteroveraller. Lennox är överlycklig.


Det är så varmt, så¨varmt. Och jag tänker inte klaga en sekund!

Kommentera

Hej då vinterland…..

”i got a feeling, that tonights gone be a god night”. Black Eye Pease pumpar från  radion  medan jag packar. Tunikor, shorts, klänningar, flip-flops, små färgglada byxor till Lennox. Hans nya skor. Böcker. Jag har varit och tränat ett spinningpass (träning på cykel). Lennox är hos farmor några timmar. Det känns nästan som vanligt. Tankarna på cancer poppar ”bara” upp några gånger per timma. Och jag hade tänkt att verkligen, verkligen lägga spöket på hyllan när jag kliver ut genom dörren i morgon. Lämna det där bland vantar och tjocka halsdukar och hoppas på att det spricker som ett troll i vårsolen.

Jag vet ju att det är en utopi. Att jag antagligen kommer att tänka ännu mer på ”skitsjukdomen” när jag badar i havet och ser Lennox lilla smala kropp i det gröna havet, eller när han får vatten i de enormt långa ögonfransarna. För så är det och har alltid varit. När jag är som lyckligast kommer alltid cancertåget och dundrar in mellan skulderbladen. Hur mycket man än värjer sig parkerar det där för en stund och släpper ut sin giftiga ånga.

I morgon bär det av till Arlanda-Bangkok-Phuket. Då är det bara vi två, Lennox och jag. Threst kommer ju senare. (Mamma kommer att bo i huset ooch vakta Tjockkatten). Och vi ska banne mig bara vara vi två. Inget jäkla spöke ska slinka ner i väskan. Jag kommer att blogga varje dag. Vet inte hur uppkopplingen är därnere med bilder och videos men utgår från att det funkar. Ett inlägg per dag, som vanligt om än på lite andra tider än ni är vana vid.

Så vad säger man? So long, auf Wiederersehen, chiao, bye, bye, au revoir, hasta luego, hyvästi, tshüss, sayonara. Var jag än befinner mig så är jag nära er i tanken.

”Ses” snart fina vänner……..

(Lite info till potentiella inbrottstjuvar. Här finns larm. Och observanta grannar. Dessutom kommer min mamma att bo här de veckor huset är tomt)

Kommentera

Fredagsmyyyyys…..

Det här med fredagsmys verkar ha blivit ett begrepp. Självlart är vi inte sämre utan bunkrar med godis och popcorn till Lets Dance. Jag har fortfarande svårt att ta in mitt goda besked. Svårt att förlita mig på det men vet att jag måste. Dessutom får jag som vanligt lite katastrofkänslor inför resan på söndag. Jag tror liksom att något kommer att hända, att Lennox blir sjuk lagom tills dess eller att jag bryter benet. Dessa känslor har uppkommit efter mitt cancerbesked. Man hamnar i en slags chockfas och för mig kan vad som helst hända nuförtiden.

Jag får ett sms av Camilla som redan är på plats på Kho Lanta. Det bådar gott. Ni som vill se hur de/vi  har det kan läsa Martins coola pappor blogg om ni vill.

Vi har varit och tagit sista twinrix sputan i morse. Den här gjorde lite ondare än den första. Sedan lämna på dagis och försäkra sig om att det inte går kräksjukan. Jag måste tvätta hela helgen och har hittat nya VIA Naturals med Comfort sköljmedel.  De har har börjat med aloe vera och olivblomma som är skonsamma mot miljö och hud. Desstom har de en mild doft som passar mig.

Jag har dessutom fått en bok som jag eftersökte i en bokhandel. Hon som jobbade där postade den till mig (hon var en blyg bloggläsare) så nu kan jag bunkra upp med lektyr. Det blir min gamla kollega Alex Schulmans ”Skynda att älska” och ”Nextopia” som bland annat väcker frågor som: Hur kan grapefruktjuice smaka apelsinjuice? Varför är man lyckligare före giftermålet än efter? Hur kan iPhone utses till världens bästa telefon innan den nått handeln? . Sedan blir det packa för hela slanten.


Tack Samantha! Säg hej nästa gång, jag bits inte!

Jag känner mig stark men trött, glad och förväntansfull. Att jag kommer att leva hela nästa månad i en miljö som består av 32 C, vajande palmer, världens godaste matkultur, och idel vänliga ansikten känns helt absurt men som jag sa till Threst innan vi somnade inatt.

”Vi är värda det här efter allt skit. Alla cellgifter, besked, oro, sömnlösa nätter. Nu ska jag ladda de där batterierna så de räcker längre”


Just ja. Ett glas rosé. Taket är på på utbyggnaden!

Kommentera

Brasiliansk hårvård och spinning……


Proffsiga Camilla driver Blacknuss Hair and  Care.

Igår provade jag på ”Brasilian Keratin Treatment” hos min vän Camilla som driver frisörsalongen Blacknuss hair and Care. De är specialiserade på afrohår och unika i sitt slag i Sverige. Denna behandling jag gjorde gör håret mindre slitet och trasigt, det känns mjukare och torkar snabbare och håller cirka tre månader. Eftersom jag kommer att befinna mig i saltvatten och sol tänte jag skydda håret med denna nya upptäckt.


Detta trassel ska bli ett minne blott.

Produkten penslas i och ska sitta fyra dagar. Ska bli spännade att se resultatet sedan.


Detta är inte klart. Nu ska produkten vara kvar i håret 4 dagar. Sedan sköljas ur.

Sedan bar det av till ett spinningpass med Micaela. Jag tränar ju inte alls eftersom det är absolut det värsta jag vet efter maginflueansa förstår (och cancer) men jag inser att jag måste börja ta hand om min kropp, få upp flåset och röra på mig.

Det var sjukt jobbigt. Jag glömde kameran i bilen annars hade ni fått sett en svettig Lotta stappla av träningscykeln efter 30 minuters pass.  Jag har bokat nytt pass på lördag 11.00 men tror jag måste packa, då eller hur?

I morse ringde jag till hotellet vi bokat på Kho Lanta för att se att våra pengar kommit in (de vill ha en deposit för några nätter i förhand) Om jag blundar kan jag nästan se dem framför mig i receptionen. Palmer, poolen, den loja lunken. Pengarna hade kommit in. Vi är ett steg närmare paradiset!

Dessutom har jag googlat på de bästa solskydden (bäst i flera tester) valet föll på LÓréals Solar Expertise. Sedan jag drabbats av ”skitsjukdomen” har jag blivit rädd för att sola för mycket och bränna mig. Kör +50 skydd på Lennox så nu är jag garderad i en månad. Känns ju rätt onödigt att drabbas av malignt melanom som är en av riskerna att få om man inte skyddar sig.

Kommentera