VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

Färdmedel med attityd

image92
På bilden. Lilla Skorpan färdas fint

Jag är på jakt. Mitt i all bröllopsbestyr jagar jag en paraplyvagn och det ska minsann vara en Maclaren. Paraplyvagnarnas Rolls royce. Men jag tänker köpa den på blocket eller något annat forum för andrahandsprylar.
Vår Urban Jungle köptes i USA för halva priset mot vad den kostar här och jag begriper inte hur man kan betala lika mycket för den som en EU-moppe.

Annars är den ju Bugaboo den mest trendkänsliga vagnen just nu. Liten och näpen men urusel liggkomfort för barnet som aldrig kan ligga platt på rygg och sträcka ut sig. Dessutom är Urbans trehjulighet oslagbart överlägsen när det gäller smidighet i trånga ICA butiker tex. Sådetså.

Det är onekligen en barnvagnsdjungel därute och jag är utrustad med både ficklampa och skarp kniv för att hitta det jag söker. En röd Maclaren med vita applikationer. Kommer att göra sig skitbra med bananklet och leriga skor.

Kommentera

Annons

Kontraster

image91
På bilden. En helt vanlig i dag i någon stackars sates liv

Kolmården. Underbara underbara djur med fantastiska pälsar, långa halsar och vassa klor. Delfiner som glider genom vattnet och roliga uttrar som älskar publik. Och ungar överallt. Skitiga vagnar packade med jackor, gosedjur, snoriga näsdukar, petflaskor med vatten och blöjor, tappade nappar och tårar, smutsiga jeans och irriterade föräldrar.

Suck och pust. Stånk och stön. Dra vagnar i kraftig uppförsbacke och trösta en tvååring när sylten är slut till pannkakorna. Det är verkligen hela havet stormar när det är ca 300 kända med sina barn som ska inta Kolmården med vildmarksbuffé, ansiktmålning och disco.

Det är en sådan enorm kontrast till jobbet jag gjorde i Palma nyss. Där var det släta bruna vältränade människor med dyra glasögon och dyra väskor som låg på vita handukar och lät sig beundras i solen. Soft snygg musik, glittrande läppar och kritvita tänder. Smärtfritt och enkelt. Inte en bajsblöja så lång ögat når. Inget skrik och gap och viljornas kamp. Inga tappade vantar och tappade sugar. Bara ren och skär glamour.

Men tamejfan om jag inte föredrar det första. Lite slit och släp. Skit under naglarna. Veta att man lever. Men jag skulle aldrig klara mig utan det andra. Goda viner, doften av parfym och förväntningar. Fläckfria ytor och lågmälda samtal om existensiella ämnen.

Kontraster är det i varje fall och de är kul att se.

Kommentera (1)

Annons

Ole dole doff

image90
På bilden. Ingen aning

Herrejävlars vad folk kommer att bli förnärmade. Har suttit med våra bröllopsinbjudningar och skurit och sållat och tänkt fram och tillbaka. 51 ska bjudas varav mina 25 består av 11 släkt.

Hur ska man tänka? Bjuda gamla Bettan som man hade kul med i nian eller de man har i sitt vardagliga liv nu? Ska bara kusiner med eller ska man bjuda ALL släkt. Vem tycker om en på ett riktigt och innerligt sätt? och vem kommer att uppskatta gesten?

Hotellrum ska bokas-klart
Ring ska beställas-klart
Porslin ska beställas-klart
Buss ska bokas-klart
Klänning-inte klart
Bukett-har en klar bild på den
Menyn-inte klart
Transport för oss från kapellet-klart
Bordsplacering-inte klar
Barnvakt-halvklart

Det är ett heltidsjobb att planera ett bröllop. Och redan hos tryckeriet där vi ska beställa inbjudningskortet flippar vi på varandra. Lilla skorpan river och sliter i alla maskiner och jag måste på en sekund besluta om något så viktigt som om det ska vara svart/vitt eller färg!

Och så åter till detta dilemma med vem som ska bjudas. Det är tur att man bara gifter sig en gång för det här är roddigt värre.

Idag åker jag till Kolmården för deras sommaröppning. Käkar vildmarksbuffé, tittar på tigrarna och jobbar förstås. Sedan vidare på lördag till Örebro och 40-års kalas
Bloggar åter på söndag

Kommentera (4)

Annons

Teckenspråk för alla

image88
På bilden Lilla skorpan och stora mamman

Lilla skorpan kan ju inte prata ännu. Ord som titta, mamma, pappa och mera är tydliga men allt annat är rena rappakaljan. Det lustiga är att man fattar ändå. En blick, en rörelse, arga uppmanande rop. Stamp med små fötter får en att skärpa sina sinnen för förstå vad han vill.

De små korvfingrarna pekar på allt. Sockerskålen, thesilen, tandkrämstuben och honungsflaskan. Hälften får han inte och då kommer det ilskna små rop och skrik. "Fattar du ingenting, mamma? Tänk dig dig själv om någon skurit av dig tungan och du vill berätta något. Det måste vara fruktansvärt.

Jag var förlovad med en döv kille i två år. Det var lite som att leva med Lilla skorpan. Tålamod, försök till att förstå. frustration från båda hållen och arga stamp i golvet för att påkalla min uppmärsamhet. Skillnaden är att Lilla skorpan kommer att kunna behärska talet medan J för alltid får leva i en tyst värld.

Tänk om vi levde i en värld där vid endast kommunicerade med blickar, händer och gutturala ljud. Vi skulle säkert utveckla smarta, snabba kortkommandon som de döva gjort. De är fenomenala på sitt språk och har effektiviserat det till det yttersta.

Nåja. Det kommer säkert komma den dagen då jag förbannade språket och önskade Lilla skorpan kunde förbli en liten pekande kille istället för att skrika: Håll käften morsan. Nu drar jag".
                                     

Kommentera (1)

Annons

Världen är en global by

image87
På bilden. En härlig blandning

Lilla skorpan sov till 06:20 i sin nya, stora säng pch det måste man ju ändå kalla ett lyckokast med undantag för instoppning av napp vid 4 men det var T:s tur så jag sov vidare.

I morse på T-banan var det en salig blandning av nationaliteter och jag gnuggade knä med en indier. Lite längre bort satt en afrikansk kvinna med sitt barn och tåget kördes definitivt av något med utländsk btytning. Jag gillar det. Det kontinentala i att världen är en by numera och att jag kan käka sushi, falafel, gyros och kebab när jag vill. Att lilla Skorpan kan idenfiera sig med blattar (ja, jag kan säga så eftersom jag är en) och att jag kan få en känsla av Grekland när jag går över torget i Skärholmen.

Vi va lá difference!!

Kommentera (1)