Blandat

Annons
Annons

SANNA-MINA ORD

 

Det finns en väldigt massa bra saker med att dra på sig erfarenhet. Ålderdom. Tid.  För mig handlar det om fördomar och trångsynthet. Sanna Bråding var en person jag hade fördomar om. Jag fick för mig att hon var yvig och gapig. Mindes henne från mindre bra sammanhang tror jag även om jag faktiskt på rak arm inte kommer ihåg just i vilka sammanhang förstås.

Men så hörde jag henne intervjuas på scenen  vid årets mamagala. Hon blev årets provokatör om jag minns rätt. Och jag blev helt knockad av hennes klokskap.  Så jag ville intervjua henne till mina Lotta möter i tidningen. Och jag älskar att jag måste omvärdera hela min bild. Sällan har jag träffat någon så driven och smart och framför allt. Universell på något vis. Inte fast i spår och roller. Öppen, lite  för flummig för mig som är själva konkretiseringen personifierad men väldigt klok på alla sätt och vis.

Varje gång  det händer att jag tvingas inse att jag är full av skit och fördomar så det är befriande på något vis förstås. Som att knacka ner murar med silversked.

 

Annons

FOKUS-EMMA

 

Emma Kock. Det var ett tag sedan vi pratade om Emma. När jag kom hem låg tidningen Plaza Kvinna i brevlådan. Med ett reportage om just Emma samt en liten lapp om varför. Emma är just nu hemma i Skåne för att sommarjobba som hon brukar. Kvar i Uganda är ju hennes killar som hon återvänder till.

 

 

Hon är lite som den där den där  målbilden jag hade på kylskåpet när jag var sjuk, fast då satte jag upp en bild på Lennox, mig och katten när vi satt i trädgården. Och varje gång jag mådde skit tänkte jag på den där bilden. Att jag skulle sitta i den där trädgården nästa år med samma tjocka katt och unge.

 

Och lite samma är det med Emma. För när det tjockar  till sig i livet av olika  anledningar så är hon mitt målsnöre. Mitt ledljus att hålla sig till för jag tänker att kan Emma, kan jag. Faktiskt lite så. Det finns många Emmor i världen. Susanna I Ghana som också driver barnhem och nu även skola, är ytterligare exempel på de där hjältarna som aldrig blir hyllade. Och Magda Gad i Monrovia. Som bokstavligen räddar livet på tandlösa gatubarn eller övergivna spädbarn, ger dem ett hem, en famn och framför allt ett hopp om en framtid.

 

 

De här unga tjejerna lever sina liv långt från Sveriges trygga välfärd och bygger barnhem långt ute på landsbygden, tjafsar  med den afrikanska byråkratin, drar vatten, fixar solenergi, kokar soppa på en spik och bär sjuka barn längst mörka landsvägar för att få den enklaste vård. De  är mina hjältar! Varje dag, sju dagar i veckan.

Nu har Emma skaffat swish,  Numret är  123 476 39 83. Det är tack vare givare som dig hon kan gå runt varje månad. Heja Emma. Och alla andra världsförbättrare.

 

 



 

Annons

Läkarsamtal

Det har gått väldigt lång tid sedan jag blev lovad den där röntgen. Väldigt längesedan. Det har inte hänt ett skit. Och jag vill gärna veta hur det står till med min kropp. Jag har ring min husläkare. Som skulle  ta tag i det där. Men hon jobbar ojämna veckor en viss tid och jämna veckor en annan och jag har inte lyckats pricka in henne. Jag mår bra. Det är mer att jag beöver få ett kvitto på att ingen cancer har kommit tillbaka. Och jag vill veta det förstås.

På onsdag kommer Threst bror Iloas hit med sin son Noah. De bor i Los Angeles sedan många år och kommer nu att bo i vårt gästrum i källaren tre veckor. Han är härlig, gillar honom mycket trots att vi bara setts när han var här på vårt bröllop 2007.

 

Måndag. Work hard. Stay humle.

 

 

 

 

Annons

MIN LILLA TIGER

 

Det är bara golf nu. Lennox är otroligt duktig. Har ett nu handicap på 19 och sänker sig nästan varje gång han spelar vilket inte är så bra han får spela på andra villkor. Vi skjutsar honom till Ågesta, hans klubb och så är han där hela dagarna. Får pengar med så han kan äta lunch i clubhuset och så träffar han en massa andra barn och de står och tränar eller går ut på banan.

 

Ofta skutsar jag ut honom på kvällarna, och så står han där ensam en timme och slår. Just nu är han iväg på golftävling och jag är ensam här hemma eftersom Threst också spelar golf, fast i Dalarna i helgen. Golfen är fantastisk för de har det gemensamt och numera kan gå en runda ihop. Men de blir väldigt osams därute också. Om bollar i vatten och slag. Jag hoppas det här golfintresset håller i sig.

 

Mer inspirerande läsning: