VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

VARFÖR PRATAR INGEN OM DET HÄR?

Det här klimakteriet. Det är så frukansvärt jobbigt. Jag måste ringa min gynekolog igen. 

Sover ingenting på nätterna. Svetten bara forsar, är helt dygnsur, rinner svett i nacken och ansiktet, i nästa sekund fryser jag. 

Är så fruktansvärt trött av sömnbristen. Och oron som river i kroppen. Inget känns roligt, allt är en enda uppförbacke. Räknar timmarna tills jag får sova men vaknar hela tiden…

Provat alternativt på apoteket. Funkar nada. Plåster? Men vill inte ta hormoner. Akupuntur? Funkar det. 

Varför pratar inget om det här? Är man rädd för att vara en gnällig klimakteriehäxa? Jag tar gärna på mig den offerkofta. 


Annons

Kommentarer


  1. Gunilla Berg 11 januari, 2017 on 18:42 Svara

    Hej söta Lotta!
    Jag tror det går i perioder då det pratas mer om klimakteriet.
    Man kan göra övergången mjukare och inte så kännbar genom att använda en svag dos av hormoner som man sedan stegvis trappar ut.
    Jag har också hört om hälsokost som ska vara hormonfritt och effektivt.
    Hoppas du hittar en metod som passar dig!

    Pst
    Vi har mejlat med varandra några gånger 2013 angående cancer 😊

    Kramar
    Gunilla

  2. Ullis 11 januari, 2017 on 19:20 Svara

    Hej Lotta!
    Träning ska lindra besvären har jag hört! Vet inte om det är vetenskapligt bevisat men kanske värt att prova?
    Kram

  3. Anna 11 januari, 2017 on 19:26 Svara

    Undrar hur gammal du är Lotta? Själv är jag 46 år och har inte märkt av något ännu….
    Bra om det pratas om detta!

  4. anne nordberg 11 januari, 2017 on 19:33 Svara

    Lotta har ju precis fyllt 50 år…..har du missat detta?
    Själv fyller jag 51 år i april i år…och har inte märkt något, eller jo, någon gång kan jag svettas liiiite på natten, absolut inte varje natt, då o då bara och annars har jag inte märkt några klimakteriesymtom ännu, har ätit Femal balans från hälsokosten sedan 2004….dvs snart 13 år….de är mot PMS och klimakteriebesvär. Tror att de har hjälpt mig….tror verkligen på de tabletterna…rätt dyrt förstås men värt att prova.

    • Elsa 11 januari, 2017 on 23:41 Svara

      Jag har också periodvist ätit Femal balans mot pms, och tänkte börja äta det igen då jag närmar mig klimakteriet om några år.
      De har faktiskt effekt. Eller så är det tron på tabletterna som hjälper.

      • anne nordberg 12 januari, 2017 on 21:30 Svara

        Jag tror på allvar att de faktiskt hjälper! Jag började pga PMS-besvär som var hemska men det blev så mycket bättre, försvann nästan helt med tabletterna…och de hjälper som sagt mot klimakteriebesvär också så jag tänker absolut inte sluta med dem…har ätit oavbrutet sedan 2004….dvs snart 13 år….inte gjort ngt uppehåll alls….Är nöjd…

  5. carina 11 januari, 2017 on 19:33 Svara

    Har inte själv märkt något – inga problem alls. Men många vänninor åker till en helt speciell akupunktör i Norge och dem flesta funkar det för. Finns säkert en duktig i Sverige också men gå inte till hvilken som helst akupunktör.Alla kan det inte….

  6. Carina 11 januari, 2017 on 19:34 Svara

    Akupunktur hjälper. Jag får enorma svettningar om jag gör ett uppehåll med akupunkturen. Från ca två vallningar i timmen dygnet runt till kanske två mindre per dag!

  7. Lena 11 januari, 2017 on 19:43 Svara

    Klimakteriet började vid 46 för mig och åt då piller från min läkare.
    Det var fem ljuvliga år!!
    Tror att de innehåller lite lycka!
    Så mycket vackrare, gladare och fräschare jag kände mig.
    Slutade med dem pga flytt och hittade ingen ny läkare ….
    Nu har åren gått och besvären planat ut. Men fortfarande dålig sömn och oro.

  8. Mia 11 januari, 2017 on 19:44 Svara

    Det beror nog på vilka kretsar en rör sig i. Kanske är det svårare bland kvinnor där ungdomlighet är något eftersträvansvärt och åldrande ses som fult. Mina väninnor och jag pratar ofta om klimakteriet och dess olika problem. Ger varandra tips och råd.
    Precis som många skriver här kan jag varmt rekommendera ett samtal med Mia Lundin. Eftersom flera av mina familjemedlemmar har drabbats av östrogenberoende cancer avrådde hon mig från att ta även bioidentiskt hormon, vilket kändes lite ledsamt. Men med hjälp av motion, akupunktur och kosttillskott har jag fått betydligt bättre livskvalitet. Du undrar om plåster är bra, det är ju samma farliga hormoner oavsett hur du får dem i kroppen. Där förstår jag inte riktigt hur du tänker. Jag skulle inte ta den risken om jag tidigare fått en propp.

    • Lena 11 januari, 2017 on 22:10 Svara

      Jag känner väldigt väl igen mig i din beskrivning. För fyra år sedan (jag var 51) var det nästan outhärdligt. Jag var så låg, mycket ångest och tappade hela självförtroendet. Jag sökte hjälp hor vårdcentral och gynekolog men tyckte inte jag fick någon hjälp. Fick antidepressiv medicin, men ville inte ta det eftersom jag så tydligt kände att det var inte det egentliga problemet. Precis som Mia här uppe skriver fick jag hjälp av Mia Lundin med bioidentisk hormonsalva och serotoninhöjande tabletter. Detta i kombination med träning har hjälpt mig mycket. Att läsa Mia Lundins bok Kaos i kvinnohjärnan var en aha-upplevelse. Plötsligt insåg jag att jag var allt annat än ensam, typ hälften av befolkningen i min ålder hade ju mer eller mindre symptom :-) Väldigt konstigt att det talas så lite om det! Hoppas du hittar lindring, Lotta, precis som jag gjort. Idag har jag fortfarande besvär till och från, men då smörjer jag mig med krämen och tar tablett vi sängdags under en period så lugnar det ner sig. Stor kram Lotta, du är inte ensam <3

  9. Sara 11 januari, 2017 on 19:47 Svara

    Hej,

    Har du testat Wild yam och progester all?
    Gå in och kika på http://www.femalebalanceshop.com

    Lycka till! :)

    • Carina 12 januari, 2017 on 04:48 Svara

      Progesterall har hjälp mig så mycket 😊 Kolla upp det 👍

  10. tiptip 11 januari, 2017 on 20:12 Svara

    oavsett varför det är tabu är och det är bra att du tar upp det. mer än bra.
    ja det handlar om allt: du är inte fertil, du är en klimaktariehäxa, gillar inte sex, bla bla blä
    så var motsatsen så som du är

    • anne nordberg 12 januari, 2017 on 21:35 Svara

      Ojjj!!! Du skriver att man inte gillar sex när man är i klimakteriet, eller i den åldern…det där är nog helt individuellt med sexet…det blir ju bara mer o mer intressant med åren…hehe!!! Med en ung o snygg partner blir det bra…fast man är 50 år gammal…

      • tiptip 16 januari, 2017 on 11:46 Svara

        nej jag skriver inte att man inte gillar sex. utan menar att föreställningen bland en del är att folk över 40 slutar med sex. Min åsikt är totalt tvärtom. Ska jag generalisera så har folk med småbarn pisstråkigt sex på grund av trötthet, ungar och rubbet.

        • Helen 16 januari, 2017 on 22:40 Svara

          Kan inte låta bli att kommentera, ”småbarnsförälder” som jag är :) Har fått en 15-åring i huset!! Och nu är det f-n omöjligt att få en tur med maken i bingen. Hen somnar samtidigt eller efter mig, och stiger in genom dörren när som på helgerna. Och inte vill hen sova över hos några far- eller morföräldrar heller … Någon helg blir det övernattning hos kompis – och OJ vad härligt det är! Så att ha barn hemma oavsett ålder, det tär på sexet … <3

  11. Mia 11 januari, 2017 on 20:36 Svara

    Just det, man svettas ena stunden och fryser andra. Så var det för mig med. Jag är nu över det värsta. Ngt råd har jag tyvärr inte att ge men några som kommenterat här har ju haft lite att komma med. Tycker det är konstigt när några säger att dom tycker att det är skönt med klimakteriet för dom frös alltid innan för som sagt värmen (hettan) man känner är ju snabbt övergående och sedan snarare frossa. Jag hade nog lite lindrigare besvär än du har men visst var det jobbigt. I mina kretsar skämtade vi en del om det hela, t ex man var hemma hos någon och plötsligt frågade man efter balkongen och gick ut där. Angående balkongen hittade jag ofta min kofta där under klimakterieåren. Man svettades och gick ut på balkongen och tog av koftan, sedan frös man igen och sprang och leta efter koftan som ofta hittades på balkongen.

  12. Annika S 11 januari, 2017 on 20:53 Svara

    Har du kollat sköldkörteln då obalans där kan ge nattsvettningar.

  13. Frk M 11 januari, 2017 on 20:53 Svara

    Läs boken ”Kaos i kvinnohjärnan” av Mia Lundin och/eller gå in på hennes hemsida: http://www.mialundin.se

    I Sverige har vi en väldigt konservativ approach till oss kvinnor i klimakteriet, Mia har över 20 års erfarenhet och har hjälpt tusentals kvinnor först i USA och nu i Sverige (bland annat mig). Inget hokus pokus, vetenskapligt och utan Mia vet jag inte vart jag hade varit idag.

    Hoppas du får hjälp, stor kram! //Helena

  14. Anna 11 januari, 2017 on 20:55 Svara

    Jag hade precis samma som du, enorma svettningar, sömnlöshet, oro och hjärtklappning. Det värsta för mej var vallningarna, att bli högröd och svettas så att det rann, dygnet runt med 30 minuters intervall. Började när jag var 48 år och nu är jag 50 år. Jag ville verkligen inte ta östrogen pga bröstcancerrisken men fick kapitulera. Har östrogenplåster, lägsta dosen + gulkroppshormon i tabletter. Fördelen med plåster är att risken för blodproppar (djup ventrombos) försvinner. Detta pga att östrogenet inte metaboliseras i levern. Efter 2 veckor minskade mina vallningar betydligt och nu efter 4 veckor är dom helt borta! Vilken befrielse och sömnen har återvänt och jag kan känna mej fräsch igen. Jag tänker prova att sluta med östrogenet om ett halvår och förhoppningsvis har eländet slutat då. Prata med din gynekolog om plåster, det borde du kunna få och så ska man ta lägsta effektiva dos så kort tid som möjligt. Lycka till!

  15. maria 11 januari, 2017 on 21:07 Svara

    Jo då det pratas oerhört mycket om klimakteriet, det finns böcker, spalter i tidningar, doktorer, vänner pratar om det osv. Det finns en reklamsnutt i TV om det. En del av kvinnors åldrandet, inget farligt men jobbigt för en del. I din vänkrets kanske ingen vill prata om det, kanske går det stick i stäv med hur man vill framstå. Men låt det stå för dom i så fall, för så ser inte resten av verkligheten ut

  16. Monica 11 januari, 2017 on 21:32 Svara

    Vi är många på min arbetsplats som fick våra barn ungefär samtidigt. Vi bildade pizzaklubben. Vi träffades första måndagen varje månad och åt pizza tillsammans. Åren gick. Våra barn blev äldre. En måndag sade en av oss”Vi pratar om klimakteriet varje gång vi träffas”. Och det har vi gjort. Mycket öppet, och vi ser att det är likadant för alla, fast olika.

  17. Maria 11 januari, 2017 on 21:51 Svara

    Jag tror att det kan vara så att man inte hör samtal om sådant som inte berör en förrens man är där. Jag o många av mina vänner pratar om våra besvär o vad man kan göra . Men det gjorde vi inte innan de kom så att säga. Klimakterie-häxa ??? Vem vill bli kallad det? Fy vad trist! Vi är ju alla härliga kvinnor både med o utan svett, kram

  18. Märta 11 januari, 2017 on 22:28 Svara

    Jag tror också att det beror på vilka man umgås med om man uppfattar det som att ingen vill prata om klimakteriet, det och så klart vilka medier man läser/lyssnar på. Låt oss säga att man mest hänger med yngre människor samt engagerar sig mycket i mode och smink, t.ex. via Facebook och tidsskrifter – ja då kan man nog uppleva det som att det inte pratas speciellt mycket om just klimakteriet.
    Jag har ”turen” att ha vänner i samma ålder så vi pratar, även på jobbet pratar vi, i en del av bloggarna som jag läser tipsas det ibland o.s.v, o.s.v. Tack vare att du själv tog upp det här nu så får ju både du och vi som läser en massa bra tips.
    Själv kan jag bidra med att jag har hört att en del tycker att salviakapslar har hjälpt dem jättemycket.

  19. marianne 11 januari, 2017 on 22:28 Svara

    Mindfulness och Vagifem hjälper

  20. Helen 11 januari, 2017 on 23:18 Svara

    Tack för att du tar upp ämnet och för tipsen som alla bidrar med! Jag har ännu inga besvär. Fyller 50 i april. Men tänker att de sannolikt är på ingång.(Det enda lilla, lilla jag märkt av än så länge är att mensen inte kommer helt regelbundet.) Håller med om att det är konstigt att det inte pratas mer om detta. Men förutom att en del kanske inte vill låtsas om åldestecken osv så tror jag att det skulle vara mera allmänt ståhej, information, läkemedel, TV-inslag, whatever, om det var ett manligt problem. Så som det funkar med mycket annat tänker jag.

  21. Vivian 11 januari, 2017 on 23:48 Svara

    Så där hade jag det för några månader sedan. Plötsligt var det över! Är 52. Sover utan att vakna om och om igen, känner mig stark och läcker. Stå ut! Kram!

  22. Lizen 12 januari, 2017 on 07:22 Svara

    Klimakteriet är ju så olika för alla kvinnor. Själv provade jag allt – och då menar jag allt! En sak som lindrar för en kvinna har ingen effekt på en annan.

    Hälsokost, utökad träning, Femal balans osv osv men det enda som hjälpte mig var hormontabletter och då är ju valet ganska enkelt: må skit eller få livet tillbaka? Jag valde att få livet tillbaka och att slippa pinsamma och jobbiga svettningar samt att få sova på nätterna, Underbart!

  23. Lena 12 januari, 2017 on 07:53 Svara

    Känner exakt som du. Jag blir iaf hjälpt av 3 vagifem i veckan till natten, sen äter jag klimadon ( apoteket) och vi pratar då öppet om detta både mina väninnor och på mitt jobb :)

  24. Marian 12 januari, 2017 on 08:52 Svara

    Hormonyoga och mindfulness har hjälpt mig mycket. Även östrogenrik kost som exempelvis avokado, broccoli, bönor, blåbär, linfrö, salvia och lakrits.

  25. Moan 12 januari, 2017 on 10:17 Svara

    Eftersom besvären kommer på grund av brist på östrogen är det tillförsel av detta som är det klart effektivaste. Man bör inte ta det om man haft bröstcancer eller cancer i livmodern.
    Jag tycker du ska diskutera med din gynekolog för du skulle må så mycket bättre om du t.ex fick sådana plåster.

  26. Cath 12 januari, 2017 on 10:59 Svara

    Jag är 51 och min mens upphörde för många år sedan, jag hade lite besvär ett kort tag. Ett tag svettningar nattetid men då gick jag på LCHF och då jag slutade med den dieten så upphörde svettningarna. Har googlat och det finns faktiskt ett samband. Därefter så blev jag het emellanåt men det kunde jag leva med. Jag är så glad att det blev så lindrigt men jag har överhuvudtaget aldrig känt av min kropp med t.ex PMS, ägglossning eller menstruationsbesvär.
    Min mor 75 kom också tidigt i klimakteriet men började med hormoner som hon åt i över 30 år!! Slutade så klart med bröstcancer som hon hade turen att överleva. Idag har hennes besvär återkommit med vallningar och hon blir sjöblöt.
    Vi är alla olika helt enkelt men umgås man med jämnåriga så är det som berör en , i den ålder man är i, som man talar om. Det är i alla fall min erfarenhet.

  27. Catarina 12 januari, 2017 on 11:49 Svara

    Ja detta klimakteriet fy! Startade redan vid 38 års ålder och har pågått nu till 53 års ålder. Galna svettningar, går inte att sova på nätterna utan att man är uppe och knallar i ett och när morgonen är där är man så trött att det känns som man behövde sova i månader för att ta igen allt. För att inte tala om alla oregelbundna blödningar och att inte få ut dessa slemhinnor mm. Tabletter att göra i princip skrapning hemma och allt vad det har med sig. Ibland undrar man hur mycket vi kvinnor egentligen ska behöva stå ut med. Som att det inte räcker med mens halva livet när den sen slutar ska det ta ytterligare år att lida. Å visst det finns betydligt mycket värre saker oja!! Personligen tycker jag att sedan allt stoppade upp om man säger så har besvären blivit fler. Denna galna trötthet som gör att man faktiskt gått och kollat alla prover för att utesluta annat men se proverna är toppen. Det sista 8 åren har svettningar a dominerat till att nu bli till frossa attacker och man känner sig genomfrusen mestadels av dygnets timmar. Men hittade i allafall lite hjälp mot svettningar a i form av kiropraktor. På halsen framsida sitter receptorer son styr värme och genom manipulation blev jag av med det värsta vallningatna då det kom varje kvart. Skönt med lite spejs i tillvaron. Men alla vi med besvär är tappra kämpar och var glada alla ni som inte har något säger jag.

  28. Benita 12 januari, 2017 on 12:48 Svara

    Min historia började med nervositet och konstig ångest. Mensen betedde sej ju heller som vanligt. Svettningar på natten. Inte så farligt, mest nog det psykiska , hjärtklappning och dålig sömn. Min gynekolog sade att det enda som hjälper är tyvärr östrogen. Plåster kunde jag inte ha för fick sådana svåra eksem av limmet. Nu har jag ätit Indivina i sjutton år. Numera med minskad dos. Utan dem skulle jag blivit tokig. Mår inte så bra nu heller. Symtomen sitter kvar i minskad mängd.Min dotter som är barnmorska och gjorde sitt slutarbete om klimakteriet, säger att tyvärr får endel lida av klimaktrriesymtom livet ut. Inte så värst uppmuntrande. Så ni kära systrar som inte lider av klimakteriesymtom, skatta er lyckliga. Håller med dej Lotta att ingen riktigt vill prata och dela med sej. Mina vänninnor byter lätt samtalsämne.Tala med din gynekolog och hoppas det är en förstående sort. Dom vet nog bäst hur man skall göra. Kram ..en som inte haft det lätt. Känner nog med dej…

    • Karin 14 januari, 2017 on 09:44 Svara

      Mina besvär kom före jag fyllde 50 (idag 54) och upplevde definitivt att många väninnor smålog lite retsamt när jag nämnde mina problem, att de ju minsann är så unga att de inte har såna besvär. I 5 år sov jag dåligt pga vallningarna, i princip aldrig en obruten natts sömn. Det är ingen bra kombo med tonårsbarn kan jag säga…
      För ett år sedan började jag med Indivina, numera sover jag gott och vallningarna är borta! Ville inte ta hormoner, men nu är jag nöjd att jag började. God sömn är en viktig del för att livet ska kännas gott!

  29. Hope 12 januari, 2017 on 14:31 Svara

    Jag minns så väl när man var tonåring och flera av mammas och hennes väninnor fikade. Ibland satt dem i korsdrag fast det var iskallt (tyckte jag) öppnade och stängde fönstren om vartannat. En gång så svimmade nästan mammas bästa vän och jag blev väldigt rädd, så dem förklarade vad klimakteriet var och att det inte var farligt.

    Nu börjar flera av mina vänner och bekanta komma i klimakteriet och jag upplever inte att det hyschas alls om det här utan tvärtom så ges det råd och tips.
    På senare tid har det stått jättemycket om klimakteriet i tidningarna, vilket såklart är bra!
    Uppriktigt förvånad över att du tycker att det ej pratas om det.

  30. Åsa 12 januari, 2017 on 15:19 Svara

    Ser att du fått många svar. Så pratbehovet är stort. Urbra att du vågar ta upp det! Du är alltid öppen och modig! Ett av svaren handlar om östrogenplåster. Kolla med gynekologen om plåstret är ett säkert alternativ. Jag har också läst att det ska vara säkert och hjälpa upp östrogenbristen, som alla symptom beror på, utan att ge blodproppsrisk. Vet att du haft blodpropp. Men du ska inte behöva må så här Lotta! Absolut inte! Skynda dig till en bra gynekolog! Kram!
    Åsa (som också är frisk från tarmcancern efter fem år Hurra!)

  31. Pilla 12 januari, 2017 on 19:30 Svara

    Lotta! Vart har du köpt den där snygga tröjan du har på bilden? Inte var det den som var från loppis eller secondhand?
    Jag letar och letar men blir tokig. Den där är precis lagom ”luggig”

    • Lotta 12 januari, 2017 on 22:25 Svara

      Hej Pilla
      Jo, den är från Myrorna och sticks som fan. Kram

  32. Mymlan 12 januari, 2017 on 23:43 Svara

    Visst pratas det om klimakteriet, i synnerhet bland kvinnor i 50årsåldern.

    Men ägnar man sin tid åt att ta bort rynkor, förlänga håret, ha fejknaglar och fejkögonfransar samt en toyboy som nyligen lämnat puberteten, är det kanske ingenting man lyssnat särskilt intresserat på.

    Umgås man dessutom med likasinnade (sådana som alltså gör vad som helst för att inte uppfattas som gamla) så är det väl lätt hänt att klimakteriet inte är något lockande samtalsämne.

    Synd att det kommer som en överraskning för dig att detta inte är något man kommer undan.

    • Åsa 13 januari, 2017 on 11:53 Svara

      Fy, så elakt skrivet! Vad ger dig rätten att racka ner på någon annans liv! Varför läser du bloggen???

    • Ellen 13 januari, 2017 on 13:58 Svara

      @Mymlan – du verkar vara en munter typ. Vallningar på gång eller är du bara allmänt bitter? Visst Lotta är extremt fåfäng men det är väl kul att vi alla är olika…

      • Cath 13 januari, 2017 on 15:11 Svara

        Ja men fejknaglar har hon väl iaf inte?? Det har jag! Haha!

      • Zenita 14 januari, 2017 on 01:38 Svara

        Men hur tänkte du nu, Ellen? Jag tror att jag är en rätt vanlig kvinna i 55-årsåldern. Vallningar – nej, men däremot ångest och sömnsvårigheter. Inte är jag bitter heller. Eller avundsjuk. Det är konstigt att alla som inte hyllar Lotta anklagas för bitterhet eller avundsjuka.

        Jag har uttryckt en åsikt en åsikt/tanke, i huvudsak grundad på det Lotta skriver i sin blogg.

        Om man som femtioåring inte hört talas om klimakteriet och vad som följer med det, beror det knappast på mig. Däremot har jag uttryckt vad jag tror att det han bero på, och jag känner inte att jag behöver be om ursäkt för dessa mina tankar.

  33. Anka 13 januari, 2017 on 07:28 Svara

    För det första: använd inte ordet klimaktieriehäxa (eller klimakteriekärring för den delen) för det är ju väldigt dåligt stämplande för en period i livet som kvinnor nu bara måste genomgå. Illa nog i sig men att även bli ”dåligförklarad” är nog fel. För det andra: ta hormoner! Varför ha det eländigt om det finns hjälp att få.

  34. Anette 13 januari, 2017 on 07:36 Svara

    Ja inte är det mycket att gnälla över! Det är något som vi kvinnor ska igen. Har varit i detta i fem år snart så jag vet precis vad det är, sömnlösa nätter, duscha mitt i natten för jag varit sjöblött av svett m m . Joodå så är det. Men men jag klagar inte så mycket över det. Känner ju at jag lever och!Vi klarar det också vi kvinnor!

  35. Åsa 13 januari, 2017 on 08:47 Svara

    Hej
    Jag är lika gammal som Lotta.
    Jag fick ta bort min livmoder p g a stora myom när jag var 42. Efter det kom värmevallningarna.
    Träning tills man svettas 3 ggr i veckan har hjälpt mig väldigt mycket och det gäller både humöret och vallningarna! Värmevallningarn kommer nu bara några gånger i veckan och oftast på kvällen när jag har krupit ner under filten i tv-soffan.

  36. Anna 13 januari, 2017 on 09:31 Svara

    Ja, så jobbigt! Jag har haft värmevallningar i nästa 1,5 år nu med undantag för ett par månader när jag fick min mens igen.. Nu är de i full gång igen med också frysattacker som är nästan ännu värre tycker jag.. Tyckte Femal balans hjälpte ett tag men inte nu.. Humöret ska jag inte tala om, värst är deppigheten för min del men omgivningen (arbetskamraterna) får tyvärr sin dos av grinighet också vilket jag helst inte vill säga till dem att det beror på klimakteriet då jag inte vill bli skojad om eller bli tillsagd att rycka upp mig.. Jag håller ut ett tag till innan jag ber läkare om hjälp. Det sägs ju att man ärver samma som sin mor och då hoppas och tror jag att det snart är över. Bra att du tar upp det Lotta!

  37. B-M 13 januari, 2017 on 11:11 Svara

    Som jag skrev på din Instagram så inser jag ju att de här symptomen stämmer in på mig. Har inte ens tänkt tanken på att det kan vara klimakteriet, men eftersom jag fyllde 48 i höstas så är det ju ganska troligt.
    Jag och mina vänner har aldrig pratat om det, och jag vet inte mycket om det. Men det fanns mycket bra kommentarer här (även om det fanns en del mindre bra också) och jag ska nu ge mig in och kika på Mia Lundins sida. Tack för att du tar upp detta ämne Lotta!

  38. Catarina 14 januari, 2017 on 07:43 Svara

    Kom i klimakteriet vid 54 års ålder o hade INGA besvär. För min del tror jag att det berodde på, att jag regelbundet tränade på gymmet; core, spinning, body pump. DÄR blev jag rejält svettig o har aldrig haft vallningar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *