VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

DET HÄR MED ATT SKRIVA


Jag skriver. Försöker hitta minsta lilla tid. Hade möte med min förläggare Carina förra veckan. Tills på söndag ska drygt 60 000 tecken levereras. Det är hanterbart men om man jobbar kvällar och dagar så är det klart svårare. Det väcker också mycket minnen. Allt måste bearbetas, återkommas till.

Det är som att riva upp gamla sår. Just nu har jag kommit till första dagarna på SÖS. Då jag hasade runt med mitt gåbord och sköterskorna fick plocka mig på bajs med plasthandskar. Och våren stod i sin fulla blom utanför Årstaviken.


Kommentarer


  1. Anette 30 augusti, 2016 on 18:28 Svara

    Jag vet vad du gick igenom, har gjort samma resa med den förbannade sjukdomen…

  2. Anna 30 augusti, 2016 on 23:50 Svara

    Jag är en cancersyster, fast min cancer finns i mitt underliv. Aatt dela allt, alla intima jävliga situationer och alla gräsliga utlämnande undersökningar och behandlingar är tungt. Men om du klarar av att öppna alla stängda dörrar och dela med dig av din resa så kanske det hjälper någon. Och även om det bara är en person som finner stöd i dina ord så är det ovärderligt. Lycka till med ditt skrivande, dina ord kommer att betyda mycket för många. Kram

  3. Tvillingmamman 31 augusti, 2016 on 00:14 Svara

    Jävla sjukdom och underbara starka kvinna!! Fast vad ska man göra egentligen? Man har inget annat val än att kämpa även fast man egentligen inte orkar.

    http://tvillingmamman.babyhjalp.se/

  4. Carro 31 augusti, 2016 on 07:50 Svara

    Hej Lotta,
    En fråga jag har funderat på, varför måste man stressa med skrivandet? Kan det inte få ta den tid det tar? Resultatet måste bli så mycket bättre om man får skriva i lugn och ro. Gissar att det är förlaget som stressar på, men varför? Kram till dig och tack för din fina blogg. Hoppas du snart landar i ditt nya liv och mår bättre. ❤️

    • Marie 31 augusti, 2016 on 14:36 Svara

      Har man ”i förväg” redan en deal med ett förlag som kommer att publicera det man skriver måste man följa deadlines.

  5. Anette 31 augusti, 2016 on 16:36 Svara

    Om det är sjukdomsperioden som är temat har du mycket dokumenterat i bloggen. Typ en minnesbank, en svår sådan men likväl kan det hjälpa på traven.

  6. Melisandre 1 september, 2016 on 00:17 Svara

    Även jag är en cancer syster. Fast min cancer är nu tillbaka. Har ångest non-stop… ???

  7. liisa 1 september, 2016 on 09:37 Svara

    Har du sett Magdalenas Graafs inlägg ( och kommentarer) under rubriken ”Skvallertidningar” ?

    • frisör 1 september, 2016 on 13:14 Svara

      Ja, Magdalena är rasande på Hänt i Veckan, och
      det kan jag förstå…rena smörjan..

  8. eva 4 september, 2016 on 17:50 Svara

    Skvaller och shit = Hänt
    Överhuvudtagit inte ett ord man kan ta till sig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *