Det där familjelivet. Jag är en relationstjej. Definitivt. Det kommer jag på mer och mer. Jag vill ha någon som väntar på mig, som längtar efter mig, som jag vill skynda mig hem till och som jag vet är min allra bästa vän men också den som får mig att utvecklas, att bli bättre än min egen version och som ständigt utmanar mig. På alla plan.
Det är väl jättehärligt att vara singel ett tag. Ett år minst. Känna sig fram, vara kräsen. Och jag är inte rädd att bli ensam resten av mitt liv. Det är jag inte ett dugg orolig över.
Då finns det andra saker som skrämmer mig mycket mer. Som att inledda en relation med någon som inte ger mig utrymme, eller är speciellt intresserad av mig, som aldrig frågar hur jag mår eller lyssnar på min dag eller står ut med att jag älskar att sova eller som inte vet mitt favoritgodis och kommer hem med helt fel saker. Som inte kan acceptera mina fel och brister, som vill ha ett perfekt liv eller som inte är intresserad av sin omvärld.
Men å andra sidan har jag radarn inställd.
Flyger till Göteborg om en timme. Föreläsning på Sahlgrenska Sjukhuset för anhöriga.
RSS-flöde
Men du Lotta; det behöver du inte vara rädd för. En sån kille skulle du aldrig inleda en relation med i alla fall eller (tror jag) bli intresserad av.
Tack för din blogg! Du är så fantastiskt duktig på att uttrycka dig och många gånger blir jag väldigt berörd av vad du skriver. Just nu går du igenom en tuff period men du kommer landa så småningom. All utveckling/omställning gör ont….Varma kramar till dig!
Man får känslan minst sagt av att de egenskaperna enligt dig fanns hos Threst. De är så specifika.
Stor poäng att spekulera i det?
Specifika egenskaper ja visst, men detbetyder ju inte alls att han skulle besitta dem allihopa! Det räcker att tänka till vad som är viktigt för en själv i livet och ta del av andras tillvaro för att få ihop de där egenskaperna… Jag kan hålla med många av dem, och jag har inte varit gift med Threst 😉
Lotta, just nu känns det som att du är lite vilsen i livet. Du vet inte riktigt hur du vill ha det. Det trygga invanda ligger bakom dig och nu väntar nya erfarenheter runt hörnet. Kanske nån typ av ålderskris ?????????????? Det är mycket man ska gå igenom under ens livstid. Stanna upp och tänk igenom vad det är du vill. Det kommer att bli bättre, det är jag helt övertygad om, men låt det ta tid, innan du kastar dig ut igen.
Styrkekramar till dig
Hej Lotta!
Ärligt talat, dina texter om allt mellan ”himmel och jord” är som poesi.
Vilken gåva du besitter…
Du, jaa just du, har så vackert skrivspråk. Även när dina berättelser är sorgsna, blir det ändå något vackert…
Du har framtiden öppen… Som författare.
”Tacka för kaffet” hos Hänt i veckan, och skaffa dej en skrivarlya.
Tack för en bra föreläsning. Kul, inspirerande och väldigt givande.
Om du upplever att du tidigare har utvecklats och utmanats huvudsakligen genom din partner så är det kanske det du ska fokusera på i ditt nya liv. Kanske är det så att du behöver upptäcka att du kan utvecklas och utmanas (minst) lika bra på egen hand, och dessutom i precis den riktning du själv väljer? Det finns tusentals olika ställen att hämta inspiration från om den inte kommer spontant till en början. En hel del av den tomhet du känner nu tror jag kan fyllas på andra sätt än de du är van vid, och kanske är det så att din färdriktning i livet ändrades så att du skulle få chans att utforska de möjligheterna och finna fler fantastiska styrkor och förmågor hos dig själv?
Charlotta
Känns som att Threst hade alla de egenskaper som du söker hos en partner. Som fyller kylskåpet med alla de saker du gillar till frukost innan han går. Det är så jag har uppfattat det men jag kan ju ha fel så klart. Men så synd på en så fin familj:(
Känns som om det var precis det du hade men det kanske bara var en fasad? Sen behöver ju inte det vara kärlek för det, men sorgligt.
Det är inte så lätt därute och desto äldre man blir desto svårare är det att hitta någon som håller måttet. Ibland känns det som att det finns en anledning till att vissa herrar är singlar, men det finns nån för oss alla va? 🙂
Sen kommer problematiken med egna barn och andras ungar, hua! Jag var stenhård med vad jag ville ha, inte en man som ville ha barn, inte en man som hade små barn utan en i min egen situation med halvstora barn. Då träffade jag en morfar som nyss fyllt 40! Perfekt!
Det löser sig ska du se, ibland kan man få unna sig och bara ha kul också! Dejta och ta det för vad det är, inte ha det så bråttom.
Tänker & känner med dig!
Kan inte låta bli att tänka att det hade vart kul att sammanstråla när du är i Göteborg, kanske en annan gång. Du vet vem jag är, kram!
Hej!
Håller med några som skrivit att det är helt OK att vara själv och försöka förverkliga dig genom dig själv, inte genom en partner. Är man lycklig och nöjd med sig själv, i sig själv, så brukar kärleken ordna sig också.
Tänk också på att det viktigaste nog inte är att du hittar en ny man som gillar dig, vet ditt godis, låter dig sova, utan fokus måste nog vara på att en ev ny partner är någon som din son gillar och som funkar med din son. Och kanske en som absolut inte vill ha flera barn eftersom jag tror jag läst att du inte vill det. Själva barn-delen är nog viktigare för helheten än dina egna godis-behov 🙂 Ja, skämt å sido alltså!
Lycka till!
För mig är inte singel lika med ensamhet. Det kan finnas massor av vänner och familj runt en som gör att man inte känner sig ensam.
Däremot är känslan av att känna sig ensam skrämmande för mig. Är man i ”fel” relation kan man nog också bli förskräckligt ensam.
Jag behöver nog jobba på min ensamhet för att kunna njuta av den istället.
Kanske kan du o Threst hitta tillbaka till varann?
klart livet är rörigt nu. Det vore väl jävligt konstigt annars.
ingen idé spekulera i framtiden eller vem som gjort vad. det fattar jag väldigt väl att du inte gör på en blogg.
Män är ju inte precis en bristvara så den oron kan du lägga på hyllan helt om du ens haft den.
ha en bra helg och hoppas det blir lite bättre dag för dag