VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

PETRA KRANTZ LINDGREN

 

 

Den svajiga nacken som tappas ibland. Huvudet för stort och för tungt. Motoriken funkar inte riktigt. Benen som sparkar hårt. Ni som är föräldrar minns det säkert. Det är ju några år sedan nu men när jag tittar på bilden minns jag precis. Nuförtiden är det helt andra utmaningar förstås. Jag har ju aldrig stuckit under stol med att jag tycker det är rätt tufft att vara förälder. Det har alltid varit rätt stormigt hemma på sätt och vis. Och jag har hela tiden försökt famla efter halmstrån att hålla mig i. Först och främst tror jag det bottnar i en osäkerhet som mamma, snarare än att lägga det på Lennox. Jag har nog sett föräldrarskapet som ett projekt som jag vill vara bra på. Det har gjort att jag lyssnat ganska mycket på annat än min egen inre röst. Plöjt böcker, surfat runt på forum, fiskat efter förhållningsätt hos andra som verkar så coola och säkra. Jag har nog alltid tyckt att jag är en rätt usel mamma på sätt och vis.

 

 

 

 

”När du skäller på mig, mamma, är det svårt för mig att älska mig själv.”

 

Jag läste Anna Wahlgrens ”Barnabok”. Jag körde  andra metoder som feminuters metoden tills Lennox skrek så han spydde i sängen fast jag satt utanför och hela min kropp sa att det var fel. Jag har varit hårdnackad och fostrat enligt de klassiska härskarteknikerna vi känner till. Hot och mut även om jag faktisk ärligt tror att vi har använt oss av det väldigt lite hemma. De senaste åren har jag kommit i kontakt med beteendevetaren Petra Krantz Lindgren och hennes sätt att se på barn och vuxna och kommunikationen dem emellan. Petra går ju i Jesper Juuls fotspår och jag tycker mycket om deras  förhållande till barn. Petras blogg ”En annan du” och hennes facebooksida är väldigt populära. Nu har hon även kommit ut med en bok som hon skickade till mig.

 

 

 

Här är ett utdrag ur er kapitel om hur vi använder oss av de klassiska hot och mut. Frågan är om vi vill ha lydiga, tysta barn som gör precis som vi säger. Det går  oftast genom traditionella uppfostringsmetoder men bygger inte på en ömsesidig  respekt och nyfikenhet.  Barn utvecklas knappast till lyhörda individer  med känsla för sina egna och andras behov om vi inte lär dem först att respektera sina egna gränser och lär dem att respektera våra. Just genom att vara ärliga och öppna för dialog och inte ”du -är -barn -och jag- är vuxen- därför bestämmer-jag över dig.” Boken finns här

 

 

 

Nu har  Barnkompetens ett föräldrarevent med  bland annat Petra som gästföreläsare. Jag är i Tanzania då annars hade jag definitivt varit på plats. Jag har besökt en av hennes föreläsningar tidigare och hon är omåttligt populär så det blir snabbt fullt.

 

 

 


Annons

Kommentarer


  1. Petra 28 januari, 2014 on 10:35 Svara

    Hej Lotta, och tack för att du tipsar om föreläsningen (och min bok förstås :-)!). Just den här kvällen som anordnas av Barnkompetens är jag bara med på ett litet hörn. Föreläser göra Catarina Furmark och Ingegerd Gavelin. Och jag tror att det blir en mycket givande kväll.

    Kram på dig!

    • Marie 11 september, 2014 on 15:23 Svara

      An inilglteent answer – no BS – which makes a pleasant change

  2. sara 28 januari, 2014 on 10:43 Svara

    Hej Lotta!
    Får jag länka till det här inlägget på min FB? Tycker att det är jättebra skrivet och väldigt viktigt.
    Kram Sara

    • lotta 28 januari, 2014 on 11:07 Svara

      Självlart får du länka. Kram Lotta

      • sara 28 januari, 2014 on 11:18 Svara

        Tack :)

    • Ruan 12 september, 2014 on 12:29 Svara

      What I find so instereting is you could never find this anywhere else.

  3. Johanna H 28 januari, 2014 on 12:24 Svara

    Men herre jösses, AW har väl aldrig förespråkat femminutersmetoden, hon tar kraftigt avstånd från den, dessutom? Hennes ”metod” går ut på att så fort barnet skriker gå in och lugna det på plats, aldrig låta det ligga ensamt och skrika tills han/hon spyr. Där får du bakläxa!

    • Lotta vimmelmamman Gray 28 januari, 2014 on 12:41 Svara

      Jar nog blandat ihop dem. Det har du alldeles rätt. Ändrar naturligtvis. Kram lotta

  4. tiptip 28 januari, 2014 on 20:04 Svara

    jag tror att att folk inte följer sina känslor utan läser massa böcker istället och då blir det bara fel. just nu låter jag ju som en sån där som säger ”jo jag känner en som läste böcker och nu sitter han på psyket” men nä efter fyra kids så kan jag säga att med nummer ett lästa jag allt. och det gick så fel det kunde gå sedan slutade jag läsa och var mig själv. gick otroligt mycket bättre.
    klart vi har en miljon konflikter men jag frågar folk jag känner om råd. konflikter kring alkohol, springa ute på nätterna, inte göra läxor, ständigt ladda ner allt olagligt, tappa sina mobiler, aldrig göra något förrän sista minuten, vara taskig mot vänner. vägra bjuda kompisar på kalas, skrika ord jag inte kan skriva i det här städade sammanhanget.
    inte menar vara gnällig, men mer att jag inte fattar grejen med att läsa sig till barnuppfostran eller förhållnignssätt till barn eller vad man vill kalla det
    jag tror du är en perfekt mamma till sonen. och att det alltid är konflikter kring allt som har med människor att göra.

  5. Linn 28 januari, 2014 on 22:16 Svara

    Hej Lotta! Jag läste idag att Regina Lund var friskförklarad från sin cancer. Blir så glad när man läser om cancerfall som slutar lyckligt. Det var ju bara i höstas hon gick på behandling och var rätt risig. Själv trodde jag att det skulle gå ett visst antal år efter avslutad behandling innan någon blev friskförklarad. Är så glad för henne och framför allt sonens skull. Kram

  6. Ditte 29 januari, 2014 on 00:28 Svara

    Det kan säkert vara både givande och stimulerande att höra andra berätta och föreläsa om barns behov. Men jag tror också att det är viktigt med fortsatta samtal föräldrarna emellan för att komma från sin osäkerhet. Men jag underar så var denna osäkerhet kommer från? Är det månne ett västerländskat problem eller möjlighet som det numer kanske kallas. Under många resor i andra världsdelar finns i stället en självklarhet i att vara förälder och ofta har man flera barn som också fostrar varandra.
    Jag tror att den stress föräldrar idag känner för att man skall hinna så mycket, både för egen del och vad gäller barnen gör att kraven ökar, man blir villrådig. Och alla, var man än bor i världen, vill vara bra föräldrar. Några instruktionsböcker har ju inte barnen med sig när de föds utan det är vi föräldrar som präglar dem och det gör vi på olika sätt.
    Sedan är alltid frågan vad som är rätt och fel. Men den tycker jag man kan lämna därhän och i stället vara just förälder.
    Spännande kapitel det här med barn, barns tankar, föräldrar -föräldrars tankar och hur vi förhåller oss.

    • ak 29 januari, 2014 on 04:57 Svara

      Precis. Att känna villrådighet inför alla krav, inre och yttre, på hur man ska vara som förälder är det stora problemet, det som gör att vi hamnar i det riktigt dåliga ”hot- och mut-träsket” och en känsla av att misslyckas som föräldrar.

      Jag skulle därför snarare rekommendera Fem gånger mer kärlek av Martin Forster, då min uppfattning om PKL är att mycket av det hon påbjuder ökar på kraven för föräldrar idag, särskilt de föräldrar som redan känner tyngden när allt bara blir för mycket. PKL kan vara läsvärd på många sätt men erbjuder färre konkreta lösningar och fler påpekanden som leder till ännu mer dåligt samvete och känslor av misslyckande som förälder, om man redan känner att man har svårt att hitta balansen i sitt föräldraskap.

      Visst var det så Lotta att du är positiv till Fem gånger mer kärlek, en av de mest populära böckerna om föräldraskap idag, och vars innehåll faktiskt bygger på aktuell forskning?

    • tiptip 29 januari, 2014 on 20:18 Svara

      jepp exakt det där känner jag också. inte fan kommer kidsen med en instruktionsbok och folk klarar det överallt jorden runt. Hur man ska förhålla sig till barn verkar ju vara ett större problem i västvärlden eller i den utbildade västvärlden med all tid i världen att plöja böcker och dessutom lämnar man bort sina barn här redan som pyttesmå. det gör man ju faktiskt inte i andra delar av världen. och nej det var inte inte ett inlägg i alla-måste-vara-hemmafruar-the-rest-of-their-lifes

  7. Petra 29 januari, 2014 on 14:48 Svara

    Läser utdraget från boken om hota och muta och inser att det är ju JAG. Jag säger så, jag gör så…. men jag vill inte! Tänkte beställa boken direkt men den var tyvärr slut. Får tålmodigt invänta att den kommer in igen. Tack för tipset!

    • Linda 29 januari, 2014 on 23:23 Svara

      Finns också att beställa via friareliv.se läser den just nu. Gillar det jag läser!

  8. Längtan efter kontakt « En annan du 3 februari, 2014 on 09:48 Svara

    […] Vimmelmamman JoS Lifevision Dela:FacebookTwitterGoogle +1MerDiggPinterestTumblrSkriv utStumbleUponE-postLinkedInReddit […]

  9. […] Vimmelmamman Lotta Gray: ”De senaste åren har jag kommit i kontakt med beteendevetaren Petra Krantz Lindgren och hennes sätt att se på barn och vuxna och kommunikationen dem emellan. Petra går ju i Jesper Juuls fotspår och jag tycker mycket om deras  förhållande till barn.” […]

  10. Vher 12 september, 2014 on 05:51 Svara

    Gosh, I wish I would have had that inmfooatirn earlier!

  11. Silvia 18 februari, 2015 on 19:45 Svara

    We need a lot more inhgsits like this!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *